Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit sin första bok för vuxna. Den handlar om rasism mot samer och dem som dödar renar. Foto: ©Elisabeth Ohlson
Close
Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit sin första bok för vuxna. Den handlar om rasism mot samer och dem som dödar renar.
Close
Kultur

”Jag har stundtals varit väldigt arg”

Samehat. En ren dödas av en främling. Barnet Elsa blir vittne. För alltid påverkad. I Ann-Helén Laestadius första roman för vuxna kastas vi rakt in i samehatets mest blodiga uttryck.

– Problemet med människor som dödar och skadar renar – samehatet – har funnits väldigt länge. Men ämnet är känsligt och jag kände att jag behövde närma mig det med stor respekt för renskötarna, säger Ann-Helén Laestadius.

Hon kommer från Kiruna och har sina rötter i området kring Nedre Soppero. Hon bor i Solna och pandemin har hållit henne ”hemifrån” i mer än ett år. Just nu är Ann-Helén Laestadius längtan efter att få besöka föräldrarna och tystnaden i byn Silkimuotka stor. Men:

– Jag är en person som gillar ordning, disciplin och regler. Om myndigheterna säger att jag inte ska resa i onödan. Då reser jag inte.

Disciplinen och en god dos rättspatos var det som en gång lockade Ann-Helén Laestadius att först jobba som kriminalreporter, och sedan skriva böcker om svåra frågor.

Sju års research

Stöld från 2021 är Ann-Helén Laestadius elfte bok och hennes första roman för vuxna.
Stöld från 2021 är Ann-Helén Laestadius elfte bok och hennes första roman för vuxna.

När hon för två år sedan satte sig ner för att skriva boken Stöld hade hon nära sju år av research och samtal med renskötare bakom sig. Ett av dem äger rum på kaféet Spis, alldeles bredvid Kiruna bokhandel. Där visar en renskötare upp en bunt med mer än 100 polisanmälningar för våldsamma attacker mot samebyns renar.

– Jag blev rätt tagen av hennes berättelse. Att se anmälningarna. Det blev väldigt tydligt hur tufft det är för renskötarna att aldrig få någon upprättelse för brotten de utsätts för. Det gör att de känner en stor maktlöshet och hopplöshet.

Efter mötet var Ann-Helén Laestadius säker på att hon hade nog för att sätta sig ner och skriva en trovärdig berättelse. Stöld är en roman, handlingen är påhittad. Ann-Helén Laestadius säger att hon inte hade behövt göra så grundliga efterforskningar. Men det kändes viktigt. Inte minst för att visa renskötarna respekt när hon berättar om något så djupt personligt och smärtsamt.

Autentiska citat

Att skriva boken Stöld handlade på många sätt om att dyka ner i en värld av rasism och hat mot samer. Flera hemska citat i boken är direkt hämtade från kommentarer i sociala medier.

När du tänker på hatet och sedan skriver om det, vad händer då i dig?

– Jag har stundtals varit väldigt arg. Rätt sorgsen också. Den här boken har verkligen krävt jättemycket av mig. Det är tufft att skriva de här brutala scenerna.

Kan du på något sätt förstå hatet?

– Nej. Det rör sig om enstaka individer som beter sig extremt obehagligt. Bland renskötarna upplevs det som ett angrepp direkt mot dem, eftersom någon har ihjäl det som betyder allra mest för dem.

– Efter Girjas-domen förra året, som gav samebyn rätt att besluta om jakt och fiske, blev renar dödade igen och hatet flödade i sociala medier. Då blev det extra tydligt att det är ett hat mot samer som ligger bakom dåden.

Rasism

När Ann-Helén Laestadius fortfarande bodde i Kiruna fick hon själv uppleva rasismen. Ett tillfälle finns nära i minnet: Hon jobbade på lokalredaktionen för Norrländska Socialdemokraten (NSD) i Kiruna. Det var inför sametingsvalet. Hon var ensam på redaktionen.

– En kvinna kom in och hon sa något i stil med ”Inte visste jag att du var lappjävel själv”. Sedan skrattade hon lite och skulle ha det till att det bara var på skämt. Så kunde det ofta vara, att man försökte skoja bort rasismen.

– Det kunde vara smärtsamt att se när människor vandaliserat gatuskyltarna som hade samiska namn på. Jobbigt att ha det runt omkring sig. Men de som betedde sig illa var en minoritet. Uppväxten i Kiruna var ändå den bästa tänkbara på många sätt och jag är glad för att jag växte upp där.

Hemlängtan

Ann-Helén Laestadius längtar ofta hem till Kiruna. I vanliga fall reser hon dit flera gånger om året. Fiskar lax, åker skoter och samlar på sig den kunskap som behövs för att skriva sina böcker. När hon skriver om sina hemmiljöer blir det nästan som att få resa hem igen.

– Jag måste skriva om samer, tornedalingar och om våra platser där uppe. Främst eftersom det är en miljö som det inte så ofta berättas om. Nu är det ganska länge sedan jag flyttade därifrån. Jag tror att det på vissa sätt är bra att jag har bott här nere. Jag får en viss distans och ser saker med andra ögon. Varje gång jag kommer hem kan jag se att det har hänt något nytt.

Vad säger folk om boken hemmavid?

– Jag har fått fantastiska meddelanden, inte minst från renskötare och det är deras reaktioner jag har varit mest nervös för. Det har varit viktigt att de ska känna igen sig och att det är en rättvis skildring av deras liv. Vissa har sagt att de måste läsa boken i etapper eftersom det jag skriver om kommer så nära och är så känsligt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hovrätten Mats Fredlund Lars Mikaelsson

SD-utesluten överklagar också

Arbetsrätt. Lastbilschauffören Mats Fredlund begär skadestånd för att han uteslöts ur Transport som politiskt aktiv sverigedemokrat. Han överklagar därför hovrättens dom, som ogiltigförklarade uteslutningen – vilket förbundet begärt ska prövas i högre instans.

Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn. Foto: SvD/TT

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Mattias Käll medverkar ofta i Transportarbetaren. Foto: Lilly Hallberg

Plasten, livet, döden – möt vår illustratör Mattias Käll

Kreativ. Mattias Källs människor hittar sedan länge vägen in i Transportarbetaren. Tidningens ofta anlitade illustratör utforskar i sin konst också vårt förhållande till varandra och till naturen – och är sedan årsskiftet utvecklingsledare för bild och form i Region Örebro.

Hallå där!

Micke Andersson

… som konstruerat en automatisk utrullare för soptunnorna och skapat en verklig snackis i Västmanland.

Månadens klubb
”Vi vill vara med och påverka.” Meddy Linond (ordförande), Johan Afvander (ledamot) och Marie-Louise Rindå (ledamot) i klubben. Anders Nilsson (sekreterare) har jobbat natt och saknas på bilden.

Scheman tände gnistan att nystarta flygklubb

Arlanda. – Står man bara längst bak och klagar händer inget. Så resonerade Meddy, Marie-Louise, Johan och Anders och väckte sin klubb ur törnrosasömnen. En ”massa petande” i deras arbetsscheman tände gnistan.

Månadens medlem
”Jura är inte jätteförtjust i andra människor, men dem hon känner har svårt att förstå att hon ens kan upplevas som skräckinjagande”, säger Moa om Jura.

Ett oslagbart jobb för en ”hundnörd”

Bevakning. – Om man har ett stort hundintresse är väktaryrket oslagbart. Det säger Moa Petersdotter som alltid har med sig sin hund på jobbet. Jura är nämligen väktarhund.

Hallå där!

Åsa Alvetjärn

…snart 50 år och journalist, som ska ombilda sig till lastbilschaufför. Hur kommer det sig?

Macken är full av klappar

Bensinstation. Det blir bara mer och mer paket. Knappt tre veckor före julafton liknar mackens lager mest ett gammeldags postkontor. Men ökningen märks året runt. På OKQ8 i Kolsva i Västmanland råder ändå något som liknar julefrid.

Månadens avdelning
Det här är gänget på avdelningskontoret i Skövde: Jerry Walthéreson, Marko Juvonen, Ulf Nordenberg och Jarmo Nevala. Foto: John Antonsson

Nu satsar de lite extra på taxibranschen

Skövde-Borås. Transport avdelning 17 satsar på att växa och att få flera förtroendevalda på arbetsplatserna. Nu med en särskild satsning på taxibranschen.

Månadens medlem
Uppskattad medarbetare och maratonlöpare. Möt skyddsvakten Kaveh Tiba. Foto: Pernilla Ahlsén

”Mitt mål är att springa 100 maratonlopp”

Prisad. Kaveh Tiba arbetar som skyddsvakt på Arlanda och utsågs till ”Årets kollega inom säkerhetsbranschen” på den stora branschmässan Skydd 2022. Transportarbetaren har träffat en medlem som uppskattas av medarbetarna – och har som mål att springa fem maratonlopp om året.

Hallå där!

Thomas Belvén

… sopgubbe som körde hushållssopor i Vallentuna när snöovädret slog till i veckan.

Hallå där!
David Ericsson, årets Ivar Lo-pristagare 2023. Foto: Patrik Pettersson

David Ericsson

…lastbilschaufför, författare och krönikör i Transportarbetaren, som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2023 på 125 000 kronor.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud och avtalsrådsveteran från Trollhättan.

Månadens klubb
Patrik Sundström, huvudskyddsombud och ordförande, och Örjan Jansson, kassör i klubben, vill se framåt. Men utan att tiga om de tidigare stora arbetsmiljöproblemen vid Södertälje hamn. Foto: Lilly Hallberg

Lika villkor för alla en hjärtefråga

Södertälje hamn. Strävan efter rättvisa och jämlikhet är grunden. För facket i Södertälje hamn har det varit flera tuffa år med svåra arbetsmiljöproblem. Stämningen har dock blivit bättre, enligt klubben – men mycket arbete återstår.

Hallå där!

Sven Sawatzki

…från avdelning 17 Skövde-Borås som har jobbat på ett helt nytt sätt inför avtalsrådet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

Transports hållning mot SD står fast

8 frågor. Efter valet är SD landets näst största parti och ingår i blocket som ska styra Sverige. Hur påverkar det Transports hållning gentemot partiet? Transports förbundssekreterare Lars Mikaelsson ger svar.