Hanteringen kan vara lagbrott
Efter att Transportarbetaren börjat granska organizerverksamheten har Transport vänt sig till Datainspektionen för att få klarhet i om personuppgifterna hanteras korrekt.
– Det låter spontant som att det inte finns rättslig grund för hanteringen, säger Ulrika Bergström, jurist på Datainspektionen.
Åsiktsregistrering har varit kontroversiellt ända sedan IB-affären i början av 1970-talet. Journalisterna Jan Guillou och Peter Bratt avslöjade då att försvarsmakten registrerade personer på vänsterkanten.
Politisk åsiktsregistrering förbjöds redan 1969, genom en grundlagsändring. Men förbudet gäller myndigheter, inte privatpersoner eller ideella organisationer.
Här gäller i stället personuppgiftslagen (pul). Enligt pul måste den som hanterar personuppgifter se till att skydda dem noga, exempelvis i ett fackförbunds medlemsregister.
Lagen skjuter särskilt in sig på känsliga personuppgifter. I paragraf 13 sägs att det är förbjudet att behandla personuppgifter som avslöjar:
- ras eller etniskt ursprung
- politiska åsikter
- religiös eller filosofisk övertygelse
- medlemskap i fackförening
- uppgifter som rör hälsa eller sexualliv.
Det finns dock undantag för förbudet och ett gäller särskilt för ideella organisationer.
I lagen står det:
Ideella organisationer med politiskt, filosofiskt, religiöst eller fackligt syfte får inom ramen för sin verksamhet behandla känsliga personuppgifter om organisationens medlemmar och sådana andra personer som på grund av organisationens syfte har regelbunden kontakt med den.
När Transportarbetaren kontaktar Ulrica Bergström på Datainspektionen har hon inte tagit del av formulären eller andra insamlade uppgifter.
Hon konstaterar att lagen skiljer på strukturerade och ostrukturerade uppgifter som hanteras. Kraven är högre och reglerna fler när det sker strukturerat – till exempel i ett sökbart medlemsregister.
Att lagra formulär, som organizerprojektet gjort, kan vara ett gränsfall – särskilt om man lägger till namnlistor i bokstavsordning som skett i minst ett fall.
– Man måste ha rättslig grund för att behandla uppgifter om organisationens medlemmar. Men i det här fallet tycks det ju inte bara handla om medlemmar, utan också om andra personer. Det som sedan återstår att reda ut är om de intervjuade samtyckt till att uppgifterna lagras. Som jag ser det krävs samtycke i det här fallet, säger Ulrika Bergström.
