Hamnstrejk i USA sänder svallvågor globalt
Hamn. Fraktkaos, högre priser i hela världen, sänke för amerikansk ekonomi och hotad julhandel på flera kontinenter. En strejk bland hamnarbetare i USA har enorm påverkan. Och även om konflikten för tillfället är avblåst är kampen mot automation i hamnarna inte över.
Vid midnatt natten till den 1 oktober gick 45 000 hamnarbetare på den amerikanska östkusten ut i strejk. Totalt berördes 36 hamnar, från Maine i norr till Texas i söder, där allt från frakt av livsmedel till fordonstransporter blockerades.
Fackförbundet International Longshoremen’s Association (ILA) gick ut med krav på nära 70 procents löneökning över sex år, med hänvisning till hamnbolagens stora vinster under pandemiåren.
Motstånd mot automatisering
Men det handlar också – och kanske framför allt – om motstånd mot den ökande automatiseringen av hamnterminalerna i USA. De första dagarna i oktober kunde strejkande arbetare ses med skyltar med texter som ”robotar betalar inte skatt” och ”automation skadar familjer”, rapporterade tv-bolaget CNN.
– Resten av världen ser ner på oss för att vi kämpar mot automatisering. Den här branschen, och den här fackföreningen har alltid anpassat sig till nyheter, men vi kommer aldrig acceptera att robotar tar våra jobb, sa Dennis Dagget, vice ordförande i fackförbundet ILA, till CNN i en nyhetssändning.
Och onekligen skiljer sig förhållningssättet i synsätt på automatisering mellan USA och framför allt Europa. ”De amerikanska hamnbolagen ser avundsjukt på när hamnar i Europa och Asien automatiserar”, enligt CNN:s analys. Det amerikanska hamnfacket motsätter sig en utveckling med exempelvis förarlösa kranar och fordon. Ett av kraven i strejken var ett ”vattentätt” kontrakt som innebär förbund för hamnar att ytterligare automatisera eller ”halvautomatisera”.
Blåstes av efter tre dygn
Före strejken var arbetsgivarorganisationen US Maritime Alliance beredda att gå med på kraftiga lönehöjningar, fördubblade pensionsavsättningar och rättigheter till sjukvård. Men vid automationsfrågan var det stopp.
Strejken blåstes ändå av efter tre dygn. Då hade arbetsgivarna ”sockrat” sitt bud och gått med på löneökningar på 62 procent under en sexårig avtalsperiod. Men konflikten är inte över, strejken bara pausas till den 15 januari. Hamnarbetarna gick tillbaka till jobbet men förhandlingarna mellan fack och arbetsgivare fortsätter.
För amerikansk ekonomi kom hamnkonflikten olägligt, just när centralbanken Federal Reserve genomfört den första räntesänkningen på fyra år. En hamnstrejk skulle få högre fraktpriser som konsekvens, och i förlängningen högre priser för konsumenterna och ökad inflation.
Dominoeffekt
Också utanför den amerikanska kontinenten leder en amerikansk hamnstrejk till en dominoeffekt. Enligt det danska rederiet Maersk skulle det räcka med en veckas strejk för att det får kännbara effekter med logistikproblem och köbildning på terminaler som kan ta upp till sex veckor att reda ut.
Volvokoncernen är ett av de svenska bolag som riskerade att drabbas. Volvos presschef, Claes Eliasson, sa i en intervju med SR Ekot att bolaget förberett sig och byggt upp ett produktionslager, men att en långvarig strejk skulle kunna få en påverkan på kapaciteten att producera.
De strejkande amerikanska hamnarbetarna har jämförts med engelska arbetare som under industrialismens barndom, på 1800-talet, slog sönder tekniska nyheter som symaskiner. Andra ser hamnarbetarnas strid som den första av många om automation.
