Kristin Jesnes
Close
Kristin Jesnes är en norsk forskare som undersöker hur gig-ekonomin påverkar arbetsmarknaden i Norden. I sin doktorsavhandling jämför hon med Frankrike och Storbritannien.
Close

Gig-jobb så in i Norden

10 frågor. Gig-ekonomi är bara ett modernt ord för korta påhugg. Det nya är att arbetstagaren får dem via sin mobil. Forskaren Kristin Jesnes blev intresserad av fenomenet när tidningar påstod att alla skulle arbeta på detta sätt i framtiden.

1. Vad är gig-ekonomi?

− Gig-ekonomi är namnet på marknader där en digital plattform kopplar ihop den som ska utföra en tjänst med den som efterfrågar den. Företeelsen kom till Norden med Ubers taxiverksamhet.

2. Hur ser dessa jobb ut?

− Arbetstagarna är antingen anställda, vilket främst förekommer i de nordiska länderna, eller egna företagare. De får ofta betala all sin arbetsutrustning själva och saknar arbetsplats. Den som är egen företagare tar alla risker själv, medan den som är anställd har rätt att förhandla och strejka.

3. Hur blev du intresserad av gig-ekonomin?

− Runt 2015 spådde många journalister att gig-ekonomin skulle bli väldigt stor. I framtiden skulle alla arbeta som egna företagare.

− Men på det norska forskningsinstitutet Fafo där jag arbetar visade statistiken över arbetsmarknaden att ingenting hade hänt. Lika många som tidigare arbetade som egen företagare och deltidarna hade inte blivit fler.

4. Vad handlar din forskning om?

− I ett stort projekt om de nordiska länderna undersöker vi om gig-ekonomin utvecklas annorlunda här. Min doktorsavhandling, som jag gör på Göteborgs universitet, gäller hur olika aktörer på arbetsmarknaden påverkas och hur aktörer och institutioner påverkar hur gig-ekonomin växer fram.

5. Skiljer sig villkoren för gig-jobbare mellan olika länder?

− Ja, bara här i Norden har gig-plattformarna anställda som i vissa fall har kollektivavtal. I Frankrike finns ett hav av gig-appar. Där är alla egna företagare som dessutom måste köpa arbetskläder och utrustning av app-ägaren.

6. Vem riktar sig gig-jobben till?

− De flesta utförs av studerande ungdomar som vill jobba extra och många nyanlända, som inte kan få andra jobb, ser här en möjlighet till inkomster. Men merparten av jobben är inte bra betalda och arbetsvillkoren är inte heller speciellt bra.

7. Finns det några fördelar i dessa jobb?

− Många ser en fördel i flexibiliteten. För studenter är det bra att kunna arbeta vid sidan av studierna. I företagsvärlden har till exempel restauranger fått en ny marknad genom snabb hemkörning av mat och deras kunder en ny tjänst.

8. Vilka är nackdelarna?

− Flexibiliteten kan också vara en nackdel eftersom man arbetar på obekväma tider när andra är lediga. En annan nackdel är de osäkra inkomsterna. Ofta är den garanterade veckoarbetstiden låg eller ingen. Extra timmar kan man bara få om det finns fler beställningar.

− Ur ett brett samhällsperspektiv verkar gig-ekonomin leda till ett sämre skatteunderlag. Statistik från norska Skattedirektorene visar till exempel att många Uber-chaufförer inte betalar skatt och appen betalar inte heller skatt i våra länder.

9. Kan man försörja sig på ett gig-jobb?

− Om du arbetar full tid ger jobbet i bästa fall en lön som är okej. De som arbetar med till exempel psykolog- eller läkartjänster har möjlighet till en hygglig inkomst och bra villkor, men om du jobbar via Uber är det däremot mycket svårt.

10. Driver detta på en uppdelning av arbetsmarknaden i A- och B-lag?

− Ja, jag tror att detta bidrar till en större polarisering av arbetsmarknaden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.

Bra förarstol kan rädda ryggen

Arbetsmiljö. Dåliga förarstolar och skakiga vägar är en skadlig kombination. Men mätningar av vibrationer är ingen het fråga i transportbranschen. ”Satsa på bra stolar. Chaufförer som mår bra gör ett bättre jobb”, råder Volvos Göran Bergqvist. Läs andra delen i vår granskning av helkroppsvibrationer.

Anders Teglund ska snart gå på sitt kvällsskift.

Coronakris i kulturen blev budjobb och bok

Mötet. När pandemin slog till blev kulturarbetaren, pianisten och förläggaren Anders Teglund cyklande matbud på Foodora. Han engagerade sig fackligt och skrev en bok om sitt år på sadeln.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Månadens politiska

Välkomna gäster hos vänstern

Fackligt-politiskt. Full sysselsättning, för lite strejkande, gig-ekonomi, klasskamp och branschföreningar. En rad frågor lyftes och diskuterades på Vänsterns stora rikskonferens i september – ett led i satsningen på att stärka det fackliga arbetet, både på arbetsplatserna och inom partiet.

Månadens medlem
Aftonbladets podd med Mauri Hermundsson har utsett Mariann Tönnesen till Sveriges bästa parkeringsvakt. Bra koll på regelverket, ödmjukhet och lyhördhet ligger bakom utmärkelsen.

”Jag lever för parkering”

Parkeringsvakt. Mariann Tönnesen har utsetts till Sveriges bästa p-vakt. Hon träffar många trevliga människor i tjänsten. Men hot och våld hör också till hennes arbetsdag.

Kultur
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Hon vill skriva om sin egen generation

Skrivlust. Arbetare i 40- och 50-årsåldern behöver någon att identifiera sig med. Det tycker Alexandra Einerstam, som gick LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Nu vill hon skriva om sin egen generations vardag.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Anders Teglund ska snart gå på sitt kvällsskift.

Coronakris i kulturen blev budjobb och bok

Mötet. När pandemin slog till blev kulturarbetaren, pianisten och förläggaren Anders Teglund cyklande matbud på Foodora. Han engagerade sig fackligt och skrev en bok om sitt år på sadeln.

Hallå där!

Mariann Tönnesen

… som har röstats fram till Sveriges bästa parkeringsvakt.

Månadens studier
Jonas Persson, Transports studieombudsman. Foto: Kamilla Kvarntorp

Säkerheten prioriteras när Transports kurser startar

Facklig utbildning. Mängder av fackliga utbildningar har ställts in i spåren av pandemin. Men nu börjar kurserna sakta komma i gång igen, både centralt och i avdelningarna.

Hallå där!

Harald Fabricius

… vice ordförande i 3F Københavns Chauffører, som är med och arrangerar den 22:a Skandinaviska Transportarbetarekonferensen 22–24 oktober.

Kultur
Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

Hallå där!

Petter Arneback

… regional utvecklingsdirektör i Region Örebro län, som får Sveriges första elväg.

Månadens medlem
”Jag är rutinmänniska, gillar att ha rutiner och vill göra ett bra jobb”, säger fackligt engagerade hundföraren Mattias Hansson. Kollegan Holger är sex, sju år och tidigare polishund.

Bästa kollegan har fyra tassar

Bevakning. Att jobba som hundförare är inget jobb. Det är en livsstil. Och schäferhunden Holger en trygg kollega i natten för fackligt engagerade väktaren Mattias Hansson.

Månadens avdelning
”Vi vill att Norrland ska leva och att de som är med i a-kassan också ska gå med i Transport!” Från vänster: Ulrika Wiklund (LO, hyr arbetsrum), regionala skyddsombudet Johnny Wiklund, Linda Björkner (telefontjänsten TPD). Längst fram ordförande och studieorganisatör Mikael Humlin.

”Vi vill att Norrland ska leva!”

Hälsingland. Mitt under brinnande pandemi flyttade Transports Hälsingeavdelning till nya lokaler. Ny ordförande är på plats och coronatiden har rullat på hyfsat. Fast ett gäng sopgubbar slog bakut, alldeles i början.

Månadens medlem
Tidningsbud på väg igen. Elin Larsson är tillbaka hos gamla arbetsgivaren och levererar åter på Småländska Höglandet.

Tillbaka som bud på Höglandet

Tidningsbud. Efter en kort sväng på annat jobb är Elin Larsson tillbaka som tidningsbud. Rutten är ny, bäst är friheten. Ingen natt är den andra lik.