Kristin Jesnes
Close
Kristin Jesnes är en norsk forskare som undersöker hur gig-ekonomin påverkar arbetsmarknaden i Norden. I sin doktorsavhandling jämför hon med Frankrike och Storbritannien.
Close

Gig-jobb så in i Norden

10 frågor. Gig-ekonomi är bara ett modernt ord för korta påhugg. Det nya är att arbetstagaren får dem via sin mobil. Forskaren Kristin Jesnes blev intresserad av fenomenet när tidningar påstod att alla skulle arbeta på detta sätt i framtiden.

1. Vad är gig-ekonomi?

− Gig-ekonomi är namnet på marknader där en digital plattform kopplar ihop den som ska utföra en tjänst med den som efterfrågar den. Företeelsen kom till Norden med Ubers taxiverksamhet.

2. Hur ser dessa jobb ut?

− Arbetstagarna är antingen anställda, vilket främst förekommer i de nordiska länderna, eller egna företagare. De får ofta betala all sin arbetsutrustning själva och saknar arbetsplats. Den som är egen företagare tar alla risker själv, medan den som är anställd har rätt att förhandla och strejka.

3. Hur blev du intresserad av gig-ekonomin?

− Runt 2015 spådde många journalister att gig-ekonomin skulle bli väldigt stor. I framtiden skulle alla arbeta som egna företagare.

− Men på det norska forskningsinstitutet Fafo där jag arbetar visade statistiken över arbetsmarknaden att ingenting hade hänt. Lika många som tidigare arbetade som egen företagare och deltidarna hade inte blivit fler.

4. Vad handlar din forskning om?

− I ett stort projekt om de nordiska länderna undersöker vi om gig-ekonomin utvecklas annorlunda här. Min doktorsavhandling, som jag gör på Göteborgs universitet, gäller hur olika aktörer på arbetsmarknaden påverkas och hur aktörer och institutioner påverkar hur gig-ekonomin växer fram.

5. Skiljer sig villkoren för gig-jobbare mellan olika länder?

− Ja, bara här i Norden har gig-plattformarna anställda som i vissa fall har kollektivavtal. I Frankrike finns ett hav av gig-appar. Där är alla egna företagare som dessutom måste köpa arbetskläder och utrustning av app-ägaren.

6. Vem riktar sig gig-jobben till?

− De flesta utförs av studerande ungdomar som vill jobba extra och många nyanlända, som inte kan få andra jobb, ser här en möjlighet till inkomster. Men merparten av jobben är inte bra betalda och arbetsvillkoren är inte heller speciellt bra.

7. Finns det några fördelar i dessa jobb?

− Många ser en fördel i flexibiliteten. För studenter är det bra att kunna arbeta vid sidan av studierna. I företagsvärlden har till exempel restauranger fått en ny marknad genom snabb hemkörning av mat och deras kunder en ny tjänst.

8. Vilka är nackdelarna?

− Flexibiliteten kan också vara en nackdel eftersom man arbetar på obekväma tider när andra är lediga. En annan nackdel är de osäkra inkomsterna. Ofta är den garanterade veckoarbetstiden låg eller ingen. Extra timmar kan man bara få om det finns fler beställningar.

− Ur ett brett samhällsperspektiv verkar gig-ekonomin leda till ett sämre skatteunderlag. Statistik från norska Skattedirektorene visar till exempel att många Uber-chaufförer inte betalar skatt och appen betalar inte heller skatt i våra länder.

9. Kan man försörja sig på ett gig-jobb?

− Om du arbetar full tid ger jobbet i bästa fall en lön som är okej. De som arbetar med till exempel psykolog- eller läkartjänster har möjlighet till en hygglig inkomst och bra villkor, men om du jobbar via Uber är det däremot mycket svårt.

10. Driver detta på en uppdelning av arbetsmarknaden i A- och B-lag?

− Ja, jag tror att detta bidrar till en större polarisering av arbetsmarknaden.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Konflikt inom bemanning börjar fredag morgon

Uppdaterad. I morgon fredag klockan 06:00 bryter konflikt ut mellan LO och Kompetensföretagen. I ett första steg gäller nyanställningsblockad, övertidsblockad och en mertidsblockad. Nästa steg är strejk den 7 januari. Bland de varslade företagen finns APM Terminals och DSV Solutions. Uppdatering: Konflikten är avblåst.

Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Transportarbetarens logga

Låglönesatsningen skapar strid i avtalsrörelsen

LO. Om en vecka bryter strejken ut inom handeln, om inte parterna kommer överens om hur satsningen på de lägst avlönade ska betalas. Arbetsgivarna hävdar att pengarna ska tas från det ”märke” på 5,4 procent i lönelyft som industrin la fast förra helgen. Handels och LO anser att låglönesatsningen ska ligga utanför.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.