;

”Förr räckte lönen till mat, hyra och semester”

Ion Crácilin är en i uppbådet av taxichaufförer som jagar möjliga kunder vid järnvägsstationen Gara de Nord i Bukarest. Hemma tar han och hustrun hand om sitt 9-åriga barnbarn. Föräldrarna har flyttat till Grekland, för att få jobb.

Ion Crácilin kör måndag till lördag, 14–15 timmar om dagen, berättar han och gör en svepande gest mot sin gula bil. Precis som kollegorna i raderna av väntande fordon hyr han den av ett taxibolag. Ett stenkast bort ligger Transportministeriet, i en stor fyrkantig byggkloss från landets kommunistiska era.

– Jag tjänar inget på att köra taxi längre, utbrister Ion. Bolaget jag hyr av betalar ingenting för reparationer av bilen, som de ska. Bensinen ersätter de inte knappt för heller.

Ion har kört både lastbil och buss, innan han tog steget över till taxi. Precis som sina svenska kollegor hatar han att rusa fram till folk och fråga om körningar. Han gillar själva jobbet, men upplever mängder av brister inom branschen. Ion viftar med näven i luften och säger åt mig att berätta sanningen.

– Regeringen i vårt land gör narr av befolkningen! De har skapat en ekonomisk kris åt oss som tvingar min dotter, svärson och alla andra att åka utomlands för att få jobb och pengar.

Ion Crácilin har fem vuxna barn och 14 barnbarn. Ett av barnbarnen bor hos honom och hustrun eftersom föräldrarna tvingades söka arbete i Grekland. De jobbar fortfarande kvar, trots att det är ekonomisk kris även där.

– Vårt barnbarn går i skolan och vi uppfostrar henne väl. Hur fattiga vi än är gör vi vårt allra bästa.

Enligt Ion finns det ungefär 15 000 taxibilar i Bukarest. Bland dem är cirka 400–500 friåkare, som kör sin egen bil, men de motarbetas av taxibolagen.

När jag frågar hur han kan överleva på ”ingenting” förklarar Ion att det finns bra och dåliga dagar. Hans dagliga förtjänst ligger i snitt på knappt 600 kronor. Fast Ion tankar för drygt 200 kronor per dag, vilket han alltså till stor del får stå för själv.

– Taxibolagen sänker kilometertaxan hela tiden och vi får ta smällen med lägre inkomster. Allt var tio gånger bättre förr. För det första fick du betalt för ditt jobb!

Ion pekar ut 1989 som vändpunkten, det år då diktatorn Ceausescu störtades.

– Innan dess hade alla jobb med löner vi kunde betala mat och hyra för. Det gick att sätta undan pengar för att åka på semester. Efter det har allt försämrats.

Ion röstade inte i förra EU-valet och tänker inte göra det i vår heller. Men han går till vallokalen vid varje val och river sönder sin valsedel, för att den inte ska hamna i orätta händer.

– Efter revolutionen röstade jag, det var en stor och viktig händelse för alla att vi skulle få demokrati. Men valet till den så kallade regeringen och presidenten blev en stor besvikelse. Efter några år fick politikerna de där idéerna om att gå med i EU och vid folkomröstningen sa majoriteten ja.

EU strävar efter att införa samma prisnivå i öst som väst, däremot är beslutsfattarna inte ett dugg intresserade av att höja lönerna, anför Ion Crácilin.

– Unionen gör sitt bästa för att uppfostra vår industri och våra företag i kapitalistisk anda. De vill förvandla oss från producenter till konsumenter. Jag tror inte att framtiden blir bättre. Vi har hamnat i en djup svacka. En grav.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En man i gul varselväst packar paket.

Amazons chefer utfrågade av EU-parlamentet

Kollektivavtal. Nej, några kollektivavtal lär Amazon inte förhandla om i Europa. Det framkom när deras chefer frågades ut i EU-parlamentet. Och några svar på ledamöternas frågor blev det i princip inte.

Tommy Jonsson. Foto: John Antonsson

Är allt frid och fröjd i åkeribranschen?

Debatt. Under årtionden har vi i Transport kämpat mot lönedumpning, mot oseriösa aktörer som slår undan fötterna på åkerier med kollektivavtal. Med facklig-politisk samverkan, och med stor hjälp av våra dåvarande socialdemokratiska EU-parlamentariker, drevs det så kallade mobilitetspaketet igenom.

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

Stort Gävleåkeri i konkurs

Åkeri. Efter 60 år har Valbo transport försatts i konkurs. Nära 50 anställda berörs på det anrika åkeriet, igenkänt för sina bilar med isbjörn som logga.

Klart för pengar till tjänstepension till 67 års ålder

Avtal. Transport säger ja till uppgörelsen om tjänstepension och kollektivavtalade försäkringar. Det betyder bland annat att åldersgränsen för inbetalning till tjänstepension höjs från 65 år till 67 år.

Avtal 2027

Råd på brett avtalsområde

Bevakning. Pension, premiering av erfarenhet, satsning på högre grundlön eller ob, betydelsen av civilförsvarsplikt. På höstens fjärde avtalsråd var fokus krav på ett av förbundets stora avtalsområden och villkor för alla dem som jobbar med säkerhet.

Avtal 2027
Här är några av tidningsdistributörernas viktigaste frågor i avtalsrådet. Foto: Dexter Svärd Huss

”Man är mänsklig men inte övermänsklig”

Tidningsbud. Sex arbetsnätter i veckan, obetald extratid och paketleveranser när papperstidningarna minskar. Här är några av tidningsbudens viktigaste frågor i avtalsrådet. ”Fritiden försvinner helt och hållet”, säger Elin Larsson, tidningsbud i Nässjö.

DRAGBILD_Så förändrar robotar lagerarbete Foto: Dexter Svärd Huss

Så förändrar robotar framtidens lagerarbete

Lagerarbete. En AI som lär sig de bästa rutterna i lagret, en hylla som ”går” till människan och kranar som plockar varor själva. Traditionellt lagerarbete står inför stora förändringar när jobben automatiseras. Vad ska människorna göra i stället?

Avtal 2027

Röster från avtalsrådet

Avtal. Lön, tid, ob-tillägg, steg i lönetrappan – på Transports tredje avtalsråd diskuterades vilka krav som ska med i förhandlingarna för nya kollektivavtal för miljöarbetare och flygets kabinpersonal.

”Både högre lön och mer ledigt”

Miljö. Miljöarbetarna Joachim Falk, från Skellefteå, och Linus Alm Lundberg, från Skara, talar om avtalskrav inför nästa års avtalsrörelse.– Hemifrån har jag med mig krav på högre lön och mer ledighet, gärna en sjätte semestervecka, säger Linus Alm Lundberg.

Olivia Gajewski och Jonna Thulin. Foto: Dexter Svärd Huss

”Trött flygpersonal utgör en risk för flygsäkerheten”

Kabin. Långa arbetsveckor, förseningar som äter upp ledigheten och ob-ersättning är viktiga frågor på kabinpersonalens avtalsråd, där Olivia Gajewski, SAS Connect, och Jonna Thulin, Sunclass Airlines, deltar. – Du ska kunna umgås med familj och vänner, säger Jonna Thulin.

Hallå där!

Catrine Franzén

… kursplaneringssamordnare på Bya. Du ansvarar för att organisera kurstillfällen inom säkerhetsbranschen.

Avtal 2027

Hamnarbetarna vässar kraven inför avtalsrörelsen

Hamn & stuveri. Högre löner, kortare arbetstid och bättre villkor för extraanställda. Det är några av kraven som hamnarbetare från hela landet har med sig till Transports avtalsråd.

;