Flygplan riskerar att bli stående: F 7 Såtenäs går mot strömmen
Flygtekniker. Bristen på utbildad personal är stor inom flygbranschen. Men på F 7 Såtenäs har flygflottiljen hittat sätt att säkra rekryteringen.
Det är inte bara privata flygresan till Thailand som kan påverkas av bristen på flygtekniker. Ambulansflyg, brandflyg och Försvarsmaktens flygtransporter är beroende av utbildad personal.
En undersökning från Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) visar att flygbranschen kämpar med en kompetenskris. Hela 73 procent av de tillfrågade företagen och organisationerna uppger att det råder ett underskott på flygteknisk personal i Sverige.
Den främsta orsaken är att företag växer och behöver rekrytera fler, men det handlar också om pensionsavgångar och att personal söker sig till andra arbetsgivare.
Uppsägningar under pandemin pekas även ut som en stor orsak.
Tre fjärdedelar av de tillfrågade företagen och organisationerna berättar att den största utmaningen är att hitta personal med rätt yrkeserfarenhet. Hälften uppger att det är svårt att hitta personal med rätt yrkesutbildning.
Ökad efterfrågan inom försvaret
Satsningar inom svensk försvarsindustri och Försvarsmakten har ökat behovet av personal ytterligare. Skaraborgs flygflottilj (F 7), även känd som F 7 Såtenäs, har märkt av det ökade behovet av personal.
– Vi har utökat vår organisation lite kopplat till nya krav som ställs på oss i det omvärldsläge som vi har just nu, säger Fredrik Andersson, major och chef för flygunderhållsenheten på F 7 Såtenäs.
De har löst erfarenhetsutmaningen genom att anställa unga direkt från gymnasiet. Framför allt lokalt runt Såtenäs. De anställs ofta som flygmekaniker och kan jobba som stödpersonal till flygteknikerna.
– Om de individerna trivs hos oss och vi trivs med dem så skickar vi dem sedan på flygteknikerutbildning, säger Fredrik Andersson.
Raketstol och roll
Jobbet på flygflottiljen är i grunden rätt likt hur den civila sidan arbetar, berättar Fredrik Andersson. Men det finns ett par skillnader.
Den militära utbildningen innehåller specialistområden som saknas civilt, till exempel kunskap om raketstol och radar.
– Men i grunden är de väldigt lika. Ett flygplan, oavsett om det är civilt eller militärt, flyger ju på samma principer och systemen fungerar ungefär lika, säger Fredrik Andersson.
Den stora skillnaden i vardagen är att militär personal även har ett ansvar att leda och utbilda värnpliktiga.
Då stannar personal
Tya:s rapport beskriver också branschen som mansdominerad. På F 7 Såtenäs är omkring 20 procent av de anställda kvinnor. Flera satsningar görs för att jämna ut könsfördelningen.
– Vi jobbar med rekryteringskampanjer för att tydliggöra att det här är ett yrke även för kvinnor, inte bara för män, säger Fredrik Andersson.
För att fler unga ska välja yrket jobbar flottiljen med skolinformatörer som informerar om värnplikt och yrken inom Försvarsmakten. De har även kontakt med flygtekniska skolor.
– På en civil skola så ska man inom ramen för utbildningen göra en del praktik och där är vi med och tar in praktikanter som är intresserade av vår verksamhet, säger Fredrik Andersson.
Han tror också att en lokal förankring är viktigt för att bygga en långsiktig personalförsörjning. De som anställs från andra delar av landet tenderar att flytta tillbaka till sin familj.
– Därför ser vi att den personal som vi rekryterat lokalt historiskt har stannat längre, avslutar Fredrik Andersson.
