Ett steg mot bättre villkor för plattformsarbetare
Gigarbetare. Regeringen tar hjälp av arbetsmarknadens parter för att förbättra plattformsarbetarnas villkor. Utredare tillsatt för att få en svensk lag på plats.
Regeringen tar ytterligare ett steg mot bättre villkor för landets plattformsarbetare.
En särskild utredare har nu tillsatts med uppdraget att analysera hur EU:s plattformsdirektiv ska skrivas om till svensk lag och därmed förbättra gruppens villkor. Utredaren kommer göra arbetet i nära samarbete med arbetsmarknadens parter, och för att ”uppmuntra utövandet av kollektiva förhandlingar vid plattformsarbete”. I lagtexten ska även ingå bestämmelser för transparens, mänsklig kontroll och säkerhet vad gäller automatiserade övervaknings- och beslutssystem i samband med plattformsarbete.
Till särskild utredare har regeringen utsett Jonas Malmberg; ledamot av Högsta domstolen och ordförande i Arbetsdomstolen 2012–2022. Arbetslivsminister Paulina Brandberg (L) är ansvarig för plattformsfrågan:
– Han har en otroligt värdefull erfarenhet och kompetens när det gäller de här frågorna, säger hon till Transportarbetaren.
Jonas Malmberg är professor i civilrätt, med fokus på arbetsrätt.
– Jag känner mig väldigt trygg med att han kan hantera de svåra avvägningarna på ett bra sätt.
Är han förankrad hos arbetsmarknadens parter?
– Jag upplever att han har ett högt förtroende i de här frågorna, och kommer landa väldigt väl i de avvägningar som behöver göras.
Vad är det då för avvägningar den särskilde utredaren behöver göra och ta ställning till?
Paulina Brandberg framhåller att plattformsarbetet är något nytt och tar matcykelbuden under pandemin som exempel och förklarar:
– Problemet är att den lagstiftning och det regelverk vi har även ska passa för plattformsarbetarna, så att de inte hamnar i kläm på grund av att reglerna inte är utformade efter deras anställningsform.
Explosionsartad ökning
Det var i våras efter två års förhandlingar som EU-parlamentet och ministerrådet (medlemsländernas ministrar) i elfte timmen kom överens om ett plattformsdirektiv som ska ge bättre villkor för de som jobbar på en arbetsmarknad som växer explosionsartat. Förra året fanns i EU 28 miljoner plattformsarbetare, redan nästa år beräknas de vara 43 miljoner. Ofta med dåliga, för att inte säga bedrövliga villkor.
Riksdagen uppskattar att cirka två procent av Sveriges arbetskraft plattformsarbetar, vilket motsvarar ungefär 115 000 personer. I begreppet plattformsarbetare, eller gig-arbetare som de också kallas, ryms alltifrån taxichaufförer och yrkesgrupper inom it, till arkitekter och matbud.
Egenföretagare – eller inte
En central fråga i utredningen är vilka plattformsarbetare som är arbetstagare och vilka som är egenföretagare. Nio av tio arbetsgivare i EU betraktar plattformsarbetare generellt som egenföretagare – för att slippa betala socialförsäkringar, pension och arbetsmiljöskydd. EU-kommissionen å sin sida uppskattar att miljoner plattformsarbetare egentligen borde vara anställda, och går miste om nämnda förmåner.
– Det är väldigt viktigt att reda ut vem som har arbetsmiljöansvaret, i vilken mån, och hur väl anpassad svensk lag är till plattformsdirektivet… Sådana frågor ska utredaren titta på, säger Paulina Brandberg.
– Och vilka eventuella lagstiftningsåtgärder som behöver vidtas för att kunna implementera direktivet i svensk rätt.
Kan arbetstagarbegreppet komma att påverkas?
– Nej. Vad det handlar om är om man ska anses vara anställd eller egenföretagare. Det finns kriterier för det i EU-direktivet. Jag får se vad utredaren kommer fram till.
Nära dialog med arbetsmarknadens parter
Svenska fack och arbetsgivare anser att plattformsfrågan är något parterna egentligen ska förhandla om, och något EU inte ska lägga sig i.
Kommer arbetsmarknadens parter att involveras i utredarens arbete?
– Det står tydligt i direktivet att utredaren ska föra en nära dialog med arbetsmarknadens parter. Vi vill värna den svenska arbetsmarknadsmodellen. Göra det vi måste enligt direktivet, men inte gå längre än så.
Lagen ska alltså utformas för att skydda plattformsarbetarna, men i anvisningarna till utredaren står också att det ska finnas tydliga förutsättningar för arbetsföretagen.
Går det att hitta en bra balans mellan de två?
– Här ställs i viss mån viktiga intressen mot varandra. Men vi har en svensk modell där arbetsmarknadens parter löser mycket av det andra länder tvingas reglera kring. En stark modell som fungerar väldigt väl.
– En tydlig avsikt är att direktivet implementeras på ett sätt som säkerställer att vi värnar den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Du har sagt att du vill värna den svenska modellen hela vägen in i mål. Kommer du lyckas med det?
– Det är min absoluta ambition, avslutar arbetslivsminister Paulina Brandberg.
