Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock
Close
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg.
Close
Kultur

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson
”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

En ovanligt het sommar drabbas Stockholm av ett dödligt virus. Snart är hela landet ödelagt. Men några överlever och Stockholm delas upp i fraktioner av immuna och osmittade som måste lära sig att förhålla sig till varandra och överleva i en ny ogästvänlig värld.

Det är lätt att tro att Daniel Åbergs serie Virus är inspirerad av coronapandemin. Men den första delen kom redan 2016. Då var det fortfarande helt nytt att skriva direkt för ljudböcker. Tidigare var det bara ”vanliga” tryckta böcker som spelades in.

– Konceptet hämtades från tv-världen där streamingtjänster hade börjat göra egna produktioner och satsade på eget innehåll. Nu ville Storytel göra samma sak och till skillnad från vanliga förlag erbjöd de ett förskott under skrivprocessen, så jag bestämde mig för att testa, säger Daniel Åberg som tidigare hade skrivit två relationsromaner och en bok om att bli förälder.

Undervisar

Sju Virus-delar senare och snart tre i thrillerserien Nära gränsen, kan han ett och annat om att skriva ljudböcker och undervisar både författare och förlag i det.

– Det finns egentligen inga regler. Många böcker som går bra som ljudböcker är ju inte specialskrivna för ljud. Men det skadar inte att ha vissa saker i åtanke, säger han.

En bra ljudbok får till exempel gärna ha en rak och tydlig story med ett stort driv framåt.

– Det är därför deckare, action, kriminalromaner och thrillers ofta går bra. Det är berättelser som har ett högt tempo och mycket som händer, säger Daniel.

Fånga från början

En ljudbok måste också ha förmågan att fånga lyssnaren redan från början. Annars är risken stor att lyssnaren tröttnar och börjar lyssna på något annat.

– Det skiljer ljudboken från en vanlig bok. De flesta lyssnar ju på ljudböcker via ljudbokstjänster och har tillgång till hela deras utbud. Det gör att de inte är lika lojala mot en ljudbok som de skulle ha varit mot en vanlig bok som de har köpt eller gått till biblioteket för att låna. I det senare fallet har de ju redan investerat så mycket att det är värt att ge boken en chans även om den inte är så spännande i början. Men så fungerar det inte med ljudböcker, säger Daniel Åberg.

Ljudboksomslag, Virus 7. Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.
Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.

En annan skillnad är att det är lättare att bläddra tillbaka i en fysisk bok än i en ljudbok om man har glömt vad som hände i en tidigare scen.

– Därför är det viktigt att ha lyssnaren med sig hela tiden. Att ha allt för många romanfigurer eller att hoppa mycket fram och tillbaka i tiden kan göra det onödigt förvirrande, säger Daniel Åberg och fortsätter:

– I Virus-serien är det fyra romanfigurer som växelvis driver historien framåt. Deras scener utspelar sig parallellt så när jag återvänder till en person är det viktigt att genast påminna lyssnaren om vad den personen var i för situation. Man får helt enkelt vara lite tydligare, utan att det för den sakens skull blir tråkigt eller upprepande.

Tänker du hela tiden på att det ska bli en ljudbok när du skriver?

– Nej det gör jag inte, det är först i redigeringsfasen. Men jag har naturligt ett sätt att skriva som passar i ljudböcker.

Kanske för att Daniel själv lätt blir uttråkad när han skriver, om det inte händer något hela tiden.

– Därför placerar jag ofta mina romanfigurer i kniviga situationer som inte ens jag vet hur de ska ta sig ur. Sedan får jag fundera ut lösningar och förhoppningsvis kommer jag på ett sätt som känns realistiskt. Det gör skrivandet roligare och mer spännande, säger han.

Lämnar över tolkningen

En stor skillnad mellan ljudboken och vanliga böcker är att författaren lämnar över tolkningen till den som läser in boken. Ofta är det en skådespelare som gestaltar berättelsen med sitt tonläge.

– Ibland har jag kanske tänkt att ett stycke är väldigt dramatiskt, men när jag lyssnar på ljudboken låter det inte dramatiskt alls. Då kan jag önska att man som författare kunde få lägga till lite scenanvisningar som i ett filmmanus. Men man får försöka skriva texten så att det blir så tydligt som möjligt i stället.

Har du mycket kontakt med inläsaren?

– Det är väldigt olika, en del hör inte alls av sig, andra ställer jättemycket frågor.

Är valet av inläsare viktigt?

– Jätteviktigt. Många som lyssnar på ljudböcker har favoriter och väljer böcker efter vem som har läst in dem. Jag själv kanske inte väljer bort en bok på grund av en inläsare, men man vet ju att vissa ljudböcker kommer att bli mer eller mindre roliga att lyssna på beroende på vem det är som läser.

I vår kommer den sista delen i serien Nära gränsen. Vad skriver du på nu?

– Det blir något helt nytt som utspelar sig i klimatkrisens tidevarv, en ganska klassisk berättelse i tre delar, där gott står mot ont.

Kommer du bara att skriva för ljudböcker nu?

– Nej, men jag kommer nog alltid att skriva böcker som även funkar i det formatet.

Vad är det bästa med ljudböcker tycker du?

– Att du kan ta med dig litteraturen och lyssna när du vill. Jag lyssnar när jag springer, promenerar, hänger tvätt och kör bil. Det gör litteraturen tillgänglig för fler. Jag tror att det har lett till att många har ökat sitt intag av litteratur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Kristina Sjöberg. Foto: Petrus Iggström

Ju frispråkigare – desto starkare

Ledare. När jag skriver det här har journalisten Joakim Medin ställts inför rätta i Turkiet. Detta för att han utfört journalistiskt arbete. Turkiets president är kränkt och för det kan Medin få avtjäna flera år i turkiskt fängelse. Helt horribelt.

Kiruna Folkets hus när verksamheten var i gång. Foto: Lars Sjölund

Farväl till Folkets hus?

Organisering. En gång arbetarrörelsens egen mötesplats, blomstrande och med central roll för folkbildningen. I dag på väg att försvinna. De senaste tjugo åren har vart tredje Folkets hus lagts ned.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.

Arbetsmiljö
Johan Duvskog är huvudskyddsombud och Jessica Karlsson skyddsombud. De vill samverka kring arbetsmiljön på Prezero, men tycker inte att ledningen lyssnar.

Stress och press på Prezero

Miljöarbetare. ”Det bästa med Prezero är omhändertagandet av personalen”, säger Malmöregionens chef i företagets interntidning. Flera miljöarbetare vittnar tvärtemot om övervakning, hot och stress.

Europadomstolen
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, kallad Europadomstolen, ligger i Strasbourg. Varje år inkommer över 50 000 klagomål från personer och organisationer i Europarådets 46 medlemsstater.

Här prövas misstänkta brott mot mänskliga rättigheter

Juridik. När Högsta domstolen nekade Transport prövning av rätten att utesluta en SD-politiker tog förbundet ärendet till Europadomstolen. Men väntan på besked om klagomål kommer att behandlas är ofta lång.

Snabbkoll
Rättigheter och skyldigheter. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på dina rättigheter – och skyldigheter

Anställd. Det kör ihop sig på jobbet och du vänder dig till facket. Får arbetsgivaren verkligen göra så här? Som anställda har vi många rättigheter – men också skyldigheter.

Kultur
Kiruna Folkets hus när verksamheten var i gång. Foto: Lars Sjölund

Farväl till Folkets hus?

Organisering. En gång arbetarrörelsens egen mötesplats, blomstrande och med central roll för folkbildningen. I dag på väg att försvinna. De senaste tjugo åren har vart tredje Folkets hus lagts ned.