Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg. Foto: Shutterstock
Close
Ljudbokslyssnarna är lite mer svårflörtade än de som läser vanliga böcker. Om berättelsen inte fångar deras intresse från början är risken stor att de tröttnar och börjar lyssna på något annat i stället, konstaterar Daniel Åberg.
Close
Kultur

”En ljudbok måste fånga lyssnaren redan från början”

Berättare. Med den dystopiska ljudbokserien Virus blev Daniel Åberg en av de första svenska författarna att skriva direkt för ljudbokspubliken. Nu undervisar han andra författare i konsten att skriva berättelser som går hem i lurarna.

”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson
”Jag har ett naturligt sätt att skriva som passar i ljudböcker”, säger Daniel Åberg. Foto Emma-Sofia Olsson

En ovanligt het sommar drabbas Stockholm av ett dödligt virus. Snart är hela landet ödelagt. Men några överlever och Stockholm delas upp i fraktioner av immuna och osmittade som måste lära sig att förhålla sig till varandra och överleva i en ny ogästvänlig värld.

Det är lätt att tro att Daniel Åbergs serie Virus är inspirerad av coronapandemin. Men den första delen kom redan 2016. Då var det fortfarande helt nytt att skriva direkt för ljudböcker. Tidigare var det bara ”vanliga” tryckta böcker som spelades in.

– Konceptet hämtades från tv-världen där streamingtjänster hade börjat göra egna produktioner och satsade på eget innehåll. Nu ville Storytel göra samma sak och till skillnad från vanliga förlag erbjöd de ett förskott under skrivprocessen, så jag bestämde mig för att testa, säger Daniel Åberg som tidigare hade skrivit två relationsromaner och en bok om att bli förälder.

Undervisar

Sju Virus-delar senare och snart tre i thrillerserien Nära gränsen, kan han ett och annat om att skriva ljudböcker och undervisar både författare och förlag i det.

– Det finns egentligen inga regler. Många böcker som går bra som ljudböcker är ju inte specialskrivna för ljud. Men det skadar inte att ha vissa saker i åtanke, säger han.

En bra ljudbok får till exempel gärna ha en rak och tydlig story med ett stort driv framåt.

– Det är därför deckare, action, kriminalromaner och thrillers ofta går bra. Det är berättelser som har ett högt tempo och mycket som händer, säger Daniel.

Fånga från början

En ljudbok måste också ha förmågan att fånga lyssnaren redan från början. Annars är risken stor att lyssnaren tröttnar och börjar lyssna på något annat.

– Det skiljer ljudboken från en vanlig bok. De flesta lyssnar ju på ljudböcker via ljudbokstjänster och har tillgång till hela deras utbud. Det gör att de inte är lika lojala mot en ljudbok som de skulle ha varit mot en vanlig bok som de har köpt eller gått till biblioteket för att låna. I det senare fallet har de ju redan investerat så mycket att det är värt att ge boken en chans även om den inte är så spännande i början. Men så fungerar det inte med ljudböcker, säger Daniel Åberg.

Ljudboksomslag, Virus 7. Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.
Sjunde och sista delen i Daniel Åbergs Virus-serie.

En annan skillnad är att det är lättare att bläddra tillbaka i en fysisk bok än i en ljudbok om man har glömt vad som hände i en tidigare scen.

– Därför är det viktigt att ha lyssnaren med sig hela tiden. Att ha allt för många romanfigurer eller att hoppa mycket fram och tillbaka i tiden kan göra det onödigt förvirrande, säger Daniel Åberg och fortsätter:

– I Virus-serien är det fyra romanfigurer som växelvis driver historien framåt. Deras scener utspelar sig parallellt så när jag återvänder till en person är det viktigt att genast påminna lyssnaren om vad den personen var i för situation. Man får helt enkelt vara lite tydligare, utan att det för den sakens skull blir tråkigt eller upprepande.

Tänker du hela tiden på att det ska bli en ljudbok när du skriver?

– Nej det gör jag inte, det är först i redigeringsfasen. Men jag har naturligt ett sätt att skriva som passar i ljudböcker.

Kanske för att Daniel själv lätt blir uttråkad när han skriver, om det inte händer något hela tiden.

– Därför placerar jag ofta mina romanfigurer i kniviga situationer som inte ens jag vet hur de ska ta sig ur. Sedan får jag fundera ut lösningar och förhoppningsvis kommer jag på ett sätt som känns realistiskt. Det gör skrivandet roligare och mer spännande, säger han.

Lämnar över tolkningen

En stor skillnad mellan ljudboken och vanliga böcker är att författaren lämnar över tolkningen till den som läser in boken. Ofta är det en skådespelare som gestaltar berättelsen med sitt tonläge.

– Ibland har jag kanske tänkt att ett stycke är väldigt dramatiskt, men när jag lyssnar på ljudboken låter det inte dramatiskt alls. Då kan jag önska att man som författare kunde få lägga till lite scenanvisningar som i ett filmmanus. Men man får försöka skriva texten så att det blir så tydligt som möjligt i stället.

Har du mycket kontakt med inläsaren?

– Det är väldigt olika, en del hör inte alls av sig, andra ställer jättemycket frågor.

Är valet av inläsare viktigt?

– Jätteviktigt. Många som lyssnar på ljudböcker har favoriter och väljer böcker efter vem som har läst in dem. Jag själv kanske inte väljer bort en bok på grund av en inläsare, men man vet ju att vissa ljudböcker kommer att bli mer eller mindre roliga att lyssna på beroende på vem det är som läser.

I vår kommer den sista delen i serien Nära gränsen. Vad skriver du på nu?

– Det blir något helt nytt som utspelar sig i klimatkrisens tidevarv, en ganska klassisk berättelse i tre delar, där gott står mot ont.

Kommer du bara att skriva för ljudböcker nu?

– Nej, men jag kommer nog alltid att skriva böcker som även funkar i det formatet.

Vad är det bästa med ljudböcker tycker du?

– Att du kan ta med dig litteraturen och lyssna när du vill. Jag lyssnar när jag springer, promenerar, hänger tvätt och kör bil. Det gör litteraturen tillgänglig för fler. Jag tror att det har lett till att många har ökat sitt intag av litteratur.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Pesten utlöste våldsam förföljelse i jakten på syndabockar. Judar i flera städer på kontinenten anklagades för att sprida smitta, bland annat genom att förgifta brunnar, och dömdes efter tortyr som ”skyldiga”. Nürnbergkrönikan från 1493 visar avrättning på bål.

Pandemier och teorier, pest eller kolera ibland

Farsoter. När nya, tidigare okända sjukdomar härjar ligger det i människans natur att söka orsaker. Också långt bortom Folkhälsomyndighetens förklaringar. Arga gudar, dålig luft, CIA, förgiftade brunnar, mobilmaster och minoriteter har alla pekats ut som skyldiga – teorierna som följer i pandemiers spår är en mörk historia långt före dagens antivaxxare.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Två olika världar i en

Davids krönika. Som barn, eller snarare som tonåring, lärde jag mig avsky poesi, teater och allt vad kultur heter. Vid den tiden, då jag var tretton år, min bror elva och syrran sju, hade mina föräldrar av någon anledning bestämt sig för att vi barn var stora nog att klara oss själva.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.

Kriget i Ukraina
Hryhorij Varunok är chaufför och hjälper till att lasta ur en minivan med förnödenheter från Frankrike. Foto: Tadeusz Rawa

Chaufförerna krigets tysta hjältar

Hjälparbetare. De är de tysta hjältarna i krigets Ukraina. Chaufförer som kör lastbilar, bussar, minivans och personbilar. De ser till att humanitär hjälp kommer fram till krigsdrabbade områden och att flyende människor kan ta sig därifrån. Journalisten Tadeusz Rawa har för Transportarbetaren träffat några av dem.

Snabbkoll
Två kvinnliga hemvärnssoldater bevakar kaj.

Hemvärnet för dig som är anställd

Försvar. Rekordmånga söker till hemvärnet och frivilligkårerna just nu. Men vad är det egentligen som gäller för dig som har ett jobb? Hemvärnet är halva försvaret. Den som är med kan när som helst kallas in för att hjälpa till vid kris eller för att skydda Sverige vid angrepp.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Vägsträckan
Jätten Vist med Visingsö i sina händer. Konstnären Calle Örnemark (1933–2015) uppförde träskulpturen i Huskvarna i början av 1970-talet. Foto: Lilly Hallberg

På väg med svindlande utsikt

Vätterleden. Den har kallats Sveriges vackraste väg, också före namnbytet till E4 och innan epitetet ”motor” lades till – leden som sträcker sig utmed Vätterns djupa vatten. Häromåret firade första delen av Vätterleden 60 år.