”Den som engagerar sig är dömd att avskedas”

Internationellt. I motvind försöker Transport och andra fackföreningar hjälpa iranska arbetare att organisera sig. Två iranska forskare vittnar om en svår situation.

Taxichauffören Saied Tagavi har lämnat uniformen hemma. Han bär slipover över en vit skjorta. Hans tunna vita hår är vältrimmat. Han pekar och styr vid det rum som LO-styrelsen brukar sammanträda i. Högst upp i LO-borgen på Norra bantorget i Stockholm. Han presenterar de oberoende forskarna Mohammed Majloo och Faroozan som kommer från Teheran, Irans huvudstad. De lämnar det ljusa sammanträdesrummet där de deltar i en konferens om arbetarnas och fackens situation i Iran. Vi hittar en avskild plats i en soffa under dämpad belysning för att prata i lugn och ro.

Mohammed Majloo skojar om att han är Irans mest oberoende forskare. I am nobody, säger han och ler. Hans yngre kollega, Faroozan, talar engelska med nordamerikansk klang när hon berättar.

– Vi är oberoende, och i och med det är det ingen som betalar för det vi gör.

I praktiken betyder det: En fri forskare kan inte få jobb på ett universitet, i alla fall om forskningen ska vara fortsatt fri.

I Sverige har arbetsgivare och fackförbund växlat krav efter årsskiftet. LO-facken vill ha 3 procent i löneökning och lite annat. Arbetsgivarna vill ge mindre. Sedan ska det förhandlas och de så kallade parterna har vissa stridsmedel att ta till.

Faroozan har utrett hur minimilöner och kollektiva förhandlingar går till i Iran.

Där sätts lönerna i ett arbetslivsråd som ligger under staten. Tre parter är representerade. Arbetarnas part är de islamska arbetarråden, som till viss del också ska se till företagens intressen. De är inte på något sätt fria eller obundna.

– Men det kommer tryck underifrån och många försöker verkligen förbättra arbetarnas villkor, säger Faroozan.

Små förändringar sker ibland. Förändringar som på marginalen kan trycka upp lönerna, en bit. Som ett erkännande av vad en arbetares levnadslön är. Just nu är minimilönen en tredjedel av den framräknade levnadslönen.

Fria fackföreningar finns i praktiken inte. Att strejka är inte lagligt.

– De få som finns har inte något inflytande. Ledarna är inte längre arbetare. Den som engagerar sig i en politisk fråga är dömd att avskedas. De blir avskärmade från arbetsplatserna. De trakasseras, arresteras eller får andra straff, säger Faroozan.

Muhammed Majloo:

– Personligen beundrar jag de som försöker få till det här. Men ärligt talat i min mening är de små fackföreningarna ingenting. De är finansiellt instabila och politiskt osäkra. De består mest av vänsterintellektuella och aktivister från medelklassen.

Faroozan fyller i:

– Ofta är det oorganiserade arbetare som protesterar och strejkar och de oberoende facken som kommer efteråt, de följer nästan protesterna. De har inget inflytande på arbetsplatserna.

Men har protesterande oorganiserade arbetare något som helst inflytande?

– Givetvis, säger Faroozan, de låter allmänheten veta om arbetarnas svåra tillstånd i Iran. De syns i media. Det är inte som att protesterna är helt i onödan.

En halvtimme in i intervjun meddelar Saied Tagavi att han måste åka. Han och Javaid Rehman, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, ska rusa till riksdagen för att möta svenska politiker.

Saied pratade med Transportarbetaren redan förra veckan. Då berättade han om målet med konferensen:

Att få till ett internationells samarbete som ska jobba för fria fackföreningar i Iran. Bland gästerna finns representanter från flera stora fackliga organisationer i ett antal europeiska länder, samt den internationella fackliga organisationen Ituc.. Fackföreningarna, forskarna och FN-rapportören ska lära av varandra. Ett annat mål är att arbetarnas och fackens situation ska komma med i en kommande FN-rapport om mänskliga rättigheter i Iran.

Är du hoppfull, Saied?

– Ja det är jag. Att alla kommer ger mig hopp om att vi kan lyfta frågan till internationell nivå.

Tillbaka i LO-borgen.

Vad kan den internationella fackföreningsrörelsen göra för att hjälpa Irans arbetare att organisera sig?

– Det är aktivisternas jobb att svara på det. Personligen kan jag inte rekommendera något, säger Faroozan.

Muhammed Majloo har en liknande inställning men tror sig veta vad aktivisterna vill.

– Jag tror att de främst vill ha stöd från organisationer i civilsamhället som fackföreningarna, snarare än stater. Om situationen syns i media blir kostnaden för att förtrycka arbetare större.

Han lyfter också fram den internationella storpolitiken som direkt avgörande för framtiden. Iran är hårt drabbat av sanktioner och fattigdomen är utbredd. Det tillsammans med avregleringar har gjort att 93 procent av alla arbetare har tillfälliga anställningar. Vid protester och strejker finns det alltid någon som är beredd att ta arbetarens plats.

För bara en månad sedan dödade USA den iranske generalen Soleimani i en robotattack i Irak. Iran skulle komma med en vedergällning. Hela världens höll andan och fruktade en militär upptrappning som i värsta fall kunde leda till krig i med oöverskådliga konsekvenser. I stället kom ett svar från Iran som av hela världen tolkats som en avspänning i konflikten.

– Jag var så rädd. Många av mina vänner var rädda. Hotet var så nära. Alla pratade om krig, om vad de skulle göra för att försöka skydda sina familjer, säger Faroozan.

– Det de fackliga aktivisterna vill mest av allt är att organisationer runtom i världen säger att man är mot ett krig i Iran. Tyvärr blir ett krig mot den islamska republiken också ett krig mot det iranska folket, säger Muhammed Majloo.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transport vill ha ny myndighet

EU-regler. Trots beslut om lika löner och nya lagpaket som tröskats genom EU jobbar tusentals chaufförer i Sverige med låg lön under usla förhållanden. De flesta omfattas inte av utstationeringsdirektivet och det är oklart vem som ska se till att reglerna i mobilitetspaketet följs.

Hamnarbetarförbundets företrädare syns till vänster. Flera av dem hördes i Arbetsdomstolen. Till höger syns ett antal Transportfunktionärer som lyssnade på huvudförhandlingen.

Hamnarbetarförbundet förlorade viktig principfråga i AD

Hamn. Transports konkurrentfack Hamnarbetarförbundet får inte rätt att teckna lokala uppgörelser om scheman eller andra anställningsvillkor, enligt en dom i Arbetsdomstolen. Däremot har arbetsgivaren APM Terminals brutit mot medbestämmandelagen och hindrat ett huvudskyddsombud.

Tommy Wreeth och Peter Winstén. Foto: Jan Lindkvist

”Vi måste öka trycket på arbetsgivarna”

Åkeri mfl. Efter två dagars förhandlingar för anställda inom åkeri/terminal och renhållning är parterna inte nära nya löneavtal. – Jag är faktiskt bekymrad över hur trögt det går. Vi är i ett läge där vi måste öka trycket på arbetsgivarna, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

Avtal 2020

Avtal dröjer för taxiförarna

Taxi. Taxiförarna får vänta på nytt löneavtal. Under onsdagen satt fack och arbetsgivare i nya förhandlingar, utan att nå en uppgörelse. Parterna möts igen den 28 januari.

Avtal 2020

Avtal klart för utlandsförarna

Åkeri. Transport har tecknat ett nytt löneavtal för utlandschaufförerna, en yrkeskår som krympt kraftigt de senaste 25 åren. Uppgörelsen ger totalt 5,4 procent mer på 29 månader. Minus avräkning för en förbättrad avtalspension.

Fackliga segrar i kampen för Europas gig-jobbare

Internationellt. Tre avgöranden i tre europeiska länder stärker villkoren för cykel- och bilbud, som får uppdrag via mobilappar. Europafacket ser det som ett starkt skäl för EU att sätta ner foten mot plattformsföretag som inte tar sitt arbetsgivaransvar.

Nytt avtal på gång för Hamnarbetarförbundet?

Hamn. Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), har förhandlat fram en ”principuppgörelse” om ett nytt kollektivavtal. Avtalsförslaget är en kopia på Transports redan tecknade avtal, så när som på en arbetsgrupp. Innan HF skriver på ska medlemmarna rösta.

Kryptisk förklaring till fejkade hälsodeklarationer

Bevakning. Efter Transportarbetarens avslöjande har en rad medier rapporterat om de fejkade hälsodeklarationer som Securitas skickade till byggföretaget Collen. Securitas försvarar sig med att formulären var ett ”administrativt misstag”. Transportarbetaren ställde en rad frågor och fick till slut svar. Svar som stämmer dåligt med väktarnas vittnesmål och det som framgår av formulären.

Snökaos stoppade tidningar

Oväder. Tidningsbudens säkerhet kunde inte garanteras i Västernorrland. Därför stoppade chefredaktören tisdagsmorgonens utdelning. Ett klokt beslut, enligt Transports regionala skyddsombud.

Transport anmäler Securitas och Collen för covid-intygen

Bevakning. Transport har anmält både Securitas och byggföretaget Collen till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). IMY hette tidigare Datainspektionen. Facket begär att myndigheten utreder de fejkade hälsodeklarationerna och hanteringen av dem.

Vi väntar på svar, Securitas!

Bevakning. Transportarbetaren har gått ut med felaktiga uppgifter, om förfalskade hälsodeklarationer. Det skriver Securitas presschef Jens Granath i ett internt meddelande till all personal. Han beskriver hälsodeklarationerna som ett ”administrativt misstag, helt utan uppsåt”. En händelse som utspelades i våras, hävdar Granath.

Regeringen föreslår ny covid-dispens för YKB

Åkeri. Tålamodet är slut. Nu rundar regeringen EU-kommissionen och lägger fram ett svenskt förslag om att förlänga yrkesförarnas yrkeskompetensbevis (YKB) – på grund av pandemin. Beslut fattas av riksdagen.

Securitas förfalskade Coronaintyg som kunden krävde av väktarna

Bevakning. I Gävle bevakar Securitas de nya stora serverhallar som det irländska bolaget Collen bygger åt Microsoft. Väktarna måste lämna hälsodeklarationer till Collen, för covid-19. Men mycket talar för att Securitas förfalskat ett stort antal hälsodeklarationer. När Collen upptäckte det skickades flera väktare hem.

corona

Nu körs vaccinet ut i landet

Åkeri. På annandagen rullade de första transporterna med vaccin mot covid-19 in i Sverige. Vilka transportörer som ska leverera vaccinet ut till regionerna har varit omgärdat av sekretess och hårda säkerhetskrav.

Äntligen på ny väg? Flera tjejer på fordonsprogrammet vid Karlfeldtgymnasiet har berättat om sextrakasserier. Nu hoppas skolledningen komma till rätta med problemen. Foto: Matilda Fors / Avesta Tidning

Skolchef sätter stopp för sextrakasserier

Åkeri. Elever på fordonsprogrammet har i flera år försökt slippa sexistisk jargong och oönskad beröring. Nu ska personal på gymnasiet i Avesta utbildas i värdegrundsfrågor.

Avtal 2020

Bra semestervillkor när KFS och Pacta slog ihop påsarna

Flyg. Miljö. En historisk löneuppgörelse är tecknad för anställda i kommunala flygplats- och renhållningsbolag. Tidigare förhandlade Transport med två arbetsgivarparter, KFS och Pacta. De hade egna avtal för både miljö och flyg. Nu har organisationerna gått ihop, i Sobona. Och de två yrkesgrupperna har fått var sitt branschavtal.

Avtal 2020
reklamblad

Lönerna klara för reklamutdelare, bilvårdare och terminalare

Nya löner är på väg också för reklamutdelare, bilvårdare och en liten grupp terminalarbetare som jobbar på ett eget avtal. Alla tre uppgörelserna är tecknade med Almega och följer normen i årets avtalsrörelse. Det vill säga 5,4 procent i lönehöjning på 29 månader.