”Den som engagerar sig är dömd att avskedas”

Internationellt. I motvind försöker Transport och andra fackföreningar hjälpa iranska arbetare att organisera sig. Två iranska forskare vittnar om en svår situation.

Taxichauffören Saied Tagavi har lämnat uniformen hemma. Han bär slipover över en vit skjorta. Hans tunna vita hår är vältrimmat. Han pekar och styr vid det rum som LO-styrelsen brukar sammanträda i. Högst upp i LO-borgen på Norra bantorget i Stockholm. Han presenterar de oberoende forskarna Mohammed Majloo och Faroozan som kommer från Teheran, Irans huvudstad. De lämnar det ljusa sammanträdesrummet där de deltar i en konferens om arbetarnas och fackens situation i Iran. Vi hittar en avskild plats i en soffa under dämpad belysning för att prata i lugn och ro.

Mohammed Majloo skojar om att han är Irans mest oberoende forskare. I am nobody, säger han och ler. Hans yngre kollega, Faroozan, talar engelska med nordamerikansk klang när hon berättar.

– Vi är oberoende, och i och med det är det ingen som betalar för det vi gör.

I praktiken betyder det: En fri forskare kan inte få jobb på ett universitet, i alla fall om forskningen ska vara fortsatt fri.

I Sverige har arbetsgivare och fackförbund växlat krav efter årsskiftet. LO-facken vill ha 3 procent i löneökning och lite annat. Arbetsgivarna vill ge mindre. Sedan ska det förhandlas och de så kallade parterna har vissa stridsmedel att ta till.

Faroozan har utrett hur minimilöner och kollektiva förhandlingar går till i Iran.

Där sätts lönerna i ett arbetslivsråd som ligger under staten. Tre parter är representerade. Arbetarnas part är de islamska arbetarråden, som till viss del också ska se till företagens intressen. De är inte på något sätt fria eller obundna.

– Men det kommer tryck underifrån och många försöker verkligen förbättra arbetarnas villkor, säger Faroozan.

Små förändringar sker ibland. Förändringar som på marginalen kan trycka upp lönerna, en bit. Som ett erkännande av vad en arbetares levnadslön är. Just nu är minimilönen en tredjedel av den framräknade levnadslönen.

Fria fackföreningar finns i praktiken inte. Att strejka är inte lagligt.

– De få som finns har inte något inflytande. Ledarna är inte längre arbetare. Den som engagerar sig i en politisk fråga är dömd att avskedas. De blir avskärmade från arbetsplatserna. De trakasseras, arresteras eller får andra straff, säger Faroozan.

Muhammed Majloo:

– Personligen beundrar jag de som försöker få till det här. Men ärligt talat i min mening är de små fackföreningarna ingenting. De är finansiellt instabila och politiskt osäkra. De består mest av vänsterintellektuella och aktivister från medelklassen.

Faroozan fyller i:

– Ofta är det oorganiserade arbetare som protesterar och strejkar och de oberoende facken som kommer efteråt, de följer nästan protesterna. De har inget inflytande på arbetsplatserna.

Men har protesterande oorganiserade arbetare något som helst inflytande?

– Givetvis, säger Faroozan, de låter allmänheten veta om arbetarnas svåra tillstånd i Iran. De syns i media. Det är inte som att protesterna är helt i onödan.

En halvtimme in i intervjun meddelar Saied Tagavi att han måste åka. Han och Javaid Rehman, FN:s rapportör för mänskliga rättigheter i Iran, ska rusa till riksdagen för att möta svenska politiker.

Saied pratade med Transportarbetaren redan förra veckan. Då berättade han om målet med konferensen:

Att få till ett internationells samarbete som ska jobba för fria fackföreningar i Iran. Bland gästerna finns representanter från flera stora fackliga organisationer i ett antal europeiska länder, samt den internationella fackliga organisationen Ituc.. Fackföreningarna, forskarna och FN-rapportören ska lära av varandra. Ett annat mål är att arbetarnas och fackens situation ska komma med i en kommande FN-rapport om mänskliga rättigheter i Iran.

Är du hoppfull, Saied?

– Ja det är jag. Att alla kommer ger mig hopp om att vi kan lyfta frågan till internationell nivå.

Tillbaka i LO-borgen.

Vad kan den internationella fackföreningsrörelsen göra för att hjälpa Irans arbetare att organisera sig?

– Det är aktivisternas jobb att svara på det. Personligen kan jag inte rekommendera något, säger Faroozan.

Muhammed Majloo har en liknande inställning men tror sig veta vad aktivisterna vill.

– Jag tror att de främst vill ha stöd från organisationer i civilsamhället som fackföreningarna, snarare än stater. Om situationen syns i media blir kostnaden för att förtrycka arbetare större.

Han lyfter också fram den internationella storpolitiken som direkt avgörande för framtiden. Iran är hårt drabbat av sanktioner och fattigdomen är utbredd. Det tillsammans med avregleringar har gjort att 93 procent av alla arbetare har tillfälliga anställningar. Vid protester och strejker finns det alltid någon som är beredd att ta arbetarens plats.

För bara en månad sedan dödade USA den iranske generalen Soleimani i en robotattack i Irak. Iran skulle komma med en vedergällning. Hela världens höll andan och fruktade en militär upptrappning som i värsta fall kunde leda till krig i med oöverskådliga konsekvenser. I stället kom ett svar från Iran som av hela världen tolkats som en avspänning i konflikten.

– Jag var så rädd. Många av mina vänner var rädda. Hotet var så nära. Alla pratade om krig, om vad de skulle göra för att försöka skydda sina familjer, säger Faroozan.

– Det de fackliga aktivisterna vill mest av allt är att organisationer runtom i världen säger att man är mot ett krig i Iran. Tyvärr blir ett krig mot den islamska republiken också ett krig mot det iranska folket, säger Muhammed Majloo.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

De vill leda Transport

Transport. Svenska Transportarbetareförbundet utser den högsta ledningen, sitt verkställande utskott (VU), för kommande mandatperiod vid kongressen i augusti.

Transportarbetarens logga

Sista uppsökeriet med taxiprojektet?

Taxi. Transportare och hundratals chaufförer möttes i veckan på taxiremotern vid Arlanda. Det var sista uppsökeriet under Transports taxiprojekt. Men det finns hopp om fortsättning – och uppenbara behov.

Sirin Celik. Foto: Lilly Hallberg

Sirin Celik

…statsvetare och utredare på Transport, som analyserar partiledarnas tal under den pågående Järvaveckan.

Almedalen 2022
Panel vid seminarium på Almedalen 2022.

Plattformsföretag utmanar den svenska modellen

Plattformsföretag. Den svenska modellen med parter som förhandlar fram avtal utmanas med de nya plattformsföretagen. Utmaningar som sätter konkurrensen ur spel och försvårar för både fack och arbetsgivare att organisera.

taxiprojektet

Sista uppsökeriet med taxiprojektet?

Taxi. Transportare och hundratals chaufförer möttes i veckan på taxiremotern vid Arlanda. Det var sista uppsökeriet under Transports taxiprojekt. Men det finns hopp om fortsättning – och uppenbara behov.

Ygeman: Behovspröva arbetskraftsinvandring

Migration. Den 1 juni skärptes kraven vid arbetskraftinvandring. Nu vill regeringen strama åt ytterligare och tillsätter en utredning som ska presentera förslag som stoppar arbetstillstånd för jobb där det inte är brist på arbetskraft.

Transport: Tusenlappar hyvlas bort med VTD-plan

Tidningsbud. Sorg och vrede. Det är reaktionen på distributionsbolaget VTD:s plan att driva igenom en minskning i sysselsättningsgrad för majoriteten av sina bud – och ett lönetapp på flera tusen. Transports reaktion: ”Nej, vi köper inte det här.”

Filip på Arlanda: ”Vi gör ett hästjobb för varandra”

Timslånga köer och en överfull terminal 5. Det har varit stressiga veckor för personalen på Arlanda. – För en vecka sedan sträckte sig kön från terminal 5 till terminal 4 och tillbaka igen, säger Filip Rydolw, ordförande för Transports fackklubb för Avarns flygplatskontrollanter i säkerhetskontrollen på Arlanda.

TMA-förare omkommen

Olyckor. Skyddsfordonet skulle säkra E4:an efter att en bil tappat last på körbanan. I stället blev föraren av TMA-bilen påkörd och så svårt skadad att hon avled.

Fordons- och transportprogrammet
Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Hallå där!
Sirin Celik. Foto: Lilly Hallberg

Sirin Celik

…statsvetare och utredare på Transport, som analyserar partiledarnas tal under den pågående Järvaveckan.

Kriget i Ukraina

Fackligt jobb under beskjutning

Fackligt arbete. Hamn- och sjöfolksfacket MTWTU i Ukraina utgår från hamnstaden Odessa som fått utstå ryska attacker. – Den 9 maj blev staden beskjuten av missiler. Vi förstår att vi inte är i säkerhet och det är skrämmande. Vi fortsätter att fokusera och leva så vanligt som möjligt. Men vi är alltid redo och vet att ingenting är säkert, säger Oleg Grygoriuk, ordförande för MTWTU.

Kriget i Ukraina

HF:s blockad stoppad av domstol

Hamn. Arbetsdomstolen anser att Hamnarbetarförbundets planerade, nya blockad av ryska fartyg inte är en tillåten facklig stridsåtgärd.

Cykelbuden har ingenstans att ta vägen mellan körningarna. Zabihullah Ahmadi sitter på en kartongbit utanför en nedlagd butik och väntar på nästa jobb. Foto: Anna Trenning-Himmelsbach

Franska matbud får fackliga ombud

Plattformsarbetare. Franska matbud får nu personalrepresentanter. 120 000 chaufförer och bud har fått rösta i fackliga val. Ett litet, första steg för bättre skydd av en utsatt grupp, enligt facken.

Facket tappar medlemmar

Transport. Två år med pandemi har slagit hårt mot organiseringen. Transports ledning ser allvarligt på utvecklingen med vikande medlemsantal. Men också chansen att vända på utvecklingen – nu.