Illustration av arbete.

Därför trivs vi

Vad gör att du mår bra på jobbet? Tänk friskfaktorer, i stället för riskfaktor! Kan vi tala om friska arbetsplatser? Eller kanske hellre hållbara företag med medarbetare som håller – över tid? Det finns inget quick fix. Att skapa bra arbetsmiljö och ”blomstrande medarbetare i blomstrande företag” är ett ständigt pågående arbete, förklarar Per Lindberg.

Han forskar vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle och har ihop med kollegan Eva Vingård sammanställt forskning kring god arbetsmiljö och vad som kännetecknar den, på uppdrag av Arbetsmiljöverket och regeringen.

Några heltäckande må-bra-på-jobbet-ingredienser fann forskarna inte. Däremot en rad hälsofrämjande faktorer, som återkommer i olika studier.

Dit hör, inte oväntat, cheferna, som bör vara positiva, tillgängliga och rättvisa. Kommunikationen behöver fungera, liksom samarbetet i arbetslaget. Positivt och socialt klimat lyfts fram, liksom inflytande, att man får vara delaktig i arbetet.

Hänger du med? Vad känner du igen – på ditt jobb?

Självständighet och inflytande över sitt arbete är också viktigt, enligt rapporten. Det ska vara tydligt vad man har för roll på jobbet och förväntningar och mål likaså. För att må bra behöver anställda dessutom erkännande och feedback.

Få växa och utvecklas i arbetet.

Lagom ska gälla för både tempo och arbetsbelastning, och anställda behöver administrativt och/eller personligt stöd i jobbet. Bra relationer till kunder är också en friskgörande krydda.

Så dyker det som länge studerats i den traditionella riskorienterade arbetsmiljöforskningen upp: en god fysik arbetsmiljö. Något som aldrig får glömmas bort, betonar Per Lindberg.

– Att granska vad som skapar välbefinnande bland medarbetarna och gör arbetsplatser hållbara ska ses som ett komplement till den traditionella forskningen om ohälsa och risker i arbetsmiljön. Det ena får inte utesluta det andra.

Det finns ett stort behov av fortsatt forskning kring den goda arbetsmiljön, konstaterar Lindberg. Själv har han gjort en studie, där cirka 300 chefer och anställda på tre energiföretag intervjuades.

– Gissa vad alla medarbetare sa var viktigt? Bra kollegor! Då förstår man dimensionen av mobbning, trakasserier och utfrysning … En annan sak som rankades högt var livsbalansen mellan arbete, familj och fritid.

Per Lindberg
”Hälsofrämjande organisationer skapas inte av en tillfällighet”, säger Per Lindberg vid Gävle högskola. Foto: Justina Öster

Att ha respekt för varandra, ansågs också viktigt, och så var det det där med arbetsledarna. Igen. Cheferna ska inte framhäva sig själva utan ha förmågan att ta ett steg tillbaka. Ge medarbetarna förutsättningar att utvecklas och göra ett bra jobb.

Samtidigt behöver också arbetsledarna stöd och utbildning i sin svåra roll, påpekar Per Lindberg.

Han talar om samverkan och ett ”partner-orienterat” ledarskap, där anställda inte blir mästrade uppifrån utan vågar ta för sig, säga sin åsikt och ge förslag på förbättringar. Som chefen fångar upp.

Men partnerskapet ger också medarbetaren ett ansvar – för arbetsklimat och relationer. ”Glädjespridaren” får andra att må bra, och alla kan bidra genom att gå utanför sina arbetsuppgifter och ge varandra ett handtag.

”Gnällspiken” bör inte få för stort utrymme, men kan också gå att mota med motsatsen, feedback och att bli sedd.

Att chefen ytterst är den som lägger agendan går dock inte att komma ifrån, påminner Lindberg.

– Kommer ledaren i tid och visar andra respekt så följer medarbetarna efter.

Någon trend mot en mer friskorienterad arbetsmiljö vågar Per Lindberg inte uttala sig om, men det finns vissa tecken. Och han känner ett starkt sug och intresse hos personalansvariga.

– Att tala om arbetsglädje och må bra på jobbet är så positivt laddat, jämfört med bara problem och elände.

I jakten på företags friskfaktorer handlar det om att ringa in vad som fungerar, ”de hälsofrämjande nyckelfaktorerna”, och försöka bygga vidare och satsa på dem.

– Vi lever längre och stannar kvar i arbetslivet längre. Därför behöver vi arbetsplatser som gynnar vårt välbefinnande. Vi är inga maskiner, säger Per Lindberg.

 

Fotnot: Rapporten som nämns i artikeln heter ”Den goda arbetsmiljön och dess indikatorer. Rapport 2012:7. Kunskapsöversikt. Arbetsmiljöverket.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Insänt logga

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Ulrich kör malmtransporter – belönas för säkerhetsarbete

Arbetsmiljö. Ulrich Höntzsch jobbar med att köra 90-tons ekipage för Kaunis Iron logistik. Han är också skyddsombud och nu prisas han med ett stipendium på 15 000 kronor från Prevent.

Robert Savela och Ulf Karlander. Foto: Privat

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Transport stämmer åkeri: ”Vägrade ge information”

Arbetsrätt. Det var åkeriet i Kungsbacka som kallade till förhandling inför anlitande av bemanningsbolag utan kollektivavtal. Men när Transports förhandlare ville ha information om de anställdas villkor tog det stopp. Nu har facket stämt åkeriföretaget i Arbetsdomstolen.

Dog wearing protective harness buckled to a car safety belt. Safe travelling or commuting by car with pets.

Obältad hund bötfälls

Vägtrafik. Böter på 1 500 kronor. Det blev straffet för en bilist i Dalsland som hade med sig hunden lös i baksätet.

Nytt år – och nya regler

Lagar. Ett nytt år är här med en hel del nya lagar och regler som kan vara bra att ha koll på. Inom transportbranschen handlar det om nya bestämmelser för färdskrivare, kör- och vilotider och vinterdäck. Vissa ersättningar från Försäkringskassan ändras också.

Tufft jobb i snöovädret

Arbetsmiljö. Vintern slog till med storm, fällda träd, ihållande snöfall och vädervarningar på olika håll i landet. Per Svedberg körde natt i plogbilen i Hälsingland medan hämtningen ställdes in för miljöarbetaren Rasmus Forsberg – en oframkomlig dag i Göteborg.

Mest läst på Transportarbetaren under 2025

Topp tre. Löner, löner och löner. Transportarbetarens läsare älskar att klicka på artiklar om löner. Här är de tre mest lästa artiklarna på transportarbetaren.se under 2025.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

Över 200 personer miste livet i trafiken

Vägtrafik. Under förra året omkom 208 människor i trafikolyckor. Sett ur ett längre perspektiv betyder det en fortsatt minskning av antalet dödsolyckor, visar Transportstyrelsens preliminära statistik.

vinterdäck och lastbil på vinterväg

VMA och fler snövarningar utfärdade

Vägtrafik. Nya, extrema snöfall och hårda vindar väntar. För delar av Ångermanland har SMHI gått ut med en röd varning och uppmanar trafikanter att ”inte ge sig ut”. För flera av Transports yrkesgrupper innebär det stora problem.

Säkerhetskontrollanterna går över till Swedavia på Landvetter

Bevakning. Den 1 december 2025 tog Swedavia över ansvaret för säkerhetskontrollerna på Landvetters flygplats i Göteborg. Det innebär att säkerhetskontrollanterna går över från Securitas till det statliga bolaget. Positivt med fler förmåner, tycker Therése Svenningsson.

226 miljoner i klimatböter för flygbolaget Braathens

Flyg. Flygbolaget Braathens (BRA) var först i världen med att lansera biljetter där en viss del biobränsle ingår vid flygningen. Men nu kräver Naturvårdsverket nästan 226 miljoner kronor i böter för försenad rapportering av koldioxidutsläpp.

Parkeringsvakter på Olof Palmes gata i Stockholm vintertid.

Kommer nya lagen att leda till färre kränkningar?

Bevakning. Blir det några fällande domar så kanske det till slut blir en förändring. Att folk förstår att de inte kan bete sig och vräka ur sig vad som helst. Det hoppas p-vakten Marie-Louise Sjögren, snart ett halvår efter att den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman infördes.

LO-beslut om kortare arbetstid dröjer

Fackligt arbete. LO hade lovat att innan förra årets slut gå ut med hur det är tänkt att arbetstidsförkortningen för alla förbunds samtliga medlemmar ska införas. Men på sista styrelsemötet 2025 blev det klart att beslutet flyttas fram till 2026.

Facket: Regionen ”glömde” sociala villkor

Bevakning. Region Gävleborgs upphandling innebär att Avarn tar över från Securitas. Transports avdelningar i regionen är starkt kritiska till regionens upphandlingsunderlag för bevakningstjänster – det missar målet när kraven på arbetsmiljö inte inkluderar villkor som rimliga arbetstider, skälig lön och kollektivavtal, enligt facket.

Assistansprofil anses ha förhandlingsvägrat

Arbetsrätt. Det gick inte längre. Sedan i somras har Göteborgsavdelningen försökt nå den högprofilerade företagaren rörande en rad brister i en chaufförs anställning. Nu rör det förhandlingsvägran enligt mbl. Och flera fall av brott mot las.

Ny aktör tar över färdtjänst och skolskjuts

Servicetrafik. Taxi Drakstaden i Sundsvall försattes i konkurs i slutet av november. Det efter larm om en rad brister med färdtjänsten, skolskjutsar och taxiväxeln. Nu är det klart med ett nytt företag som tar över och kör kommunens servicetrafik.

tre julklappspaket

Årets hjulklapp – går till Sveriges färdtjänstförare!

Färdtjänst. Sträck på er, alla färdtjänstchaufförer! Riksförbundet M Sverige vill överlämna årets hjulklapp till er för ert dagliga arbete – som gör det möjligt för personer med olika funktionsvariationer att ta sig runt och vara mer delaktiga i samhället.