Debatt

Dags för facken att organisera cykelbuden

Debatt. Där ligger man på soffan en söndag och känner sig trött efter gårdagens hålligång. En pizza, eller kanske en hamburgare, skulle sitta bra.

Men att ta sig till restaurangen tar energi som helt enkelt inte finns sådär en söndag. Tar du kanske upp mobilen och går in på Foodora, Wolt eller någon av de andra smidiga apparna? Maten är levererad på mindre än en halvtimme och dessutom sparade du den lilla energi du hade efter gårdagen. Just i dag var det dessutom specialerbjudande så du behövde inte betala en spänn på leveransen.

När du får notisen om att maten är framme öppnar du dörren och ser cykelbudet med maten i handen. Genomsvettig, men med ett leende på läpparna. Han vill självklart inte få dåligt omdöme av dig för att han verkar otrevlig och därför förlora jobbet. Samtidigt vill han inte vara kvar för länge och förlora massiva summor pengar på att inte jobba. Han är garanterad 80 kronor i timmen, plus 20 per leverans (gigwatch.se). Han har köpt sin egen cykel, sin egen väska och självklart får han ta raster efter behov, men det har han inte råd med.

Vi måste tala klarspråk om dessa cykelbud. Facken och Socialdemokraterna är upptagna med att leta efter en ny arbetarklass, slåss om rätten att inte lyssna på julmusik redan i november och att boka in nästa möte med Svenskt Näringsliv. Det är dags att titta ut genom fönstret. Utanför fönster ser vi en medelklass och överklass som drar nytta av personer som tjänar mindre än vad som går att leva på. Gigwatch hänvisar till en artikel i Svenska Dagbladet där Svenska Transportarbetareförbundet försökt skriva avtal med ett av företagen, men ”de var inte intresserade”. Låt mig bli riktigt förbannad en halv sekund, facket rycker alltså på axlarna för att arbetsköparen ”är inte intresserad” av kollektivavtal. Hade arbetarrörelsen sagt samma sak i slutet av 1800-talet eller början av 1900-talet kan jag säga självsäkert att facket i dag hade sett väldigt annorlunda ut.

Nej, så här är det faktiskt: Det är dags att börja kräva mer än vad arbetsköparen vill ge, det är dags att organisera och kräva. Stå upp och kämpa. En rapport som Breakit publicerat visar att det är möjligt att tjäna upp till 6 000 kronor i månadslön, om du jobbat varje dag i en hel månad, tolv timmar om dagen. Om du jobbade dessa timmar och fick dom summorna på vilken annan arbetsplats som helst hade det blivit ramaskri från facken, strejk från Skåne till Norrbotten. Men nu är det tyst.

I andra länder har faktiskt facken reagerat: Gigwatch presenterar fallet i Australien, där man protesterade mot de hemska villkoren och vägran från arbetsköparen att betala försäkring vid en trafikolycka (sådant som händer ganska lätt om du får provision utefter hur snabbt du kan cykla). Företaget valde där att lämna landet. LO och S går ut med att ”svenska löner ska gälla i Sverige”, under tiden har vi människor som inte får arbetsutrustning, försäkring eller raster. Nej, nu får vi ge upp flexibla cykelbud och flexibel bakispizza, för att börja kräva avtal och anständiga villkor.

Det är dags för facken att organisera denna moderna arbetarklass. Jag kommer göra vad jag kan för att organisera ungdomar i frågan, men det kräver solidaritet från facken och en vilja att kämpa för dessa arbetare. Med detta kan cykelbuden och andra som blir utnyttjade av gigföretage få ett lika anständigt arbete som alla andra. Vi måste pressa företagen för att ge frihet till arbetarna.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Magnus Thelander:
    17 januari, 2020

    Okunnig och historielös insändare. Kapitalägarna har aldrig fruktat arbetarnas valda företrädare. Däremot har de alltid fruktat organiserade arbetare. Så länge arbetarna avböjer försök att övertyga dem att organisera sig, kommer facket inte att kunna påtvinga kapitalägarna kollektivavtal. Det är aldrig kollektivavtal först, organisering sedan. Det är alltid organisering först, kollektivavtal sedan. Den, som likt insändarförfattaren tycks tro något annat, är som sagt var okunnig och historielös.

Lästips:

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Anders Teglund ska snart gå på sitt kvällsskift.

Coronakris i kulturen blev budjobb och bok

Mötet. När pandemin slog till blev kulturarbetaren, pianisten och förläggaren Anders Teglund cyklande matbud på Foodora. Han engagerade sig fackligt och skrev en bok om sitt år på sadeln.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.

Bländande ljus ett arbetsmiljöproblem

Insändare. Ta bort alla bländande ljus i transportbranschen och bli mer effektiv! Forskning visar att man blir trött och stressad av felriktad arbetsbelysning och bländande ljuskällor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Räddad av världens uslaste lastbil

Arbetsmiljö. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

Follow the money

Kriminalitet. Jag är varken jurist eller psykolog, sannerligen inte. Men jag kan se en poäng med strängare straff för grov kriminalitet.

Älskade jävla väg

På väg. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Se åt vänster först!

Ledare. Mansplaining. Smaka på ordet. ”Man” ihopbakad med engelskans ”explain” (förklara) – nytt ord, gammal företeelse. Är övertygad om att vi alla någon gång känt oss drabbade, oavsett kön: Någon förklarar något på ett nedlåtande och drygt vis, i en kombination av övertro på sin egen kunskap och ointresse för den andras.

Vi riskerar att få en hård käftsmäll

Ordförandeord. Transportare, vi riskerar att ha en käftsmäll på Sveriges arbetare på ingång. Jag pratar så klart om den nya arbetsrätten, försämringarna i LAS med mera.

Fel bygga lönepolitik på orättvisor

Debatt. I år firar jag 60 år med Transportarbetareförbundet. För att vara lite internationell, det har runnit rätt mycket vatten under broarna över Seine.

Afghanistan – vilja och vanmakt

Ledare. Bilderna från Kabuls flygplats träffar som slag mot hjärtat. Desperata människor som klamrar sig fast utanpå plan som lyfter, de sista dödsdömda försöken ut från ett land i talibaners makt. Bilderna påminner om fiktion i film.

Ett helsike för den som ska kontrollera

Ordförandeord. Efter en lång skön sommar känns det spännande att öppna datorn och friska upp minnet med vad som är på gång i höst. Det blir mycket att ta tag i.

Fortsatt instabilt politiskt läge

Debatt. Vi kan inte motivera våra medlemmar att vare sig rösta eller bli medlemmar i ett parti som inte värnar den svenska modellen, skriver ombudsmännen från Transports avdelning 6 Värmland.

Det måste gå att kombinera lönsamhet och schysta villkor

Debatt. Marknaden för bud och hemleveranser har vuxit explosionsartat de senaste åren. Dels tack vare digitaliseringen men den har också accelererat kraftigt på grund av coronapandemin.

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Vad är en röst på S värd i nästa val?

Ordförandeord. Vart är Socialdemokraterna på väg egentligen? Frågan är ytterst aktuell och bottnar i att partiet nu tvingas leverera det elände man gick med på i den så kallade januariöverenskommelsen.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.