Krönika

Nämn aldrig att du kör lastbil!

Davids krönika. Nämn inte att du kör lastbil. I varje fall inte under ett läkarbesök för då kan det gå riktigt illa.

Du kanske går till en läkarmottagningen och en hälsokontroll för ditt välmåendes skull. Du berättar att du kör lastbil och att du börjat se lite sämre, har svårt att läsa liten text. Då blir du remitterad till en ögonläkare.

Hos denne får du kolla i en apparat där det poppar upp små nästan osynliga gula bollar mot en gul bakgrund. Varje gång en ny boll hoppar upp ska du trycka på en knapp. Missar du för många så anses din syn vara undermålig – och då ryker dina högre körkortsbehörigheter. Detta trots att testet bara används i Sverige och fördöms av resten av EU.

Utan några som helst fackliga förhandlingar kan du därmed betrakta dig som arbetslös.
Eller: du går till läkaren för att du är törstig hela tiden och kissar ofta och du konstateras ha diabetes. Blir du då tvungen att ta insulinsprutor så anmäls detta oftast till Transport­styrelsen med resultatet – ingen mer lastbilskörning. Och det kan bli dags att söka upp en mäklare för att sälja villan och Volvon.

En vanlig arbetsdag känner du plötsligt att det börjar sticka i vänsterarmen och värka i bröstet. Du ringer upp sjukvårds­kunnig god vän som säger åt dig att genast stanna lastbilen och ringa ambulans. Du har fått en hjärtinfarkt.
Du hamnar på sjukhus men allt går bra och efter en tid är du frisk och du har ett sista möte med läkaren. Denne meddelar på sitt vanliga lugna och rättframma sätt att. ”Ingen mer lastbils­körning för din del…”

På ett sätt kan man förstå att myndigheter och läkarkår inte vill släppa ut personer i trafiken som de anser har någon form av fysisk defekt.
Men, varför gäller det i så fall bara yrkeschaufförer? En personbilist med en hjärtinfarkt i 130 på motorvägen är väl inte heller helt optimalt? Eller någon som tappar kontrollen i stadstrafik och kör in i en busskur full med folk.

Naturligtvis ska man ändå vända sig till sjukvården om man mår dåligt. Allt annat är att utsätta sig för fara.
Det tål ändå att tänka på att för en läkare eller en myndighetsperson som kanske har problem att fickparkera sin personbil, eller har svårt att fullt ut förstå högerregeln, kan ett ekipage som är 40 gånger större än deras verka obegripligt stort och skrämmande.

För oss som jobbar i branschen är det inte riktigt så. Men vi chaufförer är inte någon röststark grupp och att få politiken att jobba för rättvisare läkarbedömningar är väl att begära för mycket. Vi är ju ”bara” arbetare.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

”Den pillrigaste tårta jag gjort” säger Maja om lastbilstårtan med chokladbottnar, hallon, vitchokladfluff med chokladkross och kola. Foto: Bertil Janson

Maja bakar snabbt en läcker lastbil

Åkeri. Hon kan både köra och baka lastbilar, med ”älgstaket” och allt. Ibland vore kanske även ett vargskydd bra.

Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Alexandras krönika. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.