Close
Distributionsförare och terminalarbetare löper stor risk att skada sig på jobbet.
Close

Stor skaderisk bland chaufförer och terminalarbetare

Arbetsskador. (UPPDATERAD) Distributionsförare och terminalarbetare är hårt utsatta på jobbet. De ramlar och skadar sig när de lastar, lossar, bär varor och kör truck. Varje år inträffar över 620 arbetsskador bland chaufförerna, visar en aktuell rapport.

Studien heter ”Arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare – orsaker och förslag till åtgärder”. Den har gjorts av arbetsmiljöforskare på uppdrag av Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya).

Djupdykningen i arbetsmiljön inom transportbranschen förskräcker. Här är ett axplock av resultaten:

  • 2014 inträffade 50 procent fler allvarliga arbetsskador bland manliga yrkesförare, jämfört med genomsnittet för män i arbetslivet.
  • Samtidigt låg kvinnliga yrkesförares arbetsskaderisk 150 procent högre än genomsnittet för kvinnor i arbetslivet. (Observera att kvinnliga yrkesförare inte har högre risk att skadas än manliga kollegor.)
  • Arbetsolyckorna bland distributionsförare ledde generellt till längre sjukskrivningar än terminalarbetarnas.
  • Fler fallolyckor inträffade på transportföretag med få anställda. (Orsaken vet forskarna inte, men ett förslag är att mindre resurser finns till arbetsmiljöarbete liksom mindre kunskap).
  • Varje vecka skadade sig chaufförerna allvarligt när de hanterade dörrar, portar eller luckor.

Rapporten ingår i transportarbetsgivarnas och Transports gemensamma projekt om distributionsförares och terminalarbetares arbetsmiljö. Den presenteras vid ett seminarium i Stockholm i dag.

Bakgrunden är de höga olyckstalen inom transportbranschen. Hårdast drabbade är lastbils- och långtradarchaufförer, men även truckförare lever farligt. När Arbetsmiljöverket (AV) inspekterade branschen 2013 fick sju av tio åkerier olika krav på sig att förbättra arbetsmiljön.

I projektet har man samkört register och statistik om anmälda arbetsskador till AV och arbetsmarknadens försäkringsbolag, Afa försäkring. Det bolag som anställda vänder sig till och begär ersättning från, om man skadat sig på jobbet. Arbetsgivaren är skyldig att rapportera in olyckor till AV.

Analyserna av distributionsförarnas och terminalarbetarnas skador ger en mer detaljerad bild än tidigare statistik. De har kompletterats med intervjuer av nästan 80 transportarbetare, förklarar projektledare Elaine Brun på Tya.

– Vi ville ta reda på de faktiska, bakomliggande orsakerna till olyckorna och vilka följder de får. Nu har vi vetenskapligt grundad fakta att utgå ifrån i vårt fortsatta arbete gentemot företag och arbetsmarknadens parter, säger hon.

Att studien gjorts bland just distributions- och terminalarbetare förklarar Elaine Brun med att olycksfrekvensen bland dem är hög och att vetenskapliga orsaksstudier saknades.

– Huvudsyftet är att göra något åt arbetsskadorna och helst få stopp på dem.

Något som förvånat Elaine Brun är bristerna i den statistik som finns. Trafikskadenämnden beslutar exempelvis om ersättning vid trafikolyckor, men bidrar inte med några offentliga uppgifter. Det försvårar möjligheterna att följa en arbetare som skadat sig på jobbet och se hur det gick. Elaine Brun hoppas att transportarbetsgivarna och Transport ska börja ställa krav på mer statistiska uppgifter som kan användas till att förebygga olyckor.

Intervjuerna som gjorts visar att det ofta är fler faktorer som leder till arbetsskador. Som exempel nämns trasig eller icke funktionell utrustning. Det vill säga yttre faktorer i kombination med organisatoriska orsaker som tidspress eller obalans mellan krav och kontroll över arbetet.

Andra skäl är nya och oväntade problem för förare i form av nya turer och kunder, nya typer av gods eller förpackningar. Föraryrket är ett ensamarbete, som innebär att chauffören själv får lösa problem under arbetets gång. Både kunskap och reflektion krävs, konstaterar forskarna.

En hög andel av olyckorna sker vid lossning av gods hos kunder och fler yngre förare, som inte hunnit få så mycket erfarenhet, skadar sig när de lastar, lossar och bär.

Därför finns utbildning i arbetsmiljö och säkerhet för både arbetsledning och chaufförer med bland förslagen till åtgärder. Särskilt viktigt är det när unga förare introduceras.

För att få ner olyckstalen behöver både fordon och hjälpmedel hållas i gott skick. Rapporten föreslår också att transportarbetsgivarna ska komma överens om gemensamma krav, som kan ställas på kunderna vid lastnings- och lossningsställen.

Ergonomiprofessor Mikael Forsman har lett forskargruppen. Han hänvisar till bryggeribranschen, som trots konkurrens enades kring olika krav. Ett var högst fem trappsteg för leverans av öl och läsk. Annars sa transportörerna nej till jobbet.

Inom transportnäringen kan det handla om jämnare underlag, mer utrymme och upprusning av lastkajer, föreslår han.

Fotnot. Rapporten ”Arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare – orsaker och förslag till åtgärder” har gjorts av forskare vid Karolinska institutet och Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting. Studien tog upp till Arbetsmiljöverket och Afa försäkring anmälda arbetsskador under åren 2005–2014. Till försäkringsbolaget gällde godkända arbetsskador.

500 personer bjöds in till intervjuer och 78 personer intervjuades.

Projektet var tvåårigt (mars 2015 – juni 2017) och finansierades av Afa försäkring.

Lång lista med skador

Studien om arbetsskador bland distributionsförare och terminalarbetare lyfter fram fler olyckor som handlar om att anställda träffas av föremål i rörelse eller kollidera med något. Arbetare blev instängda, trängda eller klämda och drabbades av fysisk stress som resulterade i olika besvär.

Här kommer fler resultat:

  • Varje sjätte dag skedde en så allvarlig skada på jobbet att en distributionsförare drabbades av bestående men (någon form av invaliditet som till exempel svårigheter att gå och röra sig).
  • Var tredje vecka inträffade en allvarlig olycka bland distributionschaufförerna på grund av att de ramlat. Fallen ledde till sjukskrivningar på i genomsnitt 3,5 månader.
  • Orsaken till att förarna ramlade kom sig av bilen eller lastbilen, berodde på is, isfläckar eller snö, att något gått snett på flaket, lastkajen eller lastbryggan.
  • Var sjätte dag inträffade en allvarlig skada med lyftanordningar. En hög andel ledde till månadslånga sjukskrivningar.
  • Pallyftare är ytterligare en skaderisk. Var tionde dag inträffade en allvarlig olycka med lyftare.
  • Lika ofta skadade sig arbetare när något ramlade, tippade, välte eller rasade. Även det med sjukskrivning som följd.
  • När det gäller arbetssjukdomar dominerade besvär med muskler och leder.

Den dystra listan fortsätter med allvarliga klämskador bland förare och bestående invaliditet i fingrar och händer. Skador inträffade också när chaufförer och terminalarbetare klev i och ur fordon, liksom svåra truckolyckor som ledde till lång sjukfrånvaro.

Sammantaget kan de vanligaste olycksfallen bland distributionsförarna sammanfattas:

  • Fallolyckor – i samma nivå eller från höjd, trappa eller stege (cirka 40 procent)
  • Olycksfall i kontakt med kolli eller fordon vid lastning eller lossning (cirka 35 procent)
  • Olycksfall med truckar, pallyftare och andra lyftanordningar  inblandade (cirka 20 procent).

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Insänt logga

GDPR skyddar inte de anställda

Insändare. Det finns otaliga tekniska system med förmåga att hålla koll på de anställda som övervakar vad de gör eller inte gör under sin arbetstid. I våra branscher använder man sig ofta av kameror, gps och skannrar som registrerar vad de anställda gör.

Ulrich kör malmtransporter – belönas för säkerhetsarbete

Arbetsmiljö. Ulrich Höntzsch jobbar med att köra 90-tons ekipage för Kaunis Iron logistik. Han är också skyddsombud och nu prisas han med ett stipendium på 15 000 kronor från Prevent.

Robert Savela och Ulf Karlander. Foto: Privat

Säkerheten ökar, men arbetsmiljön glöms bort

Debatt. Säkerhetsläget i Sverige och världen är oroligt. Cyberattacker sker dagligen, skyddsobjekt fotograferas trots förbud och spionage från utländska makter pågår. Detta skapar fler uppdrag och arbetstillfällen för bevakningsbranschen. Företagen ser ökade intäkter – men risken är att arbetsmiljön glöms bort när nya uppdrag snabbt ska bemannas.

Kameraövervakning / Securitas logga / IMY:s logga

Allt fler företag vill registrera vad de anställda gör

Integritet. Synen på GDPR har ändrats från jätteskräck för att företagen ska tvingas betala höga skadestånd till att det var ju inte så farligt. Men nu är lagstiftningen högst aktuell igen i och med att allt fler företag vill installera datorsystem för att registrera vad de anställda gör.

Läkarrock med stetoskop. Läkaren skriver för ett läkarintyg.

Har åkaren rätt att få se resultaten från min hälsokontroll?

Åkeri. Har min arbetsgivare rätt att få se resultaten från hälsokontrollen – när jag besöker läkare för att förlänga mitt körkort för tung trafik? Det undrar en arg lastbilsförare, 60 plus, vars läkare krävde att få skicka resultaten direkt till hans åkeri.

Musikhjälpen är i gång – med Transport!

Insamling. Musikhjälpen är på plats på Stora torget i Karlstad i veckan. Bössorna är öppna. Och Värmlandsavdelningen har utmanat Transports övriga avdelningar att skänka pengar. Årets motiv: Alla barn har rätt att gå i skolan.

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

Fråga facket
Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Olovlig körning blir fall för HD

Juridik. Chauffören saknade behörighet att köra svenskregistrerad lastbil enligt körkortslagen. Men hovrätten ogillade åtalet om olovlig körning. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD).

Måsar skitar ner i hamnen

Hamn. Falskt alarm. Det är inget ”skarvkaos” med hamnarbetare som riskerar att halka i fågelbajs i Helsingborgs hamn. Något som flera medier rapporterade om i oktober. "Men vi har en del problem med måsar".

Taxibolag i Sundsvall i konkurs

Servicetrafik. Taxi Drakstaden har fått hård kritik för brister när det gäller färdtjänst och skolskjutsar i Sundsvall. På torsdagen försattes taxibolaget, som har avtal med kommunen, i konkurs.

Tidningsbud knivrånat av tre män

Tidningsbud. Tidigt på måndagsmorgonen fick polisen larm om ett rån i Mariestad, riktat mot ett tidningsbud i tjänst – tre personer ska ha omringat budet, hotat med kniv och tvingat till sig kontanter.

Konkursskylt. Foto: Shutterstock

Braathens varslar ytterligare ett 20-tal kabinanställda

Fyg. I september försattes två av flygbolaget Braathens bolag i konkurs och 120 kabinanställda förlorade jobben. Nu går moderbolaget vidare och säger upp ytterligare cirka 20 kabinanställda på dotterbolaget Braathens people, vid flygbaserna i Göteborg och Malmö.

Liljaskolan först med ny transportcertifiering

Utbildning. På Liljaskolan i Vännäs var det stort firande den 6 november. Gymnasiet är först i landet med att ha klarat kraven för den nya certifieringen för transportutbildningar, CGT-certifiering.

Förslag om laddstationer vid statliga rastplatser

Trafik. Ett 30-tal av Trafikverkets omkring 270 rastplatser runt om i Sverige skulle kunna kompletteras med stationära laddstationer, som drivs av kommersiella aktörer. Först ut i ett pilotprojekt skulle kunna vara rastplatsen Brahehus vid E4, strax norr om Gränna.