Ordförandeord. Tack för det här året. Det har som alla vet varit ett märkligt år med pandemi, restriktioner både hit och dit. Precis när man trodde att det började lätta kom nästa omgång. Nu hoppas jag bara att 2022 ska bli ett år där vi kan ha verksamhet, på ett så vanligt sätt som möjligt.
När jag skriver det här är det nära på upplopp i julhandeln. Många av oss handlar julklappar till familj och vänner. Jag skulle vilja ta ett ögonblick och reflektera över detta. Med Black Friday, i slutet av november, som startskott drog vi i gång en kampanj som heter Fri frakt till ett högt pris. Tillsammans med Handels och Seko har vi tagit fram en rapport om e-handeln och de villkor som gäller där.
För vår del är budbilstrafiken i fokus i rapporten, men vi organiserar även en hel del terminal- och lagerarbetare som även de berörs av detta fenomen. Vi har haft seminarium och debattartiklar ute. Vi har annonserat både i press och på andra ställen. Rapporten har uppmärksammats en hel del och kampanjen kommer rulla åtminstone julhandeln ut.
Jag vill uppmana er att ta en minut och reflektera när ni klickar i fraktalternativ till julklappen ni beställer. Behöver du verkligen ha den hem till dörren? Räcker det inte till ditt utlämningsställe? När frakten är gratis är det ofta ett företag utan kollektivavtal och med usla villkor för chaufförerna som transporterar varan åt dig. Jag kan inte nog understryka, välj ett företag med kollektivavtal. Då är sannolikheten störst att du får en schyst transport. Skanna QR-koden här intill så kommer du till vår kampanjsida där du kan läsa mer.
Det känns bra att kunna redovisa ett gott samarbete mellan oss och ett par andra LO-förbund på ett så viktigt område som e-handeln. Plattformsföretagen är vanliga företag och ska bete sig som sådana och sluta försöka framhålla sig som något annat. De ska vara en del av den svenska modellen, och ta samma ansvar som alla andra företag. Det finns ingen gräddfil för företag i Sverige. Med det går jag över till att berätta lite om mina intryck från LO-kongressen som hölls i månadsskiftet.
Denna LO-kongress måste anses märklig och annorlunda, ur flera olika aspekter, inte minst för att det var del två på en redan påbörjad kongress där både valen och LAS-frågan redan var hanterade. Utöver detta måste jag säga att det kändes som en märklig mix, av avslaget och uppgjort på förhand i många frågor. Avslaget utifrån att de viktiga valen och LAS-frågan redan hanterats på en digital kongress samt att många av motionerna skrevs för cirka ett och ett halvt år sedan.
Uppgjort på förhand utifrån att de två största förbunden, Kommunal och IF Metall, verkade oerhört sampratade i många frågor. Ska det vara så här framöver så kan vi övriga tolv förbund delta halva kongressen och påverka de frågor där de stora drakarna inte är överens. Sedan kan vi lika gärna göra annat viktigare arbete för våra förbundsmedlemmar, och drakarna kan skicka ut ett informationsblad om att ”så här blev det, bara att gilla läget”.
Möjligen är jag som örebroare och Tony Rickardson-fan lite gnällig och bitter, men eftersmaken är ju vad den är tyvärr. Jag är dock mycket nöjd med mitt eget förbunds protestaktion mot huvudavtalet vid incheckningen för kongressombuden samt vår delegations tappra arbete på plats.
Med dessa ord vill jag önska er alla ett gott nytt år.
