Arbetarkvinnor fortfarande fast med deltid
Arbetsmarknad. Mer än var fjärde kvinna med ett arbetaryrke har en deltidstjänst. Bland manliga tjänstemän är det knappt en av tio. Och klass- och könsskillnaderna har ökat, visar LO:s Jämställdhetsbarometer 2023.
Nej, det är varken valet att vara hemma mer med barnen eller brister i barnomsorgen, ansvar för hushållsarbete eller omsorg om åldrande föräldrar som gör att arbetarkvinnor arbetar deltid. Den vanligaste orsaken är att de inte får ett heltidsjobb. Och det gäller också män i arbetaryrken.
LO:s aktuella rapport Sveriges Jämställdhetsbarometer 2023 är en bred genomgång av hur villkoren skiljer sig åt mellan kvinnor och män, och mellan arbetar- och tjänstemannayrken. Indelningen av är gjord utifrån organisering; om det är ett LO-förbund eller ett förbund under TCO/Saco-paraply som har avtalet.
Rapporten går igenom inkomster, anställningsvillkor, arbetsmiljö, föräldraskap och omsorg om anhöriga.
– Vi kan se att det skett både förbättringar och försämringar över tid. En förbättring är att fler kvinnor har fasta heltidsanställningar, säger LO:s utredare Ulrika Lorentzi i ett pressmeddelande.
Men annars är utvecklingen på många vis negativ. Arbetsmiljön har försämrats i LO-yrkena sedan 1990-talet. Genomgående är att kvinnor i arbetaryrken är mest drabbade av arbetsmiljöproblem. Män i tjänstemannayrken har på flera vis den bästa arbetsmiljön.
- Nästan hälften, 45 procent, av männen i tjänstemannayrken kan ta korta pauser i stort sett när som helst under arbetsdagen. Bland kvinnorna i arbetaryrken är det bara 17 procent som kan det. Och nästan en tredjedel, 31 procent, kan inte ta pauser alls.
- Nio av tio i arbetaryrken kan aldrig arbeta hemifrån. Bland tjänstemännen är det ungefär en tredjedel av kvinnorna som inte kan arbeta hemifrån och en fjärdedel av männen som inte alls arbetar i hemmet.
- Under coronapandemin minskade sjuknärvaron – att vara på arbetsplatsen trots sjukdom – i alla grupper. Minskningen var störst bland kvinnor i LO-kollektivet: 29 procent uppgav 2019 att de hade varit på jobbet fyra eller fler gånger trots att de varit sjuka. År 2021 var det 16 procent.
När det gäller tillgång till företagshälsovård är det inte ens hälften av kvinnorna med arbetaryrken som har det. För männen är det något bättre, sex av tio arbetarmän har tillgång till hälsovård genom arbetet. En stor andel bland löntagarna vet inte om de har det, och det gäller även tjänstemännen. Bland dem är det dock sju av tio som vet att det har rätt till företagshälsovård och det gäller både män och kvinnor i lika hög grad.
– En försämring är att klass- och könsskillnader i arbetsmiljö ökar, säger utredaren Ulrika Lorentzi, en av författarna till rapporten.
Vikariat och deltid
Tidsbegränsade anställningar är vanligast i arbetaryrken. 24 procent av kvinnorna och 15 procent av männen inom arbetaryrkena saknar fast anställning. Bland tjänstemännen är motsvarande siffror 9 procent, för kvinnor, och 7 procent för männen.
Rapportförfattarna konstaterar att fast heltidsarbete är tryggt och stabilt, och ger de bästa förutsättningarna för att försörja sig. Trots att det blivit bättre är det fortfarande knappt hälften, 48 procent, av kvinnorna i arbetaryrken som har fast anställning på heltid. Bland kvinnor i tjänstemannayrken är siffran 71 procent.
”Män ligger bättre till när det gäller trygga anställningsvillkor” heter det i LO:s Jämställdhetsbarometern. Allra högst andel tillsvidareanställda med heltidstjänster har män i tjänstemännayrken, 85 procent. Bland män i arbetaryrken är det 75 procent som är fast anställda och har heltid.
Kontrasterna speglas också när det gäller sysselsättningsgrad: 42 procent av kvinnorna i arbetaryrken arbetar deltid. Bland män i tjänstemannayrken är det bara 8 procent som gör det.
På frågan om orsak till att man arbetar deltid är det absolut vanligaste svaret att arbetsgivaren inte vill ge ett heltidsjobb.
Jämställdhetsbarometern har studerat den faktiska månadslönen, det vill säga lönen före skatt från huvudarbetsgivaren – inte uppräknat till ett heltidsmått. Det visar hur skillnader i sysselsättningsgrad adderar de redan stora skillnaderna i lön mellan arbetare och tjänstemän.
Den faktiska genomsnittliga månadslönen för arbetarkvinnor var 23 210 kronor år 2021 och för män inom LO-yrken var den 28 920 kronor. Den faktiska genomsnittliga månadslönen för kvinnor och män med tjänstemannayrken var samma år 37 350 respektive 46 560 kronor.
