Krönika

Älskade jävla väg

Davids krönika. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Köpenhamn, ett slags port mot kontinenten, var ett mål och i nedre tonåren hade jag sällskap med en äldre tjej. Vi lämnade Stockholmsförorten och liftade söderut på E4:an. I Jönköping blev vi osams, eller om hon träffade en mer jämnårig kille och fortsatte söderut. Jag hamnade ensam ute på vägen och fick lifta hemåt igen.

Men sen var jag fast. Många gånger liftade jag själv eller med kompisar ner till hygget och de dygnet runt-öppna värdshusen i Köpenhamn.

Då var E4:an, före detta riksettan eller ”riskettan” som den också kallades, krokig och smal och ibland kullerstensbelagd, som genom Gränna. Och längs Vättern var vägräckena nerkörda av lastbilar på ett par ställen.

Senare, då jag fick barn i tjugoårsåldern tänkte jag ”Va fan ska jag göra nu?” Jag hade rest och jobbat runt om i Europa i flera år. Nu ville jag ta hand om familjen – och ha något slags frihet. Det fanns bara en sak att göra: köra lastbil!

Så efter en tid blev det vägen igen, ofta till Malmö och Helsingborg med dragbil. Jag har skrivit om den tiden i novellsamlingen Truck stop. En bok som nästan börjar bli ett historiskt dokument. För där står just om hur vägen gick igenom de flesta byarna och samhällena. Som Ljungby, Traryd, Vaggeryd och Värnamo.

Fiken fanns också. Vid Åsljunga motell stannade jag ofta på väg söderut för en absolut nödvändig kopp kaffe med rostbiffmacka under de gröna lampskärmarna. Annars hade jag inte pallat sista biten till någon av Skånehamnarna. Norrut var det Tuna motell utanför Nyköping som gällde för att ta sig hem till Stockholm.

I dag kör jag efter tidtabell Södertälje–Köpenhamn flera gånger i veckan och enbart på motorväg utanför samhällena. Trist? Jodå fast jag lyssnar mycket på böcker. Och då jag närmar mig Helsingborg och känner doften av hav och ser tegelkåkarna och hamnen får jag åter förnimmelsen av kontinenten och frihet.

Och ibland, under kvällssolens röda klot, när jag kommit iland i Helsingör och bilen tungt accelererar uppför backarna förbi de burgna villorna. Då kan det hända att jag kommer att tänka på någon jag träffade en gång för länge sedan i ett mörkt värdshus. Ett med bord impregnerade av öl och gammeldansk och svagt upplyst av stearinljus nerstuckna i flaskor.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Snorre Melchers:
    10 juli, 2021

    Fantastiskt skrivet och personligt likaså! Man lever sig in i det hela

  2. Börje Axelsson:
    10 juli, 2021

    Jag gillar berättelsen.

  3. Dan kotka:
    10 juli, 2021

    Frihet finns i att förflytta sig. Du kan också göra det genom att läsa om världar utanför din egen horisont.

  4. Thomas Laursen:
    9 juli, 2021

    Alltid givande att läsa David's alster.

  5. Sven Högosta:
    9 juli, 2021

    David ! Du skriver som om det vore jag när jag började vid 18 år att ligga ute åt min fars åkeri
    Väldigt bra!!!!

Lästips:

I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.

Bra förarstol kan rädda ryggen

Arbetsmiljö. Dåliga förarstolar och skakiga vägar är en skadlig kombination. Men mätningar av vibrationer är ingen het fråga i transportbranschen. ”Satsa på bra stolar. Chaufförer som mår bra gör ett bättre jobb”, råder Volvos Göran Bergqvist. Läs andra delen i vår granskning av helkroppsvibrationer.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Räddad av världens uslaste lastbil

Davids krönika. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

Transportbil, avdelning 18 Hälsingland. Foto: Mikael Humlin

Ta en fika och snacka fackliga frågor

Uppsökeri. – Hallå, vill ni ha en kubb och en festis? Många är stressade, men några chaufförer tar sig ändå tid för lite fackligt snack med Mikael Humlin från Transport på Circle Q-macken i Ljusne. I morgon har du chans att träffa fler transportare från Norrland, Dalarna och Värmland.

Bländande ljus ett arbetsmiljöproblem

Insändare. Ta bort alla bländande ljus i transportbranschen och bli mer effektiv! Forskning visar att man blir trött och stressad av felriktad arbetsbelysning och bländande ljuskällor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Räddad av världens uslaste lastbil

Arbetsmiljö. Vilken är den viktigaste komponenten i en lastbil? Hjulen, flaket/vändskivan? Eller motorn, växellådan och hytten? Javisst, de är viktiga annars lär inte bilen funka. Men det allra viktigaste? Jo så klart förarstolen!

Follow the money

Kriminalitet. Jag är varken jurist eller psykolog, sannerligen inte. Men jag kan se en poäng med strängare straff för grov kriminalitet.

Älskade jävla väg

På väg. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Se åt vänster först!

Ledare. Mansplaining. Smaka på ordet. ”Man” ihopbakad med engelskans ”explain” (förklara) – nytt ord, gammal företeelse. Är övertygad om att vi alla någon gång känt oss drabbade, oavsett kön: Någon förklarar något på ett nedlåtande och drygt vis, i en kombination av övertro på sin egen kunskap och ointresse för den andras.

Vi riskerar att få en hård käftsmäll

Ordförandeord. Transportare, vi riskerar att ha en käftsmäll på Sveriges arbetare på ingång. Jag pratar så klart om den nya arbetsrätten, försämringarna i LAS med mera.

Fel bygga lönepolitik på orättvisor

Debatt. I år firar jag 60 år med Transportarbetareförbundet. För att vara lite internationell, det har runnit rätt mycket vatten under broarna över Seine.

Afghanistan – vilja och vanmakt

Ledare. Bilderna från Kabuls flygplats träffar som slag mot hjärtat. Desperata människor som klamrar sig fast utanpå plan som lyfter, de sista dödsdömda försöken ut från ett land i talibaners makt. Bilderna påminner om fiktion i film.

Ett helsike för den som ska kontrollera

Ordförandeord. Efter en lång skön sommar känns det spännande att öppna datorn och friska upp minnet med vad som är på gång i höst. Det blir mycket att ta tag i.

Fortsatt instabilt politiskt läge

Debatt. Vi kan inte motivera våra medlemmar att vare sig rösta eller bli medlemmar i ett parti som inte värnar den svenska modellen, skriver ombudsmännen från Transports avdelning 6 Värmland.

Det måste gå att kombinera lönsamhet och schysta villkor

Debatt. Marknaden för bud och hemleveranser har vuxit explosionsartat de senaste åren. Dels tack vare digitaliseringen men den har också accelererat kraftigt på grund av coronapandemin.

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Vad är en röst på S värd i nästa val?

Ordförandeord. Vart är Socialdemokraterna på väg egentligen? Frågan är ytterst aktuell och bottnar i att partiet nu tvingas leverera det elände man gick med på i den så kallade januariöverenskommelsen.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.

Utsatt arbete i färdtjänsten

Insändare. Vi färdtjänstchaufförer är en av de personalgrupper som får samhället att fungera. Vi tillhör en samhällsviktig funktion. Vi kör barn med olika behov till skolan. Äldre till daglig verksamhet, vårdinrättningar och sjukhus.