Allt mer smuggling efter EU-inträdet

Tullens beslag av narkotika, sprit och smuggelcigarretter har ökat rekordartat sedan Sveriges EU-inträde. Samtidigt har Tullverkets personal minskat med nästan en tredjedel. I många fall är smugglarna lastbilschaufförer, som inte ens vet om att de har förbjudet gods i lasten.

Smugglingen har ökat jättemycket sedan vi gick med i EU. Vi gör fler beslag, och vi gör större beslag, säger Anja Persson, tullinspektör på Gränsskydd Malmö.

Under 1994, det sista året före Sveriges EU-inträde, beslagtog den svenska tullen totalt 331 kilo cannabis, amfetamin, kokain och heroin. Samma siffra för fjolåret är 1,7 ton.

I sammanhanget bör nämnas att det svenska Tullverket 1994 hade omkring 3 000 anställda, mot totalt cirka 2 200 i dag. Personalminskningen har kommit samtidigt som arbetet blivit betydligt mer krävande.

– Den nya rörligheten, i kombination med att företagen inte lagerhåller längre, gör att vi har ett mycket större flöde att kontrollera. Tidigare skulle ju alla lastbilar klareras, men så är det inte längre, säger Anja Persson.

Bara Gränsskydd Malmös bevakningsområde (Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län) tar varje dygn emot drygt 2 800 lastbilar från utlandet. Därtill kommer ett okänt antal varubilar, och naturligtvis privatbilister.

–  Vi hinner inte kontrollera tio procent av dem ens, säger Anja Persson.

Tullverket för inte statistik över hur stor andel av beslagen som görs på lastbilar.

– Och det brukar anses att vi bara tar ett par procent av det som kommer in. Med ett sånt mörkertal är det omöjligt att beräkna hur stor del av smugglingen som kommer med yrkestrafiken, men det är en stor andel.

Narkotikan har högsta prioritet för Tullverket. Därutöver har vi cigarett- och spritsmugglingen. Där är det svårt att göra relevanta jämförelser med tiden före EU-inträdet, eftersom införselkvoterna förändrades med EU. Men under 2012 beslagtog Tullverket drygt 26 miljoner cigaretter, vilket är en ökning med över 50 procent jämfört med 2011. Ökningen var ett resultat av flera stora beslag i containertrafiken.

2010 var ett rekordår med över 76 miljoner beslagtagna smuggelcigaretter, även det ett resultat av stora beslag i containertrafiken från Kina.

– Folk i allmänhet tycker kanske inte att sprit- och cigarettsmuggling är lika allvarligt som narkotikan. Men åtminstone när det gäller cigaretterna, så är det ju organiserad brottslighet som ligger bakom. Det sägs att man tjänar en krona i ren vinst per insmugglad cigarett, och det kan vara miljontals smuggelcigaretter i en enda last, säger Anja Persson.

Kontrollerna utförs bland annat med narkotikahundar, och Gränsskydd Malmö har dessutom en mobil scanner – en lastbilsmonterad ”arm” som dras över hela trailern och ger en röntgenbild av lasten. Anja Persson visar en röntgenbild från ett beslag i Malmö 2009. Där syns 500 kilo hasch i en trailerlast med godis som en svart fyrkant mot ljusgrå bakgrund.

– Så har vi ju metoden att helt enkelt lasta av och gå igenom lasten. Det tar tid, och man måste ta hänsyn till lastbilschaufförernas schema och till att de kan få problem med färdskrivarna. Därför vill vi bli bättre på att välja ut vilka bilar som ska kontrolleras.

Vid urvalet finns det bland annat vissa ”fordonsrelaterade” tecken man tittar efter. Anja Persson vill dock inte berätta vilka det är, eftersom det är onödigt att smugglarna får reda på tecknen.

– Sedan tittar man naturligtvis efter tecken hos föraren. Nervositet till exempel. Ofta kontrollerar vi på tips från allmänheten om en viss bil eller en bestämd last.

Tipsen kommer in från flera håll, och av helt olika skäl.

– Dels från vanligt folk som är bekymrade. Särskilt när smugglingen kan kopplas till spritlangning till ungdomar, det är en sak som med rätta oroar många. Men ofta kan tipsaren vara en annan smugglare, som vill sätta käppar i hjulen för en konkurrent. Fast tips som tips, leder det till att vi hittar något som inte ska tas in i landet, så är det bra. Oavsett var informationen kommer ifrån, säger Anja Persson.

Vilka är det som smugglar?

– Tidigare trodde vi det huvudsakligen var yngre personer som ville tjäna snabba pengar, men nu vet vi att så behöver det inte alls vara. Det kan lika gärna vara äldre som vill tjäna extra. Ofta är det människor som har skulder eller befinner sig i kris på annat sätt.

Av det dussintal knark- och cigarettbeslag Anja Persson visar bilder från, kan hon bara erinra sig ett fall där föraren var från ett östland. Detta motsäger alla eventuella fördomar om att det främst är fattiga östeuropeiska chaufförer, som smugglar för att dryga ut sin magra lön.

– Det förekommer säkert, men jag tror det finns västeuropeiska nätverk som jobbar betydligt mer sofistikerat. Till exempel så smugglar de gärna i kyltrailers, eftersom de är svårare att genomsöka än kapelltrailers. Ett annat trick är att köpa begagnade bilar från välkända storföretag, eftersom bilar med logotyper som till exempel Ikea eller DHL inte kollas lika ofta. Uppfinningsrikedomen är stor.

Det behöver heller inte alltid vara så, att lastbilschauffören smugglar medvetet.

– Han kan vara utnyttjad av personer som jobbar någon annanstans i logistikkedjan. Då fallerar dessutom de vanliga tecknen som nervositet och annat, som vi normalt tittar efter när vi väljer ut bilar för kontroll.

Anja Persson visar en bild från ett beslag där 360 kilo hasch hittades i en olåst ytterlåda utanpå en skåptrailer.

– I ett sånt fall kan man ju verkligen fråga sig ifall chauffören visste om det. Vi har tagit lastbilsförare som blivit helt frikända eftersom de inte vetat – eller åtminstone sagt att de inte vetat – att det fanns smuggelgods i lasten. Bevisbördan ligger på oss.

I Transportarbetaren nummer 4  2013 berättade 19-åriga ”Sara” (fingerat namn) om sin första utlandskörning åt en svensk åkare. Med kort varsel fick hon åka till Frankrike för att lämna ett expressbud. Först när hon redan kört i väg, ringde åkaren och bad henne hämta ”ett par flak öl” på hemvägen genom Tyskland.

Men när hon på tillbakavägen kom fram till den tyska gränsbutiken, visade det sig att åkaren beställt både sprit och starkcider samt hundratals liter öl – långt över den så kallade referensnivån för privat bruk. Sara vågade inte säga nej, utan tog lasten – och stoppades i den svenska tullen. Konsekvenserna blev två års villkorlig dom, dagsböter, och en prick i brottsregistret som varit till hinder när hon sökt arbete.

Anja Persson nickar igenkännande åt historien.

– Det är inte ovanligt att man hör såna berättelser, säger hon.

Vad kan en yrkesförare tänka på, för att minska risken att bli utnyttjad av smugglare?

– Varningsklockor kan vara att man får uppdraget med kort varsel, att en trailer ska hämtas på en parkeringsplats någonstans, eller ska ställas på en oväntad plats. Om du ska hämta en tom trailer, men så visar det sig att där står en pall kvar i släpet, till exempel. När något avviker från det normala så kan det vara värt att dra öronen åt sig.

Vad gör ni när ni hittar smuggelgods?

– Vi griper personen, håller förhör och kontaktar en åklagare, som fattar beslut om anhållan och häktning. Vi gör en utredning på plats för att säkra bevis. Narkotika och andra substanser analyseras i laboratorium.

I de flesta europeiska länder sköter polisen utredningsarbetet, men i Sverige är det tullen som jobbar med fallet ända fram till rättegång. Slutligen destruerar Tullverket själv det beslagtagna godset. Narkotika och cigaretter eldas upp och blir fjärrvärme, alkoholdrycker går till biogasproduktion.

Trots att smugglingen har ökat och Tullverket krympt, är det inte i första hand större anslag eller politiska åtgärder som Anja Persson efterlyser.

– Ökade resurser är ju alltid välkommet, och nu är det dessutom stora pensionsavgångar som närmar sig. Men framförallt vill vi lära oss mer om hur logistikkedjorna ser ut, bli bättre på rutter och flöden, så vi kan jobba effektivare. Och så vill vi så klart ligga steget före smugglarna.

Här har allmänheten, och kanske framförallt folk som jobbar i transportkedjorna, en viktig roll.

–  Både chaufförer, terminalarbetare och andra får säkert höra mycket. Man kan tipsa oss dygnet runt, allting tas emot. Man får alltid vara anonym och ingen behöver vittna i domstol eller liknande. Det enda man behöver tänka på, är att det som smugglas in i Sverige skadar samhället. Tipsar man oss, så har man faktiskt gjort en insats, avslutar Anja Persson.