Åkerier kan få betala miljarder för elvägar
Elvägar. Efter ett nytt avtal med Tyskland hoppas regeringen att elektrifierade vägar både ska rädda miljön och skapa jobb inom transportsektorn. Men allt talar för att det är transportföretagen som får stå för notan.
När den tyska förbundskanslern Angela Merkel besökte Stockholm den sista januari undertecknade hon och statsminister Stefan Löfven en avsiktsförklaring. I den lovar Sverige och Tyskland bland annat att gemensamt arbeta för att utveckla så kallade elvägar.
För transportminister Anna Johansson (S) är Angela Merkel, som ledare för en av Europas största industri- och transportnationer,
den bästa samarbetspartnern man kan få i utvecklingen av transportsektorn.
– Lastbilstrafiken kommer att vara nödvändig även i framtiden. Men att se fler alternativ till förbränningsmotorer är jättepositivt och ett viktigt steg mot en hållbar transportsektor – och mot fler svenska jobb, säger Anna Johansson.
I Sverige finns i dag två av världens första sträckor där elvägstekniken kan testas.
Idén är att en vanlig bilväg ska förses med ström. Trafik utan elmottagare ska kunna köra som vanligt – samtidigt som (last)bilar med rätt utrustning ska kunna ansluta till elnätet och drivas av det. Så länge som fordonet är anslutet behövs inget annat drivmedel. Resultatet, hoppas man, blir ett slags mellanting mellan tåg- och lastbilstrafik. Flexibelt, men ändå med låg miljöpåverkan.
På en testbana i skogen mellan Arlanda och Märsta provkör civilingenjören Gunnar Asplund och hans femmannateam sin elvägsprototyp en kväll i veckan. Systemet har bara funnits i ett par år och befinner sig uppenbart en bra bit från att användas i kommersiell skala. De fem forskarna lyser sig fram i beckmörkret med hjälp av pannlampor och är noga med att inte gå på den strömförande skenan i marken. Det ska visserligen inte vara någon fara, men för säkerhets skull är det bäst att låta bli, enligt Gunnar Asplund. Tekniken är ändå fortfarande på prov.
Men det går framåt. Testbanan, som om dagarna används som övningsplats av polisen, har redan hundratals timmar av tester bakom sig. Under 2017 ska den 300 meter långa sträckan bli ett par kilometer, och testköras med en riktig lastbil i stället för som i dag med en överlastad personbil.
Gunnar Asplund räknar med att kunna elektrifiera bilväg i båda riktningarna för ungefär fem miljoner kronor per kilometer.
– En landsomfattande utbyggnad skulle kosta 120 miljarder, säger han. En sådan utbyggnad ligger kanske 15 år framåt i tiden.
Och allt talar än så länge för att den kostnaden inte kommer att hamna hos staten – utan hos transportföretagarna.
– Förmodligen får man titta på en modell där de som är med och tjänar på det här också är med och betalar, säger Anna Johansson (S).
Varken hon eller Gunnar Asplund tror dock att någon kommer klaga.
– Elen är så pass mycket billigare än andra drivmedel, säger Gunnar Asplund.
– De som kör får vara med och betala men det kommer ändå att bli billigare för dem – så de kommer inte ens märka att de betalar.
Tor Gasslander
