Hallå där!

Weine Wiqvist

… som är vd på Avfall Sverige. Organisationen har satt målet 25 procent mindre restavfall och matavfall år 2025.

Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige.
Weine Wiqvist

Varför måste avfallet minska?

– Vi har sett år från år hur avfallsmängderna ökar, så något behöver göras. För att nå de övergripande miljömålen behöver konsumtionen ändras och sorteringen bli bättre så att mängden avfall minskar.

Vad ska kommunala avfallsbolag och -förvaltningar göra?

– Våra medlemmar är kommuner och kommunala bolag, och de har inget tvång att ansluta sig till 25/25-målet. Men om kommunerna vill det så kan de få hjälp att mäta avfallet och då kan de jämföra sig med andra. Kommunerna kan själva få invånarna att minska avfallsmängderna med hjälp av information, styrande avfallstaxor och bättre insamlingssystem.

Vad behöver ett vanligt hushåll ändra på?

– Konsumera mer hållbart och sortera sitt avfall ännu bättre. Och det ska bli lättare efter två beslut i regeringen i somras. Dels ska kommunerna samla in matavfall från hushållen senast år 2021. Dels ska förpackningar och returpapper samlas in nära bostäderna, det kravet ligger på producenterna som också har några år på sig.

Och vad betyder 25/25-målet för miljöarbetare i sopbilar och på återvinningsanläggningar?

– Det behöver inte bli mindre jobb för dem även om varje hushåll minskar mängden rest- och matavfall. Vi blir ju samtidigt fler och fler personer. Sedan kommer det krävas mer, eller framför allt smartare, transporter för de olika fraktioner som sorteras ut.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Backande sopbild. Foto: Jan Lindkvist

Avtal klart för miljöarbetarna

Miljöarbete. Transport har tecknat ett nytt löneavtal för landets renhållare. Uppgörelsen gäller i 29 månader och ger totalt 1 492 kronor i lönehöjning. Avtalspensionen förbättras också. I likhet med andra LO-grupper får miljöarbetarna ingen kompensation för de gångna sju månaderna då avtalen varit frysta.

Miljöarbetarna på Suez i Malmö pressas av tvåskift och sent kvällsjobb.

Renhållarnas lönematch pausad – fortsätter på tisdagen

Miljöarbete. Första förhandlingsdagen gav som väntat inget nytt löneavtal för landets miljöarbetare. Men redan i morgon, tisdag, återupptas överläggningarna. – Vi står fortfarande en rejäl bit från varandra. Hetast diskussion blev det om vårt krav på en förlängning av lönetrappan, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

Miljöarbetarna på Suez i Malmö pressas av tvåskift och sent kvällsjobb.

Miljöarbetarna står på tur i Transports avtalsrörelse

Miljöarbete. Under måndagen går Transport in i avtalsrörelsen med ytterligare en yrkesgrupp, miljöarbetarna. – Precis som på åkeri- och terminalområdet prioriterar vi tryggheten i jobbet. Det är inte ovanligt med allvarliga hot mot våra medlemmar, säger Joakim Guttman, central ombudsman i Transport.

Månadens medlem
Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Engagerade. Nermin Pudic i Transporttältet under ett uppsökeri som taxisektionerna i avdelning 9 Örebro och 6 Värmland hade förra hösten. I år är det fokus på digitalt samarbete – över avdelningsgränserna. Foto: Lilly Hallberg

Avdelningar väver nätverk

Fackligt samarbete. Ordning och reda inom taxi och färdtjänst. Det är målet och namnet för nätverket som knyts runt om i landet. Behoven är stora – och väldigt olika.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Hallå där!

Annica Collstam

... ombudsman i Stockholm med ansvar för den krisdrabbade taxibranschen.

Månadens medlem
Lars Karlsson säger att han är en konstnär som kör färdtjänst, inte tvärt om. Helst av allt skulle han ha mycket mera tid för det han brinner för: Att skapa konst och att prata med barn på skolbesök.

Konsten blev hans räddning

Konstnären. Som barn placerades Lars Karlsson på barnhem och i fosterfamilj. Han kallar det att han gick igenom för ­helvetet. Konsten var hans sätt att komma tillbaka.

Arbetsmiljö: Trakasserier
Bea, sextrakasserad kranbilsförare

Fel hudfärg för kranbilsförare?

Åkeri. N-ordet. Blattehora. Apa. Fitta. Tillfrågad om vilka ”tjänster” hon erbjöd. Bespottad och skälld för att vara efterbliven. Kranbilsföraren Bea tvingades stå ut med grova sexuella och rasistiska trakasserier. Hon slog larm till arbetsgivaren. Och fick sluta på jobbet.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.