Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt
Avtalsrörelsen

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

De senaste årsrapporterna från Säkerhetsföretagen är ingen dålig läsning. De ger en ljus bild av en expanderande bransch i en omvärld som är allt mer orolig.

– Tyvärr finns många tråkiga trender i samhället som ökar efterfrågan på säkerhetstjänster. Vi ser att branschen växer framöver, säger Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen.

Många bevakningsföretag gör goda vinster på sina väktare och ordningsvakter, men bäst går grenen parkeringsövervakning. De tio största bolagen på området hade en vinstmarginal på 17 procent förra året.

Jerker Nilsson
Jerker Nilsson.  Foto: Jan Lindkvist

– Det ser ljust ut. Branschen har utvecklats och har brist på arbetskraft. Den har stort behov av flera medarbetare, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport med ansvar för bevakningsbranschens kollektivavtal.

Inga svällande lönekuvert

Men trots den goda utvecklingen kan de anställda i branschen inte vänta sig svällande lönekuvert utöver det vanliga. Helt andra mekanismer än en direkt koppling till det egna företagets vinst styr höjden på löneökningarna.

Bara ledningens plånböcker tycks påverkas av vinsterna.

– Det brukar vara så att direktörernas löner stiger betydligt snabbare än för dem som gör jobbet, konstaterar Jerker Nilsson.

För de anställda är det större krafter än det egna företagets vinst som styr löneökningarnas storlek. I mars nästa år börjar de första löneavtalen droppa in. Industrin torde gå först och sätta riktmärket för löneökningarnas storlek.

Parterna på området ska balansera den viktiga exportindustrins konkurrenskraft med skäliga löneökningar som inte äventyrar köpkraft och välfärd.

I LO har man traditionen att samordna sig kring lönekraven just därför att ledarrollen för facken inom industrin innebär att de också måste ta hänsyn till andra förbunds målsättningar.

Men för väktare och parkeringsbevakning kan man säga att denna taktik spelar branschen ett spratt.

– Det är svårt för fackliga organisationer att gå in och säga att vi ska ha del av företagens vinster om det finns ett märke för löneökningarna och en samordning i LO. Det kan ses som ett bekymmer för den fackliga sidan i bevakningsbranschen, säger Jerker Nilsson.

– Å andra sidan har märket och den försiktiga löneregleringen genererat ökade reallöner.

Märkets roll ifrågasätts

För arbetare har köpkraften stigit med omkring 40 till 50 procent – sedan millenniumskiftet. Men både 6F, en facklig gruppering med bland andra Byggnads och Seko, och tunga ekonomer som Lars Calmfors ifrågasätter märkets roll och ser i framtiden andra lösningar än att industrin går först.

Li Jansson
Li Jansson. Foto: Lena Engstrand

Li Jansson på Säkerhetsföretagen vill inte tala om den kommande avtalsrörelsen och säger sig inte veta om den stora efterfrågan på personal har lett till högre löneökningar de senaste åren än de avtalade två procenten per år.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har för vana att varna för lågkonjunktur när det är dags för avtalsrörelse. Transportföretagen drar sitt vedträ till brasan och publicerade nyligen ett konjunkturindex vars kurva pekar nedåt mot sämre tider.

Men arbetsgivarna i den starkt växande bevakningsbranschen kan knappast ta stöd i dessa varningar. Omsättningen har ökat med sex till åtta procent de senaste åren och vinsterna ökar likaså.

– Man kan tycka att det är konstigt, men alltid när det är dag för avtalsförhandlingar är konjunkturen den sämsta någonsin, konstaterar Jerker Nilsson.

Annat än löneökningar

Med en tradition inom LO-förbunden att inte ta ut högre löneökningar än andra behöver bevakningsbranschens anställda försöka hitta andra sätt att dra nytta av de goda tiderna än med högre löneökningar än märket.

Jerker Nilsson ser en möjlighet till förbättringar av avtalen i frågor om villkor och arbetsmiljö, sådana delar som inte påverkar kostnaden för lönerna.

Ett tungt argument för bättre villkor är branschens stora behov av ny personal. Över 5 000 personer måste den rekrytera de närmaste åren. Omfattningen motsvarar mellan var fjärde och var femte av dagens anställda.

– Det är generellt svårt över lag att hitta rätt kompetens i dag. Men den finns där ute. Jag tror att vi måste bli bättre på att rekrytera bredare och synliggöra yrkena för andra, säger Li Jansson på Säkerhetsföretagen.

Både Li Jansson, Säkerhetsföretagen, och Jerker Nilsson, Transport, ser möjligheter att utveckla väktares och ordningsvakters arbetsuppgifter när polisens resurser inte räcker till.

Men det handlar inte om att ta över polisens jobb.

– När polisen inte hinner med alla sina uppdrag kan det vara bättre att komplettera med auktoriserade ordningsvakter från auktoriserade bevakningsföretag än till exempel medborgargarden eller militär, säger Jerker Nilsson.

Krav om avlasta polisen

Men Transport ställer också krav ifall ordningsvakterna ska avlasta polisen. Rätt rekrytering, bemanning, utbildning, utrustning och arbetsmiljö står på en lista som Jerker Nilsson har.

– Vi är däremot inte lösningen på gängkriminalitet och skjutningar. I ett område där polisen vägrar att köra in ska man inte sätta in ordningsvakter, utan det måste vara i lugnare områden. Då kan polisen öka sina resurser där det är mest bekymmer.

Han tar också upp frågan om vem som ska transportera omhändertagna personer. Det är en uppgift för polisen i dag. En berusad person som tas om hand av ordningsvakter kan få vänta i timmar på en polisbil. I stället skulle ordningsvakter snabbt kunna köra personen till sjukvård eller häkte.

– Om man ser på rättssäkerheten för medborgarna kan detta vara en bra lösning om ordningsvakterna får rätt utbildning och verktyg för att utföra de arbetena, säger Jerker Nilsson.

Han får medhåll av arbetsgivaren Li Jansson.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att man lägger polisresurser på detta, som kan vara en arbetsuppgift som är ganska naturligt för branschen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Närbild på ett däckbyte.

Stora förändringar med nytt gummiavtal

Gummiverkstadsavtalet. Schemalagda lördagar, ob, nytt 8-årssteg i lönetrappan – det nya, tvååriga avtalet innehåller flera grundläggande förändringar för anställda på däckverkstäder. Och ger upp till 2 400 kronor mer i lön under perioden.

Taxiföretag stoppat – levde inte upp till avtal

Servicetrafik. Felaktiga löner och synen på avtalade villkor fick facket att reagera. Nu har Region Gävleborg avslutat avtalet med ett av trafikföretagen som vunnit upphandling av skolskjutsar, sjukresor och färdtjänst.

Ordningsvakter i rulltrappa i Stockholms tunnelbana

Hur blev nya bevakningsavtalet?

Bevaknings- och säkerhetsavtalet. Måndagen den 2 juni blev det klart med det nya, tvååriga kollektivavtalet för närmare 20 000 anställda inom bevakningsbranschen. Transportarbetaren hörde med några från förhandlingsdelegationen – vad de själva tycker och vilka reaktioner de mött.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.