Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

De senaste årsrapporterna från Säkerhetsföretagen är ingen dålig läsning. De ger en ljus bild av en expanderande bransch i en omvärld som är allt mer orolig.

– Tyvärr finns många tråkiga trender i samhället som ökar efterfrågan på säkerhetstjänster. Vi ser att branschen växer framöver, säger Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen.

Många bevakningsföretag gör goda vinster på sina väktare och ordningsvakter, men bäst går grenen parkeringsövervakning. De tio största bolagen på området hade en vinstmarginal på 17 procent förra året.

– Det ser ljust ut. Branschen har utvecklats och har brist på arbetskraft. Den har stort behov av flera medarbetare, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport med ansvar för bevakningsbranschens kollektivavtal.

Inga svällande lönekuvert

Men trots den goda utvecklingen kan de anställda i branschen inte vänta sig svällande lönekuvert utöver det vanliga. Helt andra mekanismer än en direkt koppling till det egna företagets vinst styr höjden på löneökningarna.

Bara ledningens plånböcker tycks påverkas av vinsterna.

– Det brukar vara så att direktörernas löner stiger betydligt snabbare än för dem som gör jobbet, konstaterar Jerker Nilsson.

För de anställda är det större krafter än det egna företagets vinst som styr löneökningarnas storlek. I mars nästa år börjar de första löneavtalen droppa in. Industrin torde gå först och sätta riktmärket för löneökningarnas storlek.

Parterna på området ska balansera den viktiga exportindustrins konkurrenskraft med skäliga löneökningar som inte äventyrar köpkraft och välfärd.

I LO har man traditionen att samordna sig kring lönekraven just därför att ledarrollen för facken inom industrin innebär att de också måste ta hänsyn till andra förbunds målsättningar.

Men för väktare och parkeringsbevakning kan man säga att denna taktik spelar branschen ett spratt.

– Det är svårt för fackliga organisationer att gå in och säga att vi ska ha del av företagens vinster om det finns ett märke för löneökningarna och en samordning i LO. Det kan ses som ett bekymmer för den fackliga sidan i bevakningsbranschen, säger Jerker Nilsson.

– Å andra sidan har märket och den försiktiga löneregleringen genererat ökade reallöner.

Märkets roll ifrågasätts

För arbetare har köpkraften stigit med omkring 40 till 50 procent – sedan millenniumskiftet. Men både 6F, en facklig gruppering med bland andra Byggnads och Seko, och tunga ekonomer som Lars Calmfors ifrågasätter märkets roll och ser i framtiden andra lösningar än att industrin går först.

Li Jansson på Säkerhetsföretagen vill inte tala om den kommande avtalsrörelsen och säger sig inte veta om den stora efterfrågan på personal har lett till högre löneökningar de senaste åren än de avtalade två procenten per år.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har för vana att varna för lågkonjunktur när det är dags för avtalsrörelse. Transportföretagen drar sitt vedträ till brasan och publicerade nyligen ett konjunkturindex vars kurva pekar nedåt mot sämre tider.

Men arbetsgivarna i den starkt växande bevakningsbranschen kan knappast ta stöd i dessa varningar. Omsättningen har ökat med sex till åtta procent de senaste åren och vinsterna ökar likaså.

– Man kan tycka att det är konstigt, men alltid när det är dag för avtalsförhandlingar är konjunkturen den sämsta någonsin, konstaterar Jerker Nilsson.

Annat än löneökningar

Med en tradition inom LO-förbunden att inte ta ut högre löneökningar än andra behöver bevakningsbranschens anställda försöka hitta andra sätt att dra nytta av de goda tiderna än med högre löneökningar än märket.

Jerker Nilsson ser en möjlighet till förbättringar av avtalen i frågor om villkor och arbetsmiljö, sådana delar som inte påverkar kostnaden för lönerna.

Ett tungt argument för bättre villkor är branschens stora behov av ny personal. Över 5 000 personer måste den rekrytera de närmaste åren. Omfattningen motsvarar mellan var fjärde och var femte av dagens anställda.

– Det är generellt svårt över lag att hitta rätt kompetens i dag. Men den finns där ute. Jag tror att vi måste bli bättre på att rekrytera bredare och synliggöra yrkena för andra, säger Li Jansson på Säkerhetsföretagen.

Både Li Jansson, Säkerhetsföretagen, och Jerker Nilsson, Transport, ser möjligheter att utveckla väktares och ordningsvakters arbetsuppgifter när polisens resurser inte räcker till.

Men det handlar inte om att ta över polisens jobb.

– När polisen inte hinner med alla sina uppdrag kan det vara bättre att komplettera med auktoriserade ordningsvakter från auktoriserade bevakningsföretag än till exempel medborgargarden eller militär, säger Jerker Nilsson.

Krav om avlasta polisen

Men Transport ställer också krav ifall ordningsvakterna ska avlasta polisen. Rätt rekrytering, bemanning, utbildning, utrustning och arbetsmiljö står på en lista som Jerker Nilsson har.

– Vi är däremot inte lösningen på gängkriminalitet och skjutningar. I ett område där polisen vägrar att köra in ska man inte sätta in ordningsvakter, utan det måste vara i lugnare områden. Då kan polisen öka sina resurser där det är mest bekymmer.

Han tar också upp frågan om vem som ska transportera omhändertagna personer. Det är en uppgift för polisen i dag. En berusad person som tas om hand av ordningsvakter kan få vänta i timmar på en polisbil. I stället skulle ordningsvakter snabbt kunna köra personen till sjukvård eller häkte.

– Om man ser på rättssäkerheten för medborgarna kan detta vara en bra lösning om ordningsvakterna får rätt utbildning och verktyg för att utföra de arbetena, säger Jerker Nilsson.

Han får medhåll av arbetsgivaren Li Jansson.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att man lägger polisresurser på detta, som kan vara en arbetsuppgift som är ganska naturligt för branschen.