Avtalsrörelsen: Bevakning P-vakt
Avtalsrörelsen

Vinsten stannar hos bolagen

Bevakning. Med ökad brottslighet och skadegörelse i samhället växer vinsterna i säkerhetsföretagen. Efterfrågan på deras tjänster stiger och mängder av nya medarbetare måste anställas. Med en avtalsrörelse väntande runt hörnet är frågan hur det påverkar lönerna.

De senaste årsrapporterna från Säkerhetsföretagen är ingen dålig läsning. De ger en ljus bild av en expanderande bransch i en omvärld som är allt mer orolig.

– Tyvärr finns många tråkiga trender i samhället som ökar efterfrågan på säkerhetstjänster. Vi ser att branschen växer framöver, säger Li Jansson, branschchef på arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen.

Många bevakningsföretag gör goda vinster på sina väktare och ordningsvakter, men bäst går grenen parkeringsövervakning. De tio största bolagen på området hade en vinstmarginal på 17 procent förra året.

Jerker Nilsson
Jerker Nilsson.  Foto: Jan Lindkvist

– Det ser ljust ut. Branschen har utvecklats och har brist på arbetskraft. Den har stort behov av flera medarbetare, säger Jerker Nilsson, central ombudsman på Transport med ansvar för bevakningsbranschens kollektivavtal.

Inga svällande lönekuvert

Men trots den goda utvecklingen kan de anställda i branschen inte vänta sig svällande lönekuvert utöver det vanliga. Helt andra mekanismer än en direkt koppling till det egna företagets vinst styr höjden på löneökningarna.

Bara ledningens plånböcker tycks påverkas av vinsterna.

– Det brukar vara så att direktörernas löner stiger betydligt snabbare än för dem som gör jobbet, konstaterar Jerker Nilsson.

För de anställda är det större krafter än det egna företagets vinst som styr löneökningarnas storlek. I mars nästa år börjar de första löneavtalen droppa in. Industrin torde gå först och sätta riktmärket för löneökningarnas storlek.

Parterna på området ska balansera den viktiga exportindustrins konkurrenskraft med skäliga löneökningar som inte äventyrar köpkraft och välfärd.

I LO har man traditionen att samordna sig kring lönekraven just därför att ledarrollen för facken inom industrin innebär att de också måste ta hänsyn till andra förbunds målsättningar.

Men för väktare och parkeringsbevakning kan man säga att denna taktik spelar branschen ett spratt.

– Det är svårt för fackliga organisationer att gå in och säga att vi ska ha del av företagens vinster om det finns ett märke för löneökningarna och en samordning i LO. Det kan ses som ett bekymmer för den fackliga sidan i bevakningsbranschen, säger Jerker Nilsson.

– Å andra sidan har märket och den försiktiga löneregleringen genererat ökade reallöner.

Märkets roll ifrågasätts

För arbetare har köpkraften stigit med omkring 40 till 50 procent – sedan millenniumskiftet. Men både 6F, en facklig gruppering med bland andra Byggnads och Seko, och tunga ekonomer som Lars Calmfors ifrågasätter märkets roll och ser i framtiden andra lösningar än att industrin går först.

Li Jansson
Li Jansson. Foto: Lena Engstrand

Li Jansson på Säkerhetsföretagen vill inte tala om den kommande avtalsrörelsen och säger sig inte veta om den stora efterfrågan på personal har lett till högre löneökningar de senaste åren än de avtalade två procenten per år.

Arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv har för vana att varna för lågkonjunktur när det är dags för avtalsrörelse. Transportföretagen drar sitt vedträ till brasan och publicerade nyligen ett konjunkturindex vars kurva pekar nedåt mot sämre tider.

Men arbetsgivarna i den starkt växande bevakningsbranschen kan knappast ta stöd i dessa varningar. Omsättningen har ökat med sex till åtta procent de senaste åren och vinsterna ökar likaså.

– Man kan tycka att det är konstigt, men alltid när det är dag för avtalsförhandlingar är konjunkturen den sämsta någonsin, konstaterar Jerker Nilsson.

Annat än löneökningar

Med en tradition inom LO-förbunden att inte ta ut högre löneökningar än andra behöver bevakningsbranschens anställda försöka hitta andra sätt att dra nytta av de goda tiderna än med högre löneökningar än märket.

Jerker Nilsson ser en möjlighet till förbättringar av avtalen i frågor om villkor och arbetsmiljö, sådana delar som inte påverkar kostnaden för lönerna.

Ett tungt argument för bättre villkor är branschens stora behov av ny personal. Över 5 000 personer måste den rekrytera de närmaste åren. Omfattningen motsvarar mellan var fjärde och var femte av dagens anställda.

– Det är generellt svårt över lag att hitta rätt kompetens i dag. Men den finns där ute. Jag tror att vi måste bli bättre på att rekrytera bredare och synliggöra yrkena för andra, säger Li Jansson på Säkerhetsföretagen.

Både Li Jansson, Säkerhetsföretagen, och Jerker Nilsson, Transport, ser möjligheter att utveckla väktares och ordningsvakters arbetsuppgifter när polisens resurser inte räcker till.

Men det handlar inte om att ta över polisens jobb.

– När polisen inte hinner med alla sina uppdrag kan det vara bättre att komplettera med auktoriserade ordningsvakter från auktoriserade bevakningsföretag än till exempel medborgargarden eller militär, säger Jerker Nilsson.

Krav om avlasta polisen

Men Transport ställer också krav ifall ordningsvakterna ska avlasta polisen. Rätt rekrytering, bemanning, utbildning, utrustning och arbetsmiljö står på en lista som Jerker Nilsson har.

– Vi är däremot inte lösningen på gängkriminalitet och skjutningar. I ett område där polisen vägrar att köra in ska man inte sätta in ordningsvakter, utan det måste vara i lugnare områden. Då kan polisen öka sina resurser där det är mest bekymmer.

Han tar också upp frågan om vem som ska transportera omhändertagna personer. Det är en uppgift för polisen i dag. En berusad person som tas om hand av ordningsvakter kan få vänta i timmar på en polisbil. I stället skulle ordningsvakter snabbt kunna köra personen till sjukvård eller häkte.

– Om man ser på rättssäkerheten för medborgarna kan detta vara en bra lösning om ordningsvakterna får rätt utbildning och verktyg för att utföra de arbetena, säger Jerker Nilsson.

Han får medhåll av arbetsgivaren Li Jansson.

– Man kan fråga sig om det är rimligt att man lägger polisresurser på detta, som kan vara en arbetsuppgift som är ganska naturligt för branschen.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Nytt avtal på gång för Hamnarbetarförbundet?

Hamn. Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), har förhandlat fram en ”principuppgörelse” om ett nytt kollektivavtal. Avtalsförslaget är en kopia på Transports redan tecknade avtal, så när som på en arbetsgrupp. Innan HF skriver på ska medlemmarna rösta.

Securitas förfalskade Coronaintyg som kunden krävde av väktarna

Bevakning. I Gävle bevakar Securitas de nya stora serverhallar som det irländska bolaget Collen bygger åt Microsoft. Väktarna måste lämna hälsodeklarationer till Collen, för covid-19. Men mycket talar för att Securitas förfalskat ett stort antal hälsodeklarationer. När Collen upptäckte det skickades flera väktare hem.

Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Kultur
Influencern Therése Lindgren intervjuar statsministern i ett avsnitt av ”We are the future” på Youtube.

Influerad av en influencer?

De nya inflytesrika. De som sägs styra världen genom sociala medier, som älskas och följs av miljoner. Och drar in miljoner. Influencers. Vår tids opinionsbildare? I alla fall allt mer utnyttjade av traditionella makthavare för att sprida politiska budskap och information.

Våld på jobbet
Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Kultur
Uppsala domkyrka hösten 2020. En ständigt pågående renovering.

Dom sticker upp

Landmärken. Genom seklen har de stora katedralerna hälsat resande på landsvägar och till sjöss. Högt över andra byggnader och synliga på mils avstånd – välbekanta och kanske lugnande för den som färdats genom mörka skogar eller stormiga hav. Eller bästa landmärket att tävla om att se först från bilen.

Snabbkoll
Snabbkoll: Strejk Illustration: Mattias Käll

Vad gäller vid strejk?

Konflikt. Strejk, blockad, varsel och lockout – självklara ord i tider av konflikt, mindre självklart vad de betyder i praktiken. Här kommer grundfakta.

Röster från Tjärna Ängar
Viktor Oharanja utanför gallerian Kupolen i Borlänge. Han vill inte träffas i sitt gamla utdelningsdistrikt Tjärna Ängar, och känner sig fortfarande otrygg efter överfallet i området.

Rånade tidningsbudet känner fortfarande rädsla

Brottsoffer. När Viktor Oharanja var ute på sin utdelningsrunda omringades han av ungdomar. Han blev hotad och rånad på sin tidningsbil. Det skapade diskussion om Tjärna Ängar i hela landet.

Röster från Tjärna Ängar
”Vårt uppdrag som fackförbund är att se till att arbetsgivarna säkrar arbetsmiljön för de anställda”, säger ombudsman Kent Christensen och regionala skyddsombudet Joakim Hejenstedt på Transports Dala-avdelning.

”Våra medlemmar ska inte utsättas för risker”

Transport. Knivbråk och stök. Tidningsbudet som omringades och rånades på sin bil blev droppen för Kent Christensen och Joakim Hejenstedt på Transports avdelning 88 i Borlänge. De började kontakta företagen med verksamhet i Tjärna ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Kamrater som trivs på Trollskogens förskola. Storasyster Ahlaam och mamma Djir Jamiilo (i bakrunden) är med vid hämtning. Lillebror Ibrahim leker med kompisen Anas. Föräldrarna är mycket nöjda med förskolans verksamhet, men vill att de äldre barnen går i skolan i andra områden.

Granne med Paradiset

Röster. Tjärna Ängar väcker känslor. Bostadsområdet är landets nordligaste på Polisens lista över utsatta områden. Transportarbetaren åkte till Borlänge för att få en bild av verkligheten. Det blev många olika bilder. ”Se det från två håll” uppmanar en trygghetsvärd. Vi gör ett försök.

Röster från Tjärna Ängar
”Bilden av ett område i fritt fall stämmer inte”, säger Borlänges starke man, Jan Bohman (S).

”Tjärna Ängar har blivit ett begrepp”

Politik. Socialdemokraten Jan Bohman är Borlänges starke man. Han är kommunstyrelsens ordförande. Och har själv bott tre år på Tjärna Ängar.

Röster från Tjärna Ängar
Två hotfulla incidenter när han skulle leverera gods, har gjort Anders Nygren Forssling försiktig. ”Jag får inte råka illa ut. Två av mina barn har bara mig”, säger han. Fackkompisen Janne Kirkhaug har aldrig upplevt något bråk i Tjärna Ängar.

”Jag var skiträdd!”

Chaufförer. Åkeriförarna Janne ”Kirre” Kirkhaug och Anders Nygren Forssling är kompisar genom facket. Kirre har kört mat till Tjärna centrum utan incidenter. Anders har råkat illa ut två gånger, men inte där.