Debatt

Vilda västern-kultur i färdtjänsten

Debatt. Det finns i dag många exempel på att färdtjänsten är en central samhällsfunktion med mycket stora och allvarliga problem. Man kan med fog börja tala om kris!

Sena eller helt uteblivna transporter, smutsiga och trasiga fordon. Förare som kör för fort och osäkert. Förare som saknar tillräckliga språkkunskaper och eller god serviceanda. Detta utgör endast några exempel. Men de är inte några undantag, utan mer regel. Tillbud och allvarliga incidenter sker dagligen. Det ser lite olika ut i landet men tendensen är densamma.

Nu har det, enligt undertecknade, gått så långt att det inte går garantera en väl fungerande och säker färdtjänst. Något som allmänheten förväntar sig och lagen faktiskt kräver. Som en konsekvens av detta har upphandlande enheter på flera håll i landet fått bryta ingångna avtal på grund av att transportbolagen helt enkelt inte kan sköta verksamheten, med mycket stora kostnader och komplikationer som följd.

Sanningen är den att färdtjänsten mer och mer blivit en lågbudgetbransch och följden, särskilt i storstäderna, har blivit en slags ”vilda västern-kultur”.

Konsekvensen är en stor omsättning på personal och att det nu råder allt större brist på erfarna och professionella förare. Då ska man också komma ihåg att färdtjänstyrket bygger på en längre tids erfarenhet, som handlar om ett antal år i yrket. Detta drabbar i första hand kunderna och snart kan man med fog fråga sig: Vem vågar sätta sig i ett färdtjänstfordon. Särskilt om man är sjuk och svag?

Detta är inte värdigt en central samhällsfunktion som färdtjänstbranschen, och mycket talar för att vi mycket snart nått vägs ände. Samtidigt med denna nedåtgående kvalitetsspiral, så ställs det allt större krav och press på färdtjänstförarna. Det blir också allt tuffare för de transportbolag som försöker hålla en god kvalité och i sin tur även huvudmännen samt som nämnts inte minst dem som färdtjänsten är till för, nämligen kunderna. Allt har således blivit en allt ondare cirkel.

Under de nu rådande förhållandena går det inte att blunda för problemen och det är således dags att vi alla tillsammans tar ansvar för denna mycket viktiga och centrala samhällsfunktion. Detta gäller ansvariga politiker, arbetsmarknadens parter, länstrafikbolag, handikapprörelsen, transportbolagen och dess förare, brukarna, allmänhet och medierna. Därför inbjuder vi nu alla dessa grupper över hela landet till fortsatt debatt, för att tillsammans finna lösningar på krisen inom färdtjänsten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

En skallig man som kisar och ser bestämd ut.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

Ny aktör tar över färdtjänst och skolskjuts

Servicetrafik. Taxi Drakstaden i Sundsvall försattes i konkurs i slutet av november. Det efter larm om en rad brister med färdtjänsten, skolskjutsar och taxiväxeln. Nu är det klart med ett nytt företag som tar över och kör kommunens servicetrafik.

Transportarbetarens logga

Taxibolag i Sundsvall i konkurs

Servicetrafik. Taxi Drakstaden har fått hård kritik för brister när det gäller färdtjänst och skolskjutsar i Sundsvall. På torsdagen försattes taxibolaget, som har avtal med kommunen, i konkurs.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.