”Viktigt att vakter inte fastnar i vi och dom-tänk”

I juni demonstrerade hundratals bussförare i Göteborg mot ”väktarvåldet”. Ulf Jarnefjord jobbar på Transport och har tidigare forskat i beteendeförändringar hos ordningsvakter som arbetar länge i tuffa miljöer. – Min slutsats är att vakterna måste få växla om med lugnare jobb. Annars är risken stor att man utvecklar ett vi och dom-tänkande.

Sedan 2003 har Ulf Jarnefjord varit regionalt skyddsombud i Transports Göteborgsavdelning. Innan dess jobbade han drygt 25 år som väktare i Securitas.

För 15 år sedan skrev han en avhandling som handlade om hur ordningsvakter påverkas av att under lång tid jobba på stökiga platser – alltså publika miljöer som affärscentrum eller tågstationer.

Bakgrunden till forskningen, berättar han, var faktiskt en skandalhistoria i Göteborg. En liten grupp ordningsvakter som jobbade tillsammans vid Frölunda torg 1997–1998 började systematiskt råna personer de omhändertagit.

Offren, som var kraftigt berusade, fördes till ett ”griprum”. I väntan på att polisen skulle hämta dem passade vakterna på att muddra plånböckerna på pengar.

Kollegor fattade misstankar och en övervakningskamera avslöjade till slut de tre ordningsvakterna, som så småningom dömdes till fängelse.

– Jag kände dem som vanliga hyggliga, skötsamma killar. Någonting hände på vägen. Min slutsats blev att det inte hjälpte med rätt rekrytering, rätt utbildning, rätt utrustning. Det krävs mer, om man ska undvika risken att den här typen av beteenden uppstår. Sanna fenomen uppstod i polisens omtalade piketgrupp, baseboll-ligan, säger Ulf Jarnefjord.

Precis som många andra i Transport har han följt de senaste mediedreven mot väktare och ordningsvakter. Han konstaterar att bevakningsbranschen – och förutsättningarna för de anställda – förändrats dramatiskt de senaste 20 åren.

– Efterfrågan på ordningsvakter har vuxit enormt. Från början var det mest vakter på krogen och på större centralstationer. Nu finns de överallt. I vartenda affärscentrum. För egen del ser jag aldrig en polis som patrullerar längre.

Samtidigt har komplexiteten ökat i uppdraget. Fler kriminella bär vapen. På många platser finns tiggare. Butiksägarna vill helst ha bort dem – utan att vakterna har befogenhet att ingripa eller avhysa. Tvärtom kan tiggarna behöva skydd mot angrepp.

– Det har blivit väldigt tufft för ordningsvakterna, summerar Ulf Jarnefjord. Bränner det till måste de fatta rätt beslut på en halv sekund. Samtidigt är de omgivna av allmänheten där varenda kotte i dag bär på en filmkamera. Blir det spektakulära bilder är sekvensen blixtsnabbt ute på sociala medier.

Medierapporteringen kring incidenter som nioåringen i Malmö och bussföraren i Göteborg påverkar många i bevakningsföretagen. De inblandade väktarna och vakterna har i flera fall utsatts för hot. Men även andra anställda får utstå gliringar och påhopp.

En vanlig uppfattning bland Transports väktarmedlemmar är att såväl journalister som folk i gemen gärna dömer utan att ha sett hela händelseförloppet som fångats på film. Ulf Jarnefjord håller med:

– När det gäller händelsen med nioåringen i Malmö hade ordningsvakterna faktiskt fått en direkt order från polisen, som är deras arbetsledare, att gripa och kvarhålla pojken.

– Man måste nog vara klar över att det är väldigt, väldigt svårt att gripa en person, som sätter sig till våldsamt motvärn, så att det gör sig bra på film.

Generellt sett anser Jarnefjord att man bör vänta in utredningarna innan man ”dömer” eller kritiserar ordningspersonalens insatser. När det gäller busshistorien tycker han ändå att mycket talar för att
ingripandet gick över styr:

– Fast kunden, Västtrafik, gör det lätt för sig som bryter avtalet med G4S. Västtrafik skötte biljettkontrollerna i egen regi tidigare och fick då mängder av klagomål på oprofessionellt agerande.

– G4S kunde ha besinnat sig också. De anställda upplever att företaget var snabbt ute med att kritisera sin egen personal.

De negativa reaktionerna leder lätt till en igelkottseffekt, påpekar han. När väktare och vakter känner att ”hela världen” är emot dem sluter de sig samman. ”Det är vi mot alla andra.”

Vad behövs för att förebygga nya fall av väktarvåld, som det kommit att kallas i medierna?

Ulf Jarnefjord lyfter på nytt fram behovet av varierade arbetsuppgifter. Den som arbetar på platser med mycket stök, behöver också få varva ned på exempelvis ett museum. Det kan också vara bra att då och då få nya arbetskamrater, för att undvika mindre lyckade grupperingar.

Han efterlyser också ett bättre uppföljningsarbete där företagen kontinuerligt ser över rutinerna för rekrytering. Tekniken är viktig, liksom organisationen. Har personalen rätt utrustning? Finns det tydliga instruktioner för hur tiggare ska behandlas?

För att bli väktare eller ordningsvakt krävs en utbildning på bara några veckor. Är det tillräckligt?

– Det kan man verkligen fråga sig, säger Jarnefjord. Bevakningsföretagen har tagit över många uppgifter från polisen, en yrkesgrupp som suttit flera år i skolbänken. Vårt eget utbildningsorgan, Bya, har en kurs som heter ”Professionellt bemötande”. Efterfrågan från företagen är tyvärr liten.

En framtida lösning kan bli små kroppsburna kameror som ordningsvakterna bär utanpå uniformen. De filmar kontinuerligt allt som sker. Försök görs redan, bland annat hos Securitas vakter i affärscentrumet Nordstan i Göteborg.

– Det har fallit väldigt väl ut, säger Ulf Jarnefjord. Kamerorna har en preventiv effekt och ingripandena som ordningsvakterna tvingas göra har gått ner kraftigt.

– Baksidan är att vi får ännu ett inslag i kontrollsamhället och det är kanske inte odelat positivt.