;
Ledare

Vi ligger efter i kampen mot lönedumpningen

Ledare. I Sveriges närmaste grannländer tar myndigheterna krafttag mot lönedumpningen i åkeribranschen.

På andra sidan kölen, i Norge, har mycket av arbetet varit inriktat på det litauiska jätteåkeriet Vlantana, som 2012 startade ett norskt dotterbolag och började köra inrikestrafik med litauiska förare.

Det tog några år innan tillsynsmyndigheterna reagerade. I Norge har staten infört något som kallas allmängiltigförklaring av vissa kollektivavtal. Det innebär att avtalens regler blir lag och omfattar alla företag och alla anställda – oavsett om det finns ett tecknat avtal eller inte.

Just lastbilschaufförer har löner och villkor som på det sättet är ”allmenngjorda”. Det innebär i dag en lön på minst 175,95 norska kronor i timmen. (Det motsvarar drygt 187 svenska kronor.)

Lönedumpningsskandal

Vlantana hade avtal med storkunder som Postnord och Schenker. Sommaren 2018 fick myndigheterna anmälningar om lönedumpning. Köruppdrag som skulle gått på norskregistrerade bilar flyttas i smyg över på litauiska. Förare anställdes på 50 procent, men jobbade mer än heltid. Med löner långt under lagkravet.

Härvan beskrivs som den största skandalen inom norsk vägtransportnäring. Kunder har sagt upp kontrakten, stora lönekrav har ställts på Vlantana och myndigheterna hotar nu med att dra in trafiktillståndet.

I dagarna gick norrmännen ut med att ett annat utländskt åkeri, lettiska Kreiss, förbjuds att utföra cabotagekörningar i Norge. Åtgärden kom efter avslöjanden om skamlöner.

Cabotageregister

I Danmark uppdagades nyligen att filippinska chaufförer utnyttjades och inkvarterades i ”slumläger”. Med löner på 15 danska kronor i timmen.

Det fick politikerna att vakna. Regering och riksdag – folketinget – fattade beslut om åtgärder som innebär att Danmark upprättar ett cabotageregister. Alla utländska företag som vill köra tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark måste anmäla in bilar, köruppdrag och förare.

Brott mot reglerna bestraffas med 10 000 kronor i böter. En bot som fördubblas om bolaget fortsätter gå under radarn.

Samtidigt kräver danskarna avtalsenlig dansk lön för alla chaufförer som kör i landet. Fuskare som ertappas med lönedumpning får betala ut mellanskillnaden. Dock minst 35 000 kronor. Straffsatsen höjs till 70 000 kronor nästa gång åkeriet trillar dit.

Tyvärr ligger det nog i farans riktning att lönedumpande företag i högre grad sneglar på Sverige i framtiden. För här är det långt kvar innan bransch, transportköpare, myndigheter och politiker är i fas med våra grannar i väst i synen på social dumpning.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Så byggde Transport upp styrkan på Ryanair

Organisering. När Transport tog över organiseringen av kabinpersonalen hade förbundet inga medlemmar på Ryanair. Regelbundna besök på arbetsplatsen, medlemsvärvning och nya förtroendevalda gav facket styrka att kräva kollektivavtal.

Efter 23 år i Sverige – Ryanair tecknar kollektivavtal med Transport

Kabin. Transport har tecknat kollektivavtal med Ryanair. Avtalet gäller från och med den 1 september 2026.

Budbilschauffören Johannes undrar om flera behörigheter och utökat ansvar ger mer i lön enligt avtal. Illustration: Martin Heap

Kan jag kräva högre lön för ADR-behörighet?

Transport. ADR-behörighet, semester på vintern och beordrat arbete på röda dagar – vad säger kollektivavtalet om det? Och var är facket? Transports experter svarar.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto Petrus Iggström

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Jag, en ”eltrucker”

Åkeri. Eltrucker är kanske att ta i. Jag har bara kört ellastbil en gång i cirka 70 mil. Men känslan av välbehag är bestående och en glädje över att ingenjörerna i lastbilsbranschen hittat på en så vettig sak.

Apropå första maj!

Politik. Donald Trump kan knappast sägas vara något strategiskt geni. Men frågan är hur mycket man kan anklaga just honom för att hela världen är i gungning i bränslebristens spår.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

Varför sitter så få ­arbetare i riksdagen?

Representation. I år är det val till riksdag, region och kommun. Arbetarklassen lyser dock med sin frånvaro i svensk politik. Det är inte en slump. Det är ett klasstak som stänger ute stora grupper från makten.

Från äta, sova, jobba, dö till ett liv som håller

Arbetstid. Vi jobbar fortfarande som om året var 1973 (då 40 timmars arbetsdag infördes). Arbetstiden har stått stilla men världen har förändrats. Arbetstiden ligger dock orubbligt kvar och resultatet blir att allt fler arbetare upprepar mantrat: äta, sova, jobba, dö.

Jag är stolt över Transport

Ordförandeord. Sommaren och semestertiden har tagit slut för de flesta. För egen del har jag hunnit med fyra veckors ledighet med väldigt mycket lugn och ro med tid för vila inför en sannolikt intensiv höst och vinter. Vi står närmast inför en valspurt, sedan valet.

Semester är en rättighet, inte en bemanningsreserv

Debatt. Semester är till för återhämtning. När semestern väl är beviljad är huvudregeln att den ska gälla. Att en arbetsgivare i undantagsfall kan återkalla semester bygger inte på någon uttrycklig bestämmelse i semesterlagen, utan på arbetsrättslig praxis och får bara komma i fråga under mycket speciella omständigheter.

Höstens val avgör: kvalitet eller lägsta pris

Debatt. När kommuner och regioner upphandlar verksamhet för miljardbelopp är det lätt att fastna i priset. Men våra skattepengar ska inte bara köpa den billigaste lösningen. De ska också köpa kvalitet, trygghet och schyssta arbetsvillkor.

Så närmar vi oss valet

Krönika. Om två månader är det dags att välja dem som ska representera oss såväl i Sveriges riksdag som i landets regioner och kommuner. Det märks alltmer på olika vis, också här i Transports tidning.

A-kassan är ett skydd mot lönedumpning

Debatt. Just nu är det onekligen intressanta tider inför valet. Under denna mandattid har Tidöpartierna lyckats driva igenom en reform som syftar till att få ut folk snabbare till nya anställningar om de blir arbetslösa av någon anledning. Men om oturen är framme kan resultatet bli att folk snabbare drivs från hus och hem i stället för det de faktiskt avser.

Du förtjänar ett mer fungerande arbetsliv

Ordförandeord. Vad händer med arbetstidsförkortningen som LO-kongressen 2024 beslutade om att driva som en prioriterad fråga? Ja, den frågan kan man ju två år senare med fog ställa, tycker jag.

;