Ledare

Vi ligger efter i kampen mot lönedumpningen

Ledare. I Sveriges närmaste grannländer tar myndigheterna krafttag mot lönedumpningen i åkeribranschen.

På andra sidan kölen, i Norge, har mycket av arbetet varit inriktat på det litauiska jätteåkeriet Vlantana, som 2012 startade ett norskt dotterbolag och började köra inrikestrafik med litauiska förare.

Det tog några år innan tillsynsmyndigheterna reagerade. I Norge har staten infört något som kallas allmängiltigförklaring av vissa kollektivavtal. Det innebär att avtalens regler blir lag och omfattar alla företag och alla anställda – oavsett om det finns ett tecknat avtal eller inte.

Just lastbilschaufförer har löner och villkor som på det sättet är ”allmenngjorda”. Det innebär i dag en lön på minst 175,95 norska kronor i timmen. (Det motsvarar drygt 187 svenska kronor.)

Lönedumpningsskandal

Vlantana hade avtal med storkunder som Postnord och Schenker. Sommaren 2018 fick myndigheterna anmälningar om lönedumpning. Köruppdrag som skulle gått på norskregistrerade bilar flyttas i smyg över på litauiska. Förare anställdes på 50 procent, men jobbade mer än heltid. Med löner långt under lagkravet.

Härvan beskrivs som den största skandalen inom norsk vägtransportnäring. Kunder har sagt upp kontrakten, stora lönekrav har ställts på Vlantana och myndigheterna hotar nu med att dra in trafiktillståndet.

I dagarna gick norrmännen ut med att ett annat utländskt åkeri, lettiska Kreiss, förbjuds att utföra cabotagekörningar i Norge. Åtgärden kom efter avslöjanden om skamlöner.

Cabotageregister

I Danmark uppdagades nyligen att filippinska chaufförer utnyttjades och inkvarterades i ”slumläger”. Med löner på 15 danska kronor i timmen.

Det fick politikerna att vakna. Regering och riksdag – folketinget – fattade beslut om åtgärder som innebär att Danmark upprättar ett cabotageregister. Alla utländska företag som vill köra tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark måste anmäla in bilar, köruppdrag och förare.

Brott mot reglerna bestraffas med 10 000 kronor i böter. En bot som fördubblas om bolaget fortsätter gå under radarn.

Samtidigt kräver danskarna avtalsenlig dansk lön för alla chaufförer som kör i landet. Fuskare som ertappas med lönedumpning får betala ut mellanskillnaden. Dock minst 35 000 kronor. Straffsatsen höjs till 70 000 kronor nästa gång åkeriet trillar dit.

Tyvärr ligger det nog i farans riktning att lönedumpande företag i högre grad sneglar på Sverige i framtiden. För här är det långt kvar innan bransch, transportköpare, myndigheter och politiker är i fas med våra grannar i väst i synen på social dumpning.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.