;
Ledare

Vi ligger efter i kampen mot lönedumpningen

Ledare. I Sveriges närmaste grannländer tar myndigheterna krafttag mot lönedumpningen i åkeribranschen.

På andra sidan kölen, i Norge, har mycket av arbetet varit inriktat på det litauiska jätteåkeriet Vlantana, som 2012 startade ett norskt dotterbolag och började köra inrikestrafik med litauiska förare.

Det tog några år innan tillsynsmyndigheterna reagerade. I Norge har staten infört något som kallas allmängiltigförklaring av vissa kollektivavtal. Det innebär att avtalens regler blir lag och omfattar alla företag och alla anställda – oavsett om det finns ett tecknat avtal eller inte.

Just lastbilschaufförer har löner och villkor som på det sättet är ”allmenngjorda”. Det innebär i dag en lön på minst 175,95 norska kronor i timmen. (Det motsvarar drygt 187 svenska kronor.)

Lönedumpningsskandal

Vlantana hade avtal med storkunder som Postnord och Schenker. Sommaren 2018 fick myndigheterna anmälningar om lönedumpning. Köruppdrag som skulle gått på norskregistrerade bilar flyttas i smyg över på litauiska. Förare anställdes på 50 procent, men jobbade mer än heltid. Med löner långt under lagkravet.

Härvan beskrivs som den största skandalen inom norsk vägtransportnäring. Kunder har sagt upp kontrakten, stora lönekrav har ställts på Vlantana och myndigheterna hotar nu med att dra in trafiktillståndet.

I dagarna gick norrmännen ut med att ett annat utländskt åkeri, lettiska Kreiss, förbjuds att utföra cabotagekörningar i Norge. Åtgärden kom efter avslöjanden om skamlöner.

Cabotageregister

I Danmark uppdagades nyligen att filippinska chaufförer utnyttjades och inkvarterades i ”slumläger”. Med löner på 15 danska kronor i timmen.

Det fick politikerna att vakna. Regering och riksdag – folketinget – fattade beslut om åtgärder som innebär att Danmark upprättar ett cabotageregister. Alla utländska företag som vill köra tillfällig inrikestrafik eller kombitrafik i Danmark måste anmäla in bilar, köruppdrag och förare.

Brott mot reglerna bestraffas med 10 000 kronor i böter. En bot som fördubblas om bolaget fortsätter gå under radarn.

Samtidigt kräver danskarna avtalsenlig dansk lön för alla chaufförer som kör i landet. Fuskare som ertappas med lönedumpning får betala ut mellanskillnaden. Dock minst 35 000 kronor. Straffsatsen höjs till 70 000 kronor nästa gång åkeriet trillar dit.

Tyvärr ligger det nog i farans riktning att lönedumpande företag i högre grad sneglar på Sverige i framtiden. För här är det långt kvar innan bransch, transportköpare, myndigheter och politiker är i fas med våra grannar i väst i synen på social dumpning.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hyllade kartan för chaufförer fortsätter leverera

Åkeri. För drygt tio år sedan började lastbilschauffören Anders Armgren lägga ut parkeringar och ställplatser på en Googlekarta. Till dags datum har kartan haft nära sex miljoner besökare.

Vad gäller vid kombinerad tjänst?

Transport. Vad gäller vid kombinerad tjänst som chaufför/transportledare/terminalarbetare och när slutar inbetalningarna till tjänstepensionen? Det är två frågor som Transports experter svarar på denna gång.

Nima Farahi, Foto: Dexter Svärd Huss

Nima Farahi

... ny utredare på Transport. Under det kommande halvåret ska du bland annat hjälpa förbundet att räkna på krav och kostnader i den aktuella avtalsrörelsen.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Valfusk?

Valbevakning. Media har spelat en icke obetydlig roll i årets valrörelse. Såpass att det kanske varit enklast om de själva fått utse en regering.

Det var i säck innan det kom i påse!

Politik. Det var ett jämnt val där media till stor del styrde utgången. Analyserna kommer säkert snart nog men när de allra flesta tidningar är borgerliga var ingenting enkelt för det rödgröna blocket. Även SVT:s nyheter lutar åt det blåbruna hållet och Aktuellt påminner mest om en blåbrun hemsida.

Svensk sommar

Överhettat. Det har varit en underbar sommar med resor i Sverige, utflykter och ljumma utekvällar. Men mest av allt sol på varma klippor och halvkalla bad i havet. Ändå hopar sig molnen och det är inte ovädersmoln utan bilderna av brandröken från Sydeuropa som tornar upp sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Tiden AI frigör borde gå till arbetarna

Ny teknik. Någon mer än jag som minns Terminator? AI-nätverket Skynet har tagit makten, världen ligger i ruiner och några få i motståndsrörelsen kämpar emot den. Science fiction men tanken har stannat kvar: vad händer när vi ger teknik makt som vi sedan inte kan kontrollera?

Ojämlikhet gör demokratin sårbar

Makt. Demokratin försvinner sällan på en dag. Det kommer inget dekret om att fria medier, domstolar eller rätten att organisera sig ska avskaffas. Förändringen sker stegvis. Journalister, forskare och författare beskrivs som motståndare och civilsamhället trängs undan. Regler ändras så att makthavare kan behålla makten.

Semester – en klassfråga

Sommarsverige. Semestern är slut och jag är tillbaka på jobbet. I år har sommaren varit en karta över Stockholm med omnejd: Magelungen, Drevviken, Flaten och ibland Mälaren och Östersjön. Några dagar hade vi råd att hyra bil, annars har vi tagit oss fram med cyklar, SL och SJ.

En sak vet jag om tid: Jag hann inte klart

Redaktionens krönika. Jag skulle gissa att det tar fem minuter för vår kaffebryggare att få fram en kanna kaffe. Jag vet att det tar exakt tio minuter för mig och barnen att ta oss ner till parkeringen. Allt som allt tar det ungefär 32 minuter från barnens skola till jobbets ytterdörr.

I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda

Replik. Pontus Blümes debattartikel tydliggör att Transportarbetarförbundets stämningsansökan vilar på en huvudsakligen ideologisk grund där tillsvidareanställning ses som den enda normen på arbetsmarknaden och andra sysselsättningsformer betraktas som atypiska. I vår arbetslinje räknas alla arbeten som lika värda.

Någonting bra har hänt!

Redaktionens krönika. Det här kan bli svårt. Att skriva om så kallade positiva nyheter har flera risker. Att framstå som ironisk, som reklamtextmakare eller som en okritisk hyllare av någon företeelse, oftast ointressant för de flesta. Men jag gör ett försök!

En stolt ordförande

Ordförandeord. Efter många om och men så gick det ändå vägen i valet. Socialdemokraterna ska nu försöka bilda regering vilket är ett glädjande valresultat, eftersom det är Socialdemokraterna som står upp mest för frågorna som är viktiga för medlemmarna i Transport.

Wolt har inga anställda – och det är hela affärsidén

Debatt. I fem månader körde en av våra medlemmar matleveranser åt Wolt, och för detta arbete fick han sammanlagt 57 329 kronor före skatt för 484 arbetade timmar. En timlön på 118 kr, inklusive semesterersättning, som dessutom skulle ersätta alla kostnader för fordonet och hans egna pensionsinbetalningar.

%&!#€ idioter!

Redaktionens krönika. Under några veckor varje sommar är jag fri från storstaden och kastar ungar, sambo och hund i bilen och nöter asfalt och grus runt om i Sverige. Målet är resan, eller vad heter det? Jag fick i alla fall åter ”chansen” att lägga extra mycket tid på vägarna och uppleva lite av det många transportarbetare får utstå dagligen.

När varningslampan lyser är det dags att lyssna

Debatt. AI framställs ofta som lösningen på framtidens utmaningar. Vi hör om ökad produktivitet, smartare arbetsplatser och nya möjligheter. Samtidigt växer oron bland arbetstagare. Det borde inte avfärdas som teknikrädsla. Det borde tas på allvar.

;