Alla vet att vi mår bättre om vi rör oss lite mer och äter aningen sundare. Men varför är det så svårt? Vi sökte upp experterna som kan motivera oss. Vi träffade dem som själva hittat vägen.

Hur mycket rör du dig på jobbet? Vi utrustade tolv transportare med varsin stegmätare för att få koll på läget. Vi pratade också med en expert som tror att mycket stillasittande i arbetet kommer att vara förbjudet om tio år.

Minst 10 000 steg per dag är en vanlig rekommendation för att vi ska bli pigga och glada, hålla vikten och minska risken för en rad elaka sjukdomar. Det motsvarar i runda slängar sju kilometer, beroende på hur långa steg vi tar. I vår studie, där vi försåg tolv personer inom olika transportyrken med varsin stegmätare, visade det sig att förutsättningarna att röra på sig i arbetet ser väldigt olika ut.

Studien är förstås helt ovetenskaplig men ger ändå en fingervisning om hur många eller få steg man kan hinna med under ett arbetspass, beroende på vad man jobbar med. Färdtjänstplaneraren fick till exempel ihop sammanlagt 5 000 steg på en hel arbetsvecka medan terminalarbetaren traskade hem 82 000 steg.

Men även den som är mer eller mindre fjättrad vid stolen eller bakom disken kan med små medel röra sig mer – och ändå sköta sitt jobb. Enligt Örjan Ekblom, docent på Gymnastik- och idrottshögskolan, räcker det förmodligen att vi ställer oss upp ungefär en gång i halvtimmen och går omkring i ett par tre minuter för att rejält minska hälsoriskerna med stillasittandet. Han håller också på att ta fram ett träningsprogram som även den mest inbitne skrivbordsnissen ska kunna klara av.

– Man reser sig upp och ner 20 gånger från stolen utan att nudda den med rumpan, gör 20 tåhävningar och 20 höga knäuppdrag. Man kör i sekundtakt och gör om det tre gånger. Det tar tre minuter, säger han.

Men hur ska den som sitter fast bakom en ratt kunna ta dessa pauser?

– Ja, vi har inte riktigt förstått hur man ska kunna göra det i en lastbil, säger Örjan Ekblom. Distributionsförare är ju i viss utsträckning ute och springer en del så där är kanske risken begränsad och man kan tänka sig att det ser ganska bra ut. Men lastbilschaufförerna kan ju inte börja röra på sig utan att det blir trafikfarligt.

Örjan Ekblom tror att det om tio år kommer vara otillåtet för arbetsgivare att tvinga folk att sitta still fem timmar i sträck. Riskerna med det är ungefär lika stora som att röka regelbundet, säger han. Men för att ett förbud mot stillasittande även ska gå att tillämpa på till exempel lastbilschaufförer kommer det att krävas stora omorganiseringar. Och det blir dyrt, säger Örjan Ekblom. Ett sätt kan till exempel vara att förlänga körtiderna så att chaufförerna hinner stanna och pausa med jämna mellanrum.

Men för att det ska bli okej att folk börjar traska runt allt som oftast, eller göra höga knäuppdrag mitt under styrelsemöten, måste också de sociala normerna ändras.

– Om en taxichaufför stannar i dag, stänger av taxametern och går omkring i en minut så skulle nog många kunder tycka att det var märkligt, säger Örjan Ekblom. Men det finns definitivt inget konstigt med det.

Arbetsgivaren har ett stort ansvar för de anställdas hälsa. Många betalar gymkort åt personalen eller erbjuder träning på betald arbetstid. Eller både och. Men Örjan Ekblom berättar att det finns undersökningar som visar att det är få som utnyttjar dessa möjligheter. Dessutom, en träningstimme eller två i veckan räcker inte för att motverka de negativa effekterna av mycket stillasittande. Kroppen behöver röra på sig så ofta som var 20:e eller var 30:e minut, säger han.

– Det som är viktigt är regelbundenheten. Det vore kanske bättre att fördela friskvårdstimmarnas 120 minuter på 40 stycken treminuterspauser under veckan. Att dela ut ett gymkort, och hoppas att det går bra, är inte något aktivt hälsoarbetare för en arbetsgivare.