Värdeväktarnas tunga jobb granskas i projekt
En studie av värdetransportörernas slitsamma jobb påbörjas i år för att sätta fingret på de tyngsta momenten och försöka åtgärda dem. Ytterligare en rad projekt för att förbättra arbetsmiljön för bevakningspersonalen startar också.
Initiativtagare är fackets och arbetsgivarnas gemensamma yrkes- och arbetsmiljönämnd inom bevakningsbranschen, BYA.
Efter den förra vågen av rån mot värdetransporter kring 2006 infördes slutna pengasystem för att förhindra rån. Därmed blev utrustningen tyngre. De många lyften sliter på väktarnas kroppar och har lett till att belastningsskadorna och sjukskrivningarna ökat.
Det är bakgrunden till att BYA nu startar ett uppföljande projekt med fokus på just värdetransportörerna. En belastningsstudie ska göras i syfte att få fram de skadliga riskmomenten under arbetspassen och hitta lösningar och förbättringar, som underlättar arbetet.
Ytterligare projekt har också dragit igång som handlar om väktarnas möjligheter att jobba med arbetsmiljöfrågor, efter genomgångna utbildningar.
Man ska följa upp hur värdekasetterna, med inbyggd infärgning, fungerar på fältet. Transportarbetaren har tidigare skrivit om kassetter som plötsligt exploderar nära väktarnas ansikten och bland annat skadar deras hörsel. Skyddsvästar och kravspecifikationerna på västarna ska också granskas.
Ytterligare projekt handlar om överfallslarm inom bevakningsbranschen, hur de hanteras och fungerar i dag och kan utvecklas. Dessutom planeras en kampanj för att rycka upp rapporteringen av tillbud på arbetsplatserna och en översyn av dagens checklistor för skyddsronder. De tjänar till att förebygga olyckor och ohälsa inom bevakningsbranschen.
Nya checklistor ska arbetas tas fram, som berör butikskontrollanters och arrestantvakters miljö på jobbet.
– Årets projekt har tagits fram efter önskemål från BYA:s styrgrupp, i syfte att förbättra arbetsplatserna. Tanken är att vardagen ska bli lite bättre för varje enskild anställd, säger William Rosberg på BYA.
Regionala skyddsombudet Joakim Borg på Transports avdelning 11 i Gävle sitter med i arbetsgruppen för projektet om överfallslarm. Det syftar främst till att se över rutinerna vid larm. De fungerar lite olika i dag beroende på om överfallslarmen går till polisen, SOS Alarm eller till de stora bevakningsbolagens egna mottagare.
– Utgångspunkten är inte att de fungerar dåligt i dag, men brister kan alltid upptäckas och förbättringar göras, säger Joakim Borg.
Snart är det semestertid och ett antal behovsanställda kliver ut på fältet för första gången. Blir det då skarpt läge gäller det att väktarna vet var larmknappen sitter, anför han.
– Det ska vara en ryggmärgsreflex att trycka på knappen, men det kan hända att det behövs praktiska förutsättningar att träna på det momentet.
Tanken är också att besöka larmcentraler stressiga kvällar och följa upp antal larm, hur de sorteras och prioriteras. Arbetsgruppen planerar att ta fram en enkät. Den ska rikta sig till väktare som använt överfallslarm, chefer som har erfarenhet av att hantera en överfallssituation och operatörerna, som tar emot larmen.
I förlängningen ser Borg att erfarenheterna från projektet kommer att kunna användas i fler av Transports branscher, där larm används. Han nämner tidningsbud och åkerichaufförer.
– Förare som kör medicin på nätterna är en utsatt grupp. De har ju heller inte utbildning i konflikthantering, som bevakningspersonalen, påpekar Joakim Borg.
Fotnot
BYA, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd, drivs gemensamt av Bevaknings- och säkerhetsföretagens arbetsgivarorganisation Sweguard, inom Almega och Transportarbetareförbundet. Läs mer om projekt, kurser, utbildning och fortbildning på www.bya.se.
