Krönika. Transport har under många år kämpat för att behålla och utveckla tarifflönerna i våra olika kollektivavtal. Förvisso har vi provat metoden med lönepotter i några av våra avtal men kan konstatera att i de flesta fall blir löneutläggningen både svårbegriplig och orättvis för de anställda.
Att hålla ingångslönerna på en hög nivå är ytterligare något Transport kämpat för, inte utan framgång. Som bekant har kravet på sänkta ingångslöner framförts i parti och minut av arbetsgivarna och de borgerliga partierna. Nu senast Folkpartiet och Centern, som har en närmast rabiat inställning i frågan. Argumentet som framförts har varit att sänkta ingångslöner skulle skapa fler jobb för ungdomar.
Det finns inga som helst bevis för att sänkta ingångslöner skulle få arbetsgivarna att anställa fler. Den borgerliga regeringen beslutade halvera arbetsgivaravgifterna för dem under 25 år med samma argument, nämligen att det skulle skapa fler jobb för ungdomar. Så har inte skett. Det har inte skapats fler jobb. I stället har arbetsgivarna fått billig arbetskraft.
Det torde inte förvåna någon att regeringen i sin iver att vara arbetsgivarna till lags föreslog och senare beslutade att sänka momsen på restauranger, till en kostnad av fem miljarder kronor för statskassan. En nöjd statsminister hävdade att detta skulle leda till att krögarna skulle anställa flera personer, och då speciellt ungdomar.
Det vore nog närmare sanningen om han sa att krögarna var mycket nöjda med att kunna öka sin vinst ytterligare. Att det skulle leda till att fler anställs i branschen tror jag på först när jag ser det.
Men tillbaka till ingångslönerna. Hotell- och restaurangbranschen tillsammans med handeln har hamnat i fokus i debatten. I LO-Tidningen, nr 42/2011, finns en intressant artikel om just ingångslönerna (läs hela artikeln på www.lotidningen.se). Tidningen konstaterar att lägst ingångslön bland LO-medlemmar, 14 034 kronor per månad, har en 18-åring i Hotell- och restaurangbranschen. Högst ingångslön har man i byggsektorn, med uppemot 25 000 kronor per månad. Men där krävs som regel först en lärlingsperiod, som ofta är flera år.
Tidningen konstaterar att det förbund som utmärker sig i frågan är Transport, som har en ingångslön i Transportavtalet för en 18 årig lastbilschaufför på 23 020 kronor per månad. Frågan man då måste ställa sig är: varför skiljer det nära nog 9 000 kronor mellan en hotellarbetare och en chaufför? Ett av svaren, det finns säkert flera andra, är att det faktum att Transport valt att behålla tarifflönerna gör att hela lönenivån hålls uppe.
Nackdelen med tarifflönesystemet är att det inte skapar någon speciell löneglidning. Även detta har Transport tagit med i beräkningarna, men anser att den lilla olägenheten inte på något sätt uppväger fördelarna med tarifflönesystemet.
En rent personlig uppfattning är att det borde vara tid för de andra förbunden inom LO att överge lönepotter och andra individuella lönesystem och återgå till tarifflönesystemet. Det håller uppe hela lönekakan och vi slipper den tråkiga debatten om kvinnors löner kontra mäns, eftersom tarifflönesystemet ger lika lön för likvärdigt arbete oavsett kön.
