Close
Ordningsvakt Carolina Nolasco fick ett kraftigt slag i huvudet när hon ingrep mot några berusade personer i tunnelbanan. Hon ådrog sig en kraftig hjärnskakning och blodet forsade.
Close

Våldet mot vakterna

Varje år görs 1 300 polisanmälningar mot personer som varit våldsamma mot ordningsvakter. Men till Arbetsmiljöverket rapporterar arbetsgivarna bara 150 fall av våld eller hot mot bevakningspersonal. Den stora skillnaden tyder på att säkerhetsarbetet i branschen haltar, konstaterar Transports Mikael Rolf, som slår larm om siffrorna.

Ordningsvakter som mött våld i vardagen är många:

– Det var blod överallt. I bussen, på honom, på oss, berättar Tedde Tzoanidis som skulle omhänderta en starkt drogpåverkad man.

– Då kände jag ett hårt slag i huvudet bakifrån och får blod i hela ansiktet, berättar Carolina Nolasco som skulle avvisa två berusade killar från tunnelbanan.

I båda fallen dömdes männen för våld mot tjänsteman och fick fängelse eller skyddstillsyn. I det ena fallet gav arbetsgivaren krisstöd, i det andra inte. I just dessa fall rapporterade arbetsgivaren till Arbetsmiljöverket enligt lagen.

Mikael Rolf, ordförande för Transports Stockholmsavdelning och ordningsvakt, begärde ut statistik över anmälningar från de båda myndigheterna. Han är upprörd över att så få fall rapporteras till Arbetsmiljöverket när polisanmälningarna är så många.

– Hur kan bevakningsbranschen sälja trygghet till sina kunder om den inte kan garantera tryggheten för sina egna anställda, säger Mikael Rolf.

De båda siffrorna – 1 300 polisanmälningar och 150 rapporter till Arbetsmiljöverket – är inte direkt jämförbara.

Statistiken över det allvarliga brottet våld mot tjänsteman gäller enbart ordningsvakter.

Rapporterna om hot och våld till Arbetsmiljöverket gäller all personal i bevakningsbranschen. I denna större grupp ingår alla från receptionister över väktare och ordningsvakter till högsta vd.

– Arbetsgivarna borde alltid utreda de fall som leder till polisanmälan och anmäla dem till Arbetsmiljöverket, säger Mikael Rolf.

Enligt Mikael Rolf signalerar statistiken att det finns stora brister i företagens arbetsmiljö- och säkerhetsarbete. Han ifrågasätter om de rutiner som tas fram av företagsledningarna med stöd av materialet från Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Bya) når ut i vart enda skrymsle i organisationerna.

Mikael Rolf stöder sig inte bara på statistiken. Arbetsmiljöverket har de senaste åren vid två tillfällen riktat tillsyn mot branschen i regionala satsningar.

Den ena granskningen omfattade företag i Stockholms, Uppsalas och Gotlands län. Bristerna var så stora att verket utarbetade tuffa krav som skulle gälla hela Sverige.

Ett par år senare granskades alla län i Norrland. I den tillsynen riktade verket anmärkningar mot nio av tio bevakningsföretag. Den vanligaste anmärkningen var ofullständiga riskbedömningar av bevakningsobjekten. Hälften av de inspekterade företagen hade inte gjort en enda.

Vart femte företag saknade rutiner för att anmäla hot och våld till Arbetsmiljöverket.

Verkets tillsyn har lett till förbättringar, men Mikael Rolf är inte nöjd.

– Vi får larmrapport efter larmrapport om brister i arbetsmiljön. Vi kan komma till rätta med detta om arbetsgivare och fack agerar gemensamt, men initiativet bör i första hand komma från arbetsgivarna som har arbetsmiljöansvaret.

– Jag efterlyser en handlingsplan med konkreta åtgärder från branschen. Vi borde ha en nollvision för våld mot personalen.

Från golvet vittnar ordningsvakt Simon Bartosz om brister i säkerhetsrutinerna.

– I branschen har en bekvämlighetskultur utvecklats. Många kollegor använder inte skyddsväst.

– Jag brukar knacka den jag jobbar tillsammans med lite skämtsamt på bröstet för att kolla. Det brukar leda till bra diskussioner om nyttan med väst.

Men bristerna finns ända upp i ledningen, enligt Simon Bartosz.

– Först och främst måste man jobba med attityder och se till att skyddsutrustningen används. Det är viktigt att företaget sätter tonen inför de anställda.

Arbetsgivarnas branschexpert håller med om att polisanmälningar borde följas av en anmälan till Arbetsmiljöverket.

– På den punkten kan det brista en del, säger Björn Ericsson, Almega Säkerhetsföretagen.

Men han ifrågasätter den statistiska jämförelse som Mikael Rolf gör. Ingen vet hur stor andel av polisanmälningarna som gäller krogmiljöer där frilansande ordningsvakter dominerar.

– I princip tar inte bevakningsföretagen dessa uppdrag.

Eftersom polisen statistik inte skiljer på anmälningar från branschens företag och frilansande ordningsvakter ”ljuger den lite grand”, säger han.

Mikael Rolf försvarar sin jämförelse:

– Nej, arbetsgivarna kan inte skylla ifrån sig bara för att de frilansande ordningsvakterna står för en del av statistiken.

Almegas Björn Ericsson hänvisar också till parternas gemensamma arbete i Byas styrgrupp för arbetsmiljön där både vice vd:ar och HR-chefer deltar.

– De påverkar enormt mycket i sina företag. Jag är förvånad om man inte ser att vi jobbar med den är frågan.

Martin Miljeteig, central ombudsman i Transport med ansvar för arbetsmiljö och skyddsombudens verksamhet, håller med arbetsgivarna om att styrgruppen för arbetsmiljön på Bya generellt sett fungerar bra.

– Men det går lite långsamt ibland.

Det finns däremot inga garantier för hur arbetsmiljöarbetet sköts ute på företagen. Almegas Björn Ericsson säger att det inte finns några garantier för hur företagen sköter sig och Martin Miljeteigs erfarenhet är att det skiftar.

– Vissa företag har väldigt bra rutiner, andra inte och i de fallen är det inte okej. De företag som saknar riktiga rutiner ska sätta sig ner med skyddsombudet och samverka om hur arbetsmiljöarbetet kan förbättras och vilka utbildningar som behövs.

Han, liksom Mikael Rolf, efterlyser bättre handlingsplaner, men inte på central nivå för hela branschen utan på företagsnivå.

– Ja, handlingsplanerna ska ligga så nära företaget som möjligt och anpassas till den egna verksamheten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

1945 invigdes Riksväg 6, ”Rikssexan” i folkmun, och 1962 bytte vägen namn till E3:an. Först 1992 blev det E20. Foto: Pernilla Ahlsén

Fler konkurser inom transport

Ekonomi. Under januari månad 2023 ökade konkurserna i transportbranschen med 150 procent, jämfört med samma månad förra året, enligt statistik från företaget UC. Ökningen är stor men utgår från låga nivåer.

Med gig-jobbarnas egna bilder

Utställning. 17 arbetare, 105 foton. Bra och dåligt med plattformsarbete gestaltat av taxiförare, internetbaserade frilansare och bud i Stockholm. På Karolinska Institutet pågår för närvarande en utställning kopplad till en studie om gig-jobb och hälsa.

Regeringen backar om karens

Arbetsmarknad. Efter kritik mot att skrota utredningen om karensavdrag ändrar sig regeringen. Vissa yrkesgrupper kan undantas från karens och en andra karensdag självrisk ska inte utredas.

Fler tydliga rutiner i Oxelösunds hamn efter dödsfallet

Hamn. – Regelverket har inte ändrats efter dödsolyckan i Oxelösunds hamn. Men vi har tagit fram fler tydliga rutiner med en rad kontrollpunkter för att så långt som möjligt förhindra att något går fel, säger Transports regionala skyddsombud Roger Jönsson.

Svart på vitt: Så farlig är stressen

Arbetsmiljö. Mer än var tredje färdtjänstförare har varit inblandad i stressrelaterade trafikolyckor. Körtiderna är så pressade att fyra av tio sjukskrivit sig det senaste året för att orka. Det visar en enkätundersökning som Transports Linköpingsavdelning gjort bland anställda i bolag som kör servicetrafik i regionen.

Nedläggning av karensutredning – LO rasar

Arbetsmarknad. Utredningen om karensavdrag skrotas av den borgerliga regeringen. Avdraget slår hårdast mot dem som saknar möjlighet att arbeta hemma: Nio av tio medlemmar inom LO-förbunden.

20-åriga hamnarbetaren Nimas död togs upp i hovrätten

Hamn. Rutiner som inte kontrollerades ledde till att 20-åriga stuveriarbetaren Nima kvädes till döds på en kolbåt, hävdar åklagaren. Det systematiska arbetsmiljöarbetet var gott, kontrar försvaret när förhandlingarna om misstänkt arbetsmiljöbrott återupptogs och avslutades i Svea hovrätt.

”Stoppa all tung trafik på skolgårdar!”

Miljö. Nu får det vara nog! Efter tre allvarliga incidenter när barn var nära att bli påbackade la huvudskyddsombudet Peter Strålind i bromsen. Med stöd av miljöbolaget Prezero, LO och Transport har han startat ett projekt för att stoppa all tung trafik på skolgårdar.

Åsas resa

Vägen till chaufförsyrket – Del 1

Blogg. Åsa har börjat en YKB-utbildning för att bli lastbilschaufför. Det här är hennes berättelse om hur det gå att som snart 50-årig journalist börja ratta tunga fordon. Läs del 1 av Åsas berättelse.

Tommy Wreeth är förbundsordförande för Transport.

Transport kräver 5,5 procent i ettårigt avtal

Avtal. Avtalskraven mellan Transport och Transportföretagen är överlämnade. Transport kräver ett ettårigt avtal med 5,5 procents löneökning, samt ett engångbelopp på 5 726 kronor.

Hallå där!

Micke Andersson

… som konstruerat en automatisk utrullare för soptunnorna och skapat en verklig snackis i Västmanland.

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

Fler miste livet i trafiken

Olyckor. Förra året omkom 220 människor i trafikolyckor och närmare 2000 skadades svårt. Det är en ökning jämfört med de två föregående åren, visar statistik från Transportstyrelsen. Till skillnad från tidigare år var det mötesolyckorna som dominerade 2022.

Taxi Stockholms kontor på Luntmakargatan i Stockholm. Foto: Christina Ahlund

Taxi Stockholm blir kvar i Svenska Taxiförbundet

Taxi. I höstas meddelade Taxi Stockholm att bolaget tänkte lämna Svenska Taxiförbundet. Ordförande Dimitrios Nikopoulos kritiserade bristen på kollektivavtal bland övriga beställningscentraler. Nu gör företaget helt om och stannar kvar i branschorganisationen.