Väktare och ordningsvakter kliver in i avtalsmatchen
Bevakning. Avtalsförhandlingarna är i gång för anställda i bevakningsbranschen. Retroaktiv betalning är ett starkt krav från många medlemmar. – Det är fullt förståeligt. Men med den normering som nu gäller i LO satsar vi hellre på en lösning som ger mer pengar i plånboken, totalt sett, säger Tommy Wreeth, ordförande och förhandlingschef i Transport.
På onsdagen träffade Transport motparten Almega för en första förhandlingsomgång för landets väktare, ordningsvakter och andra grupper i bevakningsbranschen.
Precis som på andra avtalsområdet har förbundet att förhålla sig till det ”märke” som industrin, och senare LO-styrelsen, la fast. Det är normerande för alla LO-förbund som ställde upp på den så kallade samordningen. Transport var ett av dem.
Märket innebär att det nu finns ett löneutrymme på totalt 5,4 procent över 29 månader. Industrin valde en lösning där lönerna räknas upp i två omgångar:
- den 1 november höjdes lönerna med 3 procent.
- och den 1 april 2022 höjs de med ytterligare 2,4 procent.
Fackförbunden kan också säga ja till en välkommen förbättring av avtalspensionen, som LO förhandlat fram. I praktiken är det en sänkning av åldern då arbetsgivarna börjar betala in premierna till pensionen. Åldern sänks stegvis från 25 till 22 år.
Arbetsgivarna kräver numera att kostnaden för varje förbättring av arbetsvillkoren ska räknas av från märket. Alltså från de 5,4 procenten.
Avräkningen för avtalspensionen ska dessutom vara olika för LO:s alla yrkesgrupper. Den blir högre i branscher med många unga. Och lägre där medelåldern är högre.
För Transports chaufförer, terminalare och miljöarbetare kommer den förbättrade pensionen att kosta ungefär 0,3 procent av löneutrymmet på 5,4 procent.
I bevakningsbranschen är medelåldern lägre. Här beräknas avräkningen bli lite större, runt 0,5 procent.
Märket, och arbetsgivarnas extrema sammanhållning när det handlar om att hålla tillbaka löneökningar på arbetsmarknaden, är allt mer omdebatterat. Men det har åtminstone fördelen att det redan nu går att förutse rätt väl vad LO-medlemmarna kommer att få i lönelyft.
För väktare och ordningsvakter handlar det om totalt 4,9 procents höjning (när pensionen är betald) på snittlönen. Den anges i dag till 27 452 kronor för bevakningsbranschen som helhet. Resultatet blir en lönehöjning på knappt 1 350 kronor under hela avtalsperioden.
Efter mycket diskussion fick industrifacken också igenom en låglönesatsning. Den berör alla som tjänar under 26 100 kronor i månaden och ger dem ett fast, högre kronpåslag – i stället för procent.
I bevakningsbranschen är det bara nyanställda och de som under en period jobbar på grundlön, som ligger under brytpunkten på 26 100 kronor.
Andra LO-förbund – med större andel lågavlönade – har stött på patrull i sina avtalsförhandlingar när de försökt driva igenom låglönesatsningen. Arbetsgivarna har hävdat att den ska rymmas inom löneramen 5,4 procent.
Industrin och LO anser att den ska vara utöver ramen.
Handels och Hotell och Restaurangfacket varslade om konflikt och vann en delseger. Det mesta av låglönesatsningen kommer att ligga utöver märket. Men omkring 10 procent av den får de båda facken betala själva. Genom så kallad avräkning.
I Transports förhandlingsdelegation för bevakning är det flera ombud som lyfter frågan om retroaktiv betalning för de senaste sju månaderna. Frågan är het ute på arbetsplatserna.
Tommy Wreeth säger:
– Det handlar snarare om kompensation än retroaktiv betalning. När pandemin slog till i våras gick vi ju med på att förlänga avtalet som löpte ut. Men oavsett vilket; får vi igenom retroaktiv betalning blir det som att pinka i brallorna. Varmt en kort stund, och kallt sedan.
Transportbasens resonemang bygger på märket och den starka återhållande effekt det fått på lönerna. Skulle Transport eller något annat förbund få igenom kravet på retroaktivitet, kommer arbetsgivarna omedelbart kräva att beloppet ska räknas av från de ursprungliga 5,4 procenten.
Wreeth gör ett snabbt räkneexempel. Låt säga att väktarna begär en kompensation, ett engångsbelopp, på 3 600 kronor.
– Då kommer arbetsgivarna kontra med att lönehöjningen ska reduceras med minst 100 kronor i månaden. Vilket är bäst? 3 600 kronor i en engångssumma till jul? Eller 100 kronor mer i månaden resten av yrkeslivet? För mig är det ett enkelt val, jag tar lönehöjningen på 100 kronor!
Under hösten nåddes Transport av nyheten att den globala speditören DHL betalat ut en bonus på 300 euro (drygt 3 000 kronor) till alla anställda, i alla länder. Som uppskattning för arbetsinsatserna under corona-krisen.
Tommy Wreeth anser att bevakningsföretag och andra bolag som klarat sig lindrigt undan pandemin borde följa DHL:s exempel:
– Vi borde egentligen inte behöva kräva kompensation för de sju månader då företagen slapp betala lönehöjningar. Finns det någon heder borde företagen betala ut den ersättningen till de anställda ändå. Skulle något bolag ta det initiativet kommer Transport inte att protestera, det lovar jag.
