Vägvibrationer skadar förares ryggar och hörsel

Ojämna, gropiga, dåligt underhållna och direkt trafikfarliga vägar skapar vibrationer i lastbilsekipagen. Särskilt utsatta är förare som kör i norra Sverige. De riskerar att drabbas av ryggvärk, diskbråck, ischias, hörselskador – och trafikolyckor. Värst är problemen vintertid.

Den slutsatsen dras i en färsk studie om färdvibrationer och ohälsa bland yrkesförare. Studien har gjorts av konsultföretaget Vectura inom ramen för ett EU-projekt. Syftet är att skapa bättre vägar i Europas glesbebyggda norra delar, där länderna har gemensamma problem med dåligt underhåll, men samtidigt mycket tung trafik som timmer- och gruvtransporter.

Ryggbesvär är ett välkänt problem bland lastbils- och bussförare och står ofta bakom sjukskrivningar och förtidspensionering. När chaufförerna utsätts för kraftiga stötar och gupp, som fortplantar sig till förarstolen, är det främst deras ryggkotpelare som tar stryk, förklarar Johan Granlund, teknikchef på Vectura.

Förarna känner av det som värk, ischias och diskbråck. Men ojämnheterna kan på sina håll också vara så plågsamma att chaufförerna behöver hörselkåpor för att inte skada hörseln. Så höga ljudnivåer uppmättes när vägbanorna efter snöröjning antagit ”tvättbrädemönster, förklarar Granlund.

Undersökningen har gjorts med hjälp av laserteknik. Företaget har följt förarna utmed sammanlagt 3 700 kilometer snöig, isig och gropig vägbana i svenska Norrland, finska Lappland, norra Norge och Skottland under senvintertid.

Det är då vägbanorna skapar allra sämst arbetsmiljö i bilhytterna. En 440 kilometer lång testkörning med mätutrustning i Västernorrland visade att medelvibrationen ökade med nästan 40 procent vid vinterväglag. Orsaken var ojämnheter på grund av tjälen, som skapar stora problem vinter och vår.

Johan Granlund höjer varningsflagg för vägavsnitten i anslutning till vägtrummor och broskarvar. De är mest påfrestande för yrkeschaufförerna.

– Broarna står alltid stadigt. Men vid anläggningsarbetet schaktar man djupt ner i marken både före och efter bron. De områdena sjunker ofta ihop med tiden så att det blir sättningar på bägge sidor om bron, beskriver Johan Granlund.

Sättningarna beror oftast på att asfalten läggs på fel sätt över stålbalkarna till bron, trots att Trafikverket har tydliga regler som ska följas av entreprenörerna, anmärker Granlund.

På samma sätt slarvas det vid anläggning eller reparation av vägtrummor, där marken ska grävas ut 20 meter före och 20 meter efter tunneln. Granlund säger:

– Det är ju enklare att gräva ett kortare stycke och bara släppa ner trumman. Men det innebär att marken sedan sätter sig före och efter tunnlarna, inte minst vid tjällossning.

Nivåskillnader på 5-10 centimeter vid broar och tunnlar är inte ovanligt, ungefär som anlagda väggupp i stadstrafik.

– Fast i tätorten kör du 20 kilometer i timmen och i lastbilen 70, 80. På det sättet slår du sönder fordonet, lasten och inte minst föraren.

De statliga reglerna för konstruktioner av vägar och broar är fullt tillräckliga, anser Johan Granlund. Bland annat Trafikverkets tekniska krav för arbete på väg TRVKVäg. Det är efterlevnaden av dem som behöver ryckas upp.

Problemet är att sättningarna på vägarna ofta uppstår först två, tre år efter anläggningen. Vid broar kan det ta uppåt 20 år.

Granlunds förslag är att ta fram program för efterbesiktning, som innebär att alla vägarbeten ska besiktigas två år efter att de utförts för att se hur de står pall för tjällossning.

Men vägarnas dåliga kondition äventyrar inte bara förarnas hälsa utan ökar också olycksrisken, betonar teknikchefen.

– Om en lastbil utsätts för en kraftig knuff i sidled, exempelvis för att vägkanten gett vika, är risken för sladd stor, med en tung lastbil kan det gå riktigt illa.

Studien visar på en rad problem som måste tas på allvar. Ytterst är det en resursfråga, men det handlar lika mycket om chaufförernas arbetsmiljö, menar Johan Granlund.

– Vi har alldeles för mycket vibrationer på vägarna och lever inte upp till Arbetsmiljöverkets gränsvärden för vibrationer.

Granlund hänvisar till myndighetens författningssamling, AFS 2005:15

– Förare som utsätts för högre vibrationer än gränsvärdena anger riskerar att bli både sjuka och skadade på arbetet, säger han.

Beror dagens situation på att svenska myndigheter lämnat norra Sverige därhän och satsat allt för hårt på tätortstrafiken?

– Regelverken kom till för att åtgärda vibrationer främst inom industrin. Man tänkte väl inte på att de skulle omfatta vägtrafiken också. EU-projektet startades för att få ett samlat grepp om problemen i ländernas nordliga delar och försöka nå fram till gemensamma lösningar, säger Johan Granlund.

Fotnot. I Sverige drivs EU-projektet Roadex av Trafikverket och Skogsstyrelsen. Vägtrummor grävs ner under vägar för att vattendrag som mindre åar, bäckar eller diken ska löpa fram under vägdragningen. Trummorna tillverkas av betong, plåt eller platströr.