Upprop mot sextrakasserier söker fler berättelser

Arbetsmiljö. Berättelserna om övergrepp, sexuella trakasserier och sexistisk jargong från transportbranscherna har inte strömmat in. Nu öppnar administratörerna för total anonymitet.

– Alla ska kunna känna sig trygga, säger Thérèse Göterheim. Det var inte tillräckligt tydligt att man kunde vara anonym tidigare.

Hon är chaufför, kör flygfrakt till och från Arlanda och har just klivit in som en tredje administratör i uppropet #banaväg.

Det startades för ett par veckor sedan av Tove Winiger, själv anställd på Sveriges Åkeriföretag. Hon och ytterligare en initiativtagare, Ninna Trottner, efterlyste berättelser om trakasserier, sexism och maktmissbruk på jobbet från kvinnor i alla transportnäringar – på vägarna, inom flyget, på sjön och järnvägarna.

Uppropet har inte fått samma fart som i många andra yrkesgrupper, där tusentals kvinnor berättar om kränkande händelser och protesterar mot strukturerna i sin bransch. Chauffören Thérèse Göterheim är ändå övertygad om att problemen finns även inom transporter. Hon vet efter att själv har varit med om trakasserier och kränkningar på tidigare arbetsplatser.

– Branschen är mansdominerad och det finns en gillaläget-kultur. Men kvinnor ska inte behöva höra eller vara med om kränkande saker, säger hon.

#banaväg har öppnat ett formulär via Google, adressen sprids just nu i Facebookgrupper för kvinnor i olika transportbranscher. Även den tidigare spridda mejladressen fungerar för den som lämna sina berättelser, skillnaden är att administratörerna då ser vilken adress som är avsändare.

I ett eventuellt offentligt upprop planerar administratörerna att alla historier ska vara så avskalade från detaljer att varken den utsatta eller den som anklagas ska gå att identifiera.