Undantag i vilotiderna krävs för att samhället ska fungera
I onsdags införde Transportstyrelsen undantag i kör- och vilotidsreglerna med anledning av lastbilsolyckan på Södertäljebron. Varför just nu? har flera chaufförer undrat. Blir man plötsligt mindre trött, eller? Utredaren Arne Classon förklarar hur resonemanget går.
Sedan den 29 juni och 30 dagar framåt råder undantag i kör- och vilotidsreglerna. Nu är det till exempel tillåtet att köra elva, i stället för normalt tio, timmar per dygn. Transportstyrelsens avsikt med undantaget är att underlätta för åkerier som fastnar i trafikkaoset som uppstått till följd av midsommaraftonens krasch på Södertäljebron.
Men beskedet har tagits emot med varierande entusiasm hos lastbilschaufförer. Jättebra, tycker några. Andra tycker undantaget är ett hån. Jaha, så det passar nu? Det finns ju många vägbyggen och dåligt väglag med förseningar som följd där man hade kunnat må bra av ett undantag. Och så vidare.
Så här svarar Arne Classon, utredare på Transportstyrelsens yrkestrafiksektion i Borlänge:
– Lokala väderfenomen och liknande finns det redan ett regelverk för. Artikel 12 i kör- och vilotidsförordningen, som är en så kallad force majeure-regel, beskriver precis hur man ska göra.
Hur då?
– Att man helt enkelt ska göra noteringar om förseningen och att de bevaras där all annan kör- och vilotidsinformation lagras. Det kan man göra på en utskrift från färdskrivaren eller på ett diagramblad. Man ska tala om var man befinner sig, klockslag och vad som är orsaken till att man blev försenad och att det till exempel tog längre tid innan man tog rast.
Varför passar ett undantag just nu då? Vad är det för speciellt med den här olyckan?
– Vi har rätt att införa undantag i extrema situationer. Det har vi gjort vid ett flertal tillfällen tidigare, som när vi har haft de stora stormarna som till exempel Gudrun. Det är när vi vet att det blir problem en längre tid – till skillnad från ett lokalt oväder där det kanske tar en timme tills man har röjt av vägen. Det här är ju fråga om långa tider.
– När det gäller bron i Södertälje har vi hört med Trafikverket och har förstått att det här blir ett långvarigt hinder. Då måste vi agera på något sätt.
Hur lång tids trafikstrul ska till innan ni börjar fundera på undantag?
– Det är en bedömning vi gör varje gång, och det är beroende på vad det är för slags hinder.
Några chaufförer kommenterar undantaget med ”jaha, blir man mindre trött nu plötsligt?”
– Nä, det blir man ju naturligtvis inte. Men förutsättningarna för det här är att det inte inkräktar på trafiksäkerheten – och det har vi också skrivit in i undantaget. Det är jätteviktigt att tänka på. Blir man så trött att det inkräktar på trafiksäkerheten, ja då får man naturligtvis inte utnyttja det.
– Vi gör det här för att transportföretagen ska få tid på sig att organisera om sina transporter och bemanna fordonen på ett annat sätt. Annars blir det ju stopp på godsleveranser och samhället kommer inte att fungera som det krävs.
Så det ska ställas mot en samhällsekonomisk förlust?
– Ja, det kan man säga.
Kan ni förlänga undantaget?
– Nej, vi har rätt till 30 dagar och vi har inte mandat att förlänga det. Om det behövs mer måste vi tillskriva kommissionen i Bryssel. Det är den som beslutar nästa steg. Det är en lång process kan jag säga, så troligtvis blir det inte fråga om någon ytterligare förlängning.
Vad händer med undantaget om bron fixas på ett par veckor och trafiken flyter på? Kan man fortfarande använda det?
– Nej, undantaget är under förutsättning att man blir hindrad av trafiksituationen på grund av omledningen runt bron. Trafikverket pratar om ”många veckor” och det har fortfarande inte kommit med något besked om när reparationen kan vara klar. Därför valde vi 30 dagar.
