Transportbas i skolbänken
Transports ordförande Lars Lindgren sitter i skolbänken. Han är en av 115 000 lastbilsförare som obevekligen närmar sig dagen Y. Det vill säga tidsgränsen då alla måste ha skaffat yrkeskompetensbevis för att få fortsätta köra tungt fordon. – Delkursen om ergonomi och hälsa ser jag som allra viktigast, säger Lindgren.
Redan 2008 införde EU-länderna ett nytt utbildningskrav för yrkesförare som kör buss eller tung lastbil. Den som genomgått utbildningen får ett särskilt yrkeskompetensbevis (YKB).
När YKB-lagen kom fanns förstås miljontals förare i EU som redan var verksamma på vägarna. För dem gäller övergångsregler. I praktiken en kortare fortbildning på sammanlagt 40 timmar.
I Sverige måste denna fortbildning vara genomförd senast den 10 september 2016. För bussförare gäller september 2015, alltså om bara sju månader.
Transports ordförande är gammal utlandschaufför med både lastbils- och busskort på fickan.
Det är behörigheter som han tänker behålla. Därför sitter han denna torsdag nedklämd i skolbänken. På schemat står ergonomi och hälsa.
– Utbildningen är jättebra! Chaufförernas kroppar måste hålla. Inte bara fram till pensioneringen, utan efteråt också, säger Lars Lindgren. Han vägde själv in på 90 kilo när han jobbade som billots hemma i Helsingborg.
Så småningom började han köra på utlandet och vågnålen skuttade raskt upp till 110.
– De 20 kilona blev kvar, konstaterar han.
Framme vid svarta tavlan – eller rättare sagt vid power-point-duken – står Jan-Erik Ståhl, sjukgymnast och ergonom. Han berättar engagerat om riskfaktorer för ohälsa.
Överst står rökning.
– Det är så värdelöst att det står i en helt egen riskklass. Och det vet ju alla rökare om, eller hur? Och det är ju jättelätt att stå här framme och raljera, om man har tur och råkar tillhöra den grupp människor som inte har receptorer i hjärnan som svarar på just nikotin.
Nästa punkt på listan blir stress. Jan-Erik Ståhl höjer fingret:
– Våra stressreaktioner är ursprungligen ett skydd mot fara. Ett system som triggade oss att antingen fly eller slåss. Snabb stress är okej, långvarig stress är livsfarligt!
Deltagarna, ett 20-tal chaufförer och någon enstaka åkare, får en noggrann genomgång av signalerna som tyder på skadlig stress.
Vad ska den göra som drabbats? Enligt Jan-Erik är det viktigt att ta reda på vad som är den verkliga bakomliggande orsaken. I väntan på det finns åtgärder som förbättrar läget:
– En påtaglig sak är motion. När stora muskelgrupper aktiveras förbränns stresshormon som ansamlats i kroppen.
Som YKB-lärare har Ståhl träffat mängder av yrkesförare som delat med sig av handfasta tips. En man berättade att han mådde fruktansvärt dåligt i alla bilköer. Mannen fick rådet av en kollega att börja lyssna på ljudböcker.
– Det blev en stor förändring. Föraren berättade att han ibland kunde tänka att kön han precis fastnat i inte fick lösas upp för snabbt. För just nu var ljudboken så spännande.
Jan-Erik Ståhl förklarar att han för egen del halkade in på yoga – trots ett inledningsvis gigantiskt motstånd mot blotta tanken på att ”stå i trikåer och göra konstiga rörelser”:
– Fys-yoga visade sig vara en fantastisk och enkel metod om man vill minska stressen, bli smidigare och mindre stel. Tänk om jag känt till den kraften när jag tog emot alla mina patienter som sjukgymnast!
Jan-Erik Ståhl fortsätter att beta av sömnen och andra faktorer som drastiskt påverkar hälsan. Som lärare jobbar han för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA). Den är en organisation som till hälften ägs av Transport och till hälften av arbetsgivarna.
TYA ordnar utbildningar, bland annat YKB. Inom TYA har man länge och idogt varnat för att det kan bli trångt i kön – om alla chaufförer väntar in i det sista med att gå den obligatoriska fortbildningen.
