Transport gör andra kalkyler än industrins fack

Industrifacken gick ut först, som vanligt. Trots att samordningen mellan LO-facken har spruckit inför vinterns avtalsrörelse får andra förbund börja med att förhålla sig till lönekraven från industrisidan. – Vi pratar hellre kronor än procent, är den första kommentaren från Transports Lars Lindgren.

Facken inom industrin meddelade i veckan att kravet är 2,8 procent och ett avtal som löper i ett år. En garanti för varje individ om minst 450 kronor i lönehöjning finns också med.

Arbetsgivarna i industrin reagerade omedelbart med att kravet är alldeles för högt och att företagens konkurrenskraft gentemot övriga världen skulle försämras. Tidningen Arbetet har berättat mer i detalj om förfäktningarna i industrisektorn.

Lars Lindgren, ordförande i Transport, berättar att förbundet kommer att leverera sina lönekrav till arbetsgivarna på en konferens den 16 och 17 november. Han konstaterar att utgångspunkten då är en annan än den som facken inom industrin bygger sina krav på.

– De har gjort en kalkyl på vad industrin kan bära, och jag har ingen anledning att tvivla på deras slutsatser som hamnar på att kräva 2,8 procent i löneökningar.

– Men jag tittar mer på vad våra medlemmar får i plånboken för att kunna leva ett bra liv. Och jag pratar hellre om kronor för att inte öka på löneskillnaderna ännu mer – en procentökning ger ju de högavlönade mycket mer än dem som tillhör en låglönegrupp.

Lars Lindgren vågar sig ändå på en översättning av industrins krav till kronor för transportare.

– Då hamnar vi någonstans mellan 700 och 800 kronor i månaden, säger han. Men vi har inte bestämt slutgiltigt var vi ska lägga oss.

Ett inspel som Transport planerar är att någon typ av kompensation för andra gruppers löneglidning – när de får lönehöjningar utöver det löpande centrala avtalet – ska skrivas in i förbundets uppgörelse med de centrala arbetsgivarna.

– Våra medlemsgrupper ska inte fortsätta att halka efter dem som jobbar i industrin, säger Lars Lindgren.