Peter Nertling inne på kontoret, varifrån chaufförerna får arbetsledning. Foto: Lilly Hallberg
Close
Peter Nertling inne på kontoret, varifrån chaufförerna får arbetsledning.
Close

Tillbaka på åkeriet som transportledare

Mötet. Peter Nertling miste sin behörighet för tunga fordon på grund skärpt tolkning av EU-direktiv. Men livet tog en ny väg, in på åkeriet som han tidigare kört för.

– Alla chaufförer borde egentligen prova på att vara här, för att förstå den andra sidan och se hur vår verklighet ser ut. Det är inte bara att sitta och trycka på ett antal knappar, säger Peter Nertling.

– Jag har i alla fall fått större förståelse i efterhand för dem som varit nya, och som man då ibland tänkt var värdelösa, säger Peter Nertling.

Han är inne på sin arbetsplats, Varberg Bilexpress, i den öppna lokalens rum som rymmer skrivbord, mängder med datorer och kartor. Här jobbar han sedan drygt ett år som transportledare. Fungerar som spindeln i nätet och har koll på trafiken för chaufförerna på företaget, som driver fjärrtrafik från Halland.

– Det är mycket som ska klaffa…

Logistik efter arbetstid: Peter talar i mobilen om morgondagens körning för en av chaufförerna som ska återgå till arbetet efter sjukdom. Foto: Lilly Hallberg
Logistik efter arbetstid: Peter talar i mobilen om morgondagens körning för en av chaufförerna som ska återgå till arbetet efter sjukdom. Foto: Lilly Hallberg

Utanför kontorshuset, efter arbetstid, får Peter ett samtal från en av chaufförerna, som ska komma tillbaka till jobbet efter sjukdom. ”Nej, det var inga problem, han undrade bara något inför i morgon, om körningen.”

Det nya jobbet säger Peter att han lärt sig ”den hårda vägen”, genom att sitta med en av åkeriets andra transportledare. Och det är en avsevärd kunskap som krävs när det gäller datahantering – inte bara fordonsflottan är utrustad med modern teknik.

– Mycket lärde jag av honom som jag satt med under tre, fyra månader. Åkeriet täcker ett rätt stort område som jag och min kollega sköter här – Uppsala och Mälardalen, Örebro, Västergötland och Östergötland, Jönköpings län. Och sedan lärde man sig efter hand.

Även vägen hit har på många vis varit hård, och är ingen Peter själv valt. Hade han gjort det hade han fortfarande varit ute på vägarna, även om han trivs i nya rollen och är tacksam över att vara tillbaka på åkeriet.

– Har man kört i 30 år och helt plötsligt ska göra något annat är det inte enkelt. Men för mig tog ju allt en vändning till det positiva, säger Peter.

Han började hänga på ett åkeri i hemstaden, Falkenberg, redan när han gick i högstadiet. Ett par år senare tyckte arbetsgivaren att Peter lika gärna kunde börja jobba där. Först som prao, sedan fast tjänst. Och på den vägen var det. På ett vis som en självklar del av identiteten. I alla fall fram till mitten av 2010-talet.

Förlorade lastbilskortet

Transportarbetaren berättade för två år sedan (läs hela artikeln här) om Peter, då en av hundratals chaufförer som drabbades när Transportstyrelsen skärpte tolkningen av EU:s ändringsdirektiv. Också de som under många år kört prickfritt förlorade lastbilskörkortet om de någon gång fått diagnosen epilepsi, som de medicinerat för under de senaste tio åren. Något Peter gjort, ”för säkerhets skull”, på inrådan av läkare.

Peter Nertling fick som barn diagnosen, men han har aldrig haft några svåra anfall. Hans diagnos har hela tiden varit god, han har inte haft några känningar alls av sjukdomen de senaste 40 åren. Årliga hälsokontroller har visat att Peter varit fullt kapabel att köra säkert, och läkare har bedömt att hans risk för nya anfall är under två procent – lägre än för den som aldrig haft epilepsi.

– Jag tycker fortfarande att det är fel att straffas för att man infört lagstiftning retroaktivt, bakåt i tiden. Hade jag vetat hade jag självklart valt att sluta ta medicin, det var ju inget som krävdes, säger Peter.

Han liknar situationen med att den som kört bil utan vinterdäck får böta för tiden innan lagen infördes.

Dråpslaget för hans egen del kom i december 2018. Då fick Peter Nertling brevet från Transportstyrelsen som nekade honom fortsatt dispens, vilket betydde att han fick sin körkortsbehörighet för tunga fordon indragen.

När Transportarbetaren talade med honom i januari 2020 var hans framtid oviss. Peter sökte jobb efter att ha jobbat på lager under perioder, bland annat kört truck på Gekås i Ullared. Ett jobb Peter Nertling visserligen trivdes med – ”det var ett bra jobb, faktiskt rätt kul och jag trivdes med ordningen, man blev tillsagd att ta rast och nu ska du äta lunch.” Men terminal var ändå inte riktigt Peters grej och han längtade tillbaka till chaufförsyrket.

– Det är mycket som hänt sedan vi pratades då, säger Peter i dag.

– Ett halvår senare ringde min gamla åkare och frågade om jag var intresserad av arbete.

”Jobbet är tufft”

Åkaren på Varbergs Bilexpress visste att Peter var en duktig chaufför. Nu handlade det om att arbetsleda andra, som transportledare.

– Det var självklart väldigt roligt att få erbjudandet. Men jobbet är tufft. Jag har tänkt tillbaka på transportledare jag själv haft under åren, och tagit till mig sånt som varit bra. Och försökt lära av andras misstag, och mina egna.

Peter Nertling har just gått av sitt tidiga pass som transportledare hos Varbergs Bilexpress. Foto: Lilly Hallberg
Peter Nertling har just gått av sitt tidiga pass som transportledare hos Varbergs Bilexpress. Foto: Lilly Hallberg

Att han inte längre ligger ute och kör ledde också till att Peter flyttade ihop med sin särbo sedan många år.

– Hon tyckte att nu när jag äntligen var hemma var det ju bäst att flytta ihop, haha.

Parets fritid är för närvarande fullt upptagen med flytt. De lämnar Falkenberg för Varberg. Och även om det är en positiv förändring som väntar också med nytt boende är det ”inte roligt att flytta, nej” enligt Peter som dock creddar sin sambo för hennes koll på logistiken på den fronten.

Peter har under de senaste åren haft kontakt med flera chaufförer i samma situation, personer som kört prickfritt i många år men mist lastbilskörkortet på grund av att de en gång fått diagnosen epilepsi också på osäkra grunder. Det som fällt avgörandet är om de medicinerat under de senaste tio åren.

Transportverkets sektions trafikantregler motiverade den långa tidsperioden med att det aldrig i förhand går att veta hur en person som länge medicinerats för epilepsi svarar när medicineringen tas bort. Då.

– Nu är förklaringen att det inte handlar om medicinering i sig, utan att det handlar om risk för biverkningar.

– Men biverkningar efter mer än 30 år? Borde de inte visat sig tidigare?

Epilepsi finns också i många olika varianter, framhåller Peter.

Trubbigt instrument

Både politiker och experter har reagerat mot vad de ser som ett trubbigt instrument, som inte på något vis skulle höja trafiksäkerheten. Och Peter Nertlings läkare, som noga övervakat medicineringen, beklagade tillämpningen.

Men trots att frågan debatterats, diskuterats i medier och i riksdagen har inte mycket hänt, enligt Peter. Redan 2019 ställde Thomas Morell (SD) 2019 i en interpellation frågan om vilka åtgärder infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tänkt vidta för att yrkesförare skulle få en rättssäker bedömning.

Den ansvariga ministern, Eneroth – då liksom nu – svarade att man följer utvecklingen: ”Inom ramen för EU:s arbete med körkortsdirektivet ses de medicinska kraven över löpande för att kunna uppdateras i takt med den medicinska utvecklingen.”

Vilket också skett: Den medicinska utvecklingen har möjliggjort att en annan kategori yrkesförare kunnat återfå tung behörighet efter prövning. Det gäller diabetessjuka.

Från och med den 1 januari i år behöver inte behandlad typ 1-diabetes innebära ett hinder för att köra tunga fordon, eller för att få taxilegitimation. Transportstyrelsens ändrade krav har gjort att flera yrkesförare redan kunnat återgå till arbeten de haft före diagnosen. Bättre behandlingsmetoder, bland annat hjälpmedel för kontroll av blodsockernivån, ligger bakom de sänkta kraven.

Peter Nertling ser en tydlig parallell till epilepsi, när det gäller möjligheter till dispenser.

– Varför gör man så stor skillnad mellan olika sjukdomar? Politiskt är hela frågan skött på ett jävligt märkligt sätt.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth betonade dock i svaret 2019 att de medicinska minimiförutsättningarna för körkort måste vara vara uppfyllda. Och för lastbilskörkort för den med diagnosen epilepsi krävs fortfarande minst tio år utan medicinering. I alla fall i teorin.

Tre år räckte inte

Peter nämner en annan chaufför som återfått sin behörighet efter ”bara” tre år som medicinfri. Men Peter Nertling fick nyligen svar från Transportstyrelsen dit han vänt sig med frågan om tre år också kunde räcka för hans del: Nej, det var inte möjligt. Ett svar på ett par rader.

För egen del beklagar sig inte Peter Nertling. Men känslan av att ha bytt bana är dubbel. Å ena sidan är det skönt att ha jobbet nära, arbeta på tider som de flesta andra. De sista åren tröttnade han också lite på att ligga ute, framför allt på att se hur usla arbetsvillkor många utländska chaufförer tvingades leva under, ”liknade slavhandel ibland”.

Å andra sidan kan Peter sakna frihetskänslan och lugnet då han själv arbetade ute och körde för åkeriet.

– Men jag är glad att vara tillbaka här, på ett sätt är man ju tillbaka på den bana man startade.

 

Fotnot: I nästa nummer av Transportarbetaren skriver vi om andra chaufförer som medicinerat mot epilepsi och drabbats av Transportstyrelsens tolkning av EU-direktiv – och kampen för att förmå politiker att se över reglerna för dispenser utan att trafiksäkerheten äventyras.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Visselblåsare. Illustration: Shutterstock

Ny lag ska stärka skyddet för visselblåsare

Lagstiftning. Den som slår larm om missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd mot repressalier. Det är syftet med en ny visselblåsarlag. Privata arbetsgivare med minst 50 anställda ska ta fram särskilda rapporteringssystem för att skydda visselblåsares identitet.

Åsa Alvetjärn. Foto: Privat

Klar… men nu då?

Blogg. Åsa är en snart 50-årig journalist som börjat ratta tunga fordon. Hon går en yrkesutbildning för att bli lastbilschaufför. Det här är den femte och sista delen av hennes berättelse.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Månadens klubb
Mathias Bäck och Lena Pettersen tillsammans med Jerry Walthéreson, ordförande i avdelning 17. Klubbens övriga medlemmar Ola Ståhl, Tjallen Bergström och Magnus Vetter var ute och körde när bilden togs.

”Vi vill bara att det ska vara rätt”

Nystartad. Medarbetarna på Sparlunds Buss & Taxi i Vara tröttnade på felaktiga löneutbetalningar. Nu har de bildat en arbetsplatsklubb för att komma till rätta med problemen.

Månadens medlem
”Lastbilsyrket är fantastiskt eftersom jag kan vidareutbilda mig medan jag kör.”

”Jag brinner för att hjälpa kvinnor”

Yogainstruktör. Jobbet som lastbilschaufför till och från Gävle hamn innebär mycket väntan och körningar utan avbrott. Det är perfekt för Elina Munter som använder tiden till att vidareutbilda sig och undervisa i gravidyoga och mammaträning.

Kultur
Forskaren och psykologen Alexander Rozental är dålig på att prokrastinera i jobbet. ”Men att ta körkort har jag skjutit upp”, säger han. Foto: Justina Öster

Skjuter du upp trista saker?

Prokrastinering. Nu måste jag verkligen städa ur förrådet. Jag hittar ju ingenting! Först måste jag bara ut med hunden, tvätta bilen, ringa mamma och köpa mjölk. Men oj, vad sent det blev! Brukar du prokrastinera?

Laura Hartman är chefsekonom på LO. Foto: John Antonsson

”Svensk arbetsmarknad har visat sig oväntat stark”

Ekonomi. Trots skenande inflation och kraftigt höjda räntor ser vi ingen stor ökning av arbetslöshet eller varsel. LO:s chefsekonom Laura Hartmans bedömning är ändå att Sverige är på väg in i en period av ökad arbetslöshet.

Hallå där!

Saied Tagavi

…som är aktiv i Facklig Plattform Iran. Vad handlade ditt förstamajtal om?

Dyrtider
”Jag har tjatat på mina barn att gå med i facket, men de tycker det är för dyrt. Hade jag tjänat mer skulle jag ha betalat deras medlemskap också. Nu är de med i a-kassan i alla fall”, säger Lisen Karlsson. Foto: Justina Öster

Lisen är familjens elpolis

Privatekonomi. Kranbilsföraren och fyrbarnsmamman Lisen Karlsson bor på landet med sin man, 16-åriga dotter och två katter. Efter en räkning på 9 700 kronor bytte hon till timpris på elen. – Helt sjukt! Nu har jag stenkoll på vår el, säger hon.

Månadens klubb
Till vänster: Nu kör vi. Stående Mikael Sandberg, Rasmus Öström och Åke Arén (ordförande), sittande Jonny Eriksson och Ghassan Tomas. Bo Linell, som just valts till sekreterare, saknas på bilden. Till höger: Rasmus Öström på väg till första mötet med klubben, här med sonen Elliot. Foto: Lilly Hallberg

Klubb Connect kör i gång

Connect Bus Norrköping. De har gedigen erfarenhet både av arbete som yrkesförare och inom facket. Nu har färdtjänstchaufförer i Östergötland bildat en arbetsplatsklubb – och det händer inte varje dag.

Månadens medlem
Vinnie, Vide, Mathilda, Lumi, Janne, Wilton och William Selin. ”Tack vare pandemin hittade vi till naturen, där får barnen vara sig själva utan att behöva anpassa sig till en massa saker. Vi grillar korv och de har varandra”, säger Janne. Foto: Justina Öster

”Fantastiskt med en stor familj!”

Storfamilj. Improvisation är en konst för sexbarnspappan och fackligt engagerade sopgubben Jan Selin och hans fru Mathilda. – Vi är vad arbetsgivarna brukar gilla, flexibla, fast noga med rutiner, säger han.

Att starta hästtaxiföretag blev ändå en perfekt kombo av transportutbildning och hästintresse. I november i fjol drog Elina i gång verksamheten.

Hästtaxi – perfekt kombo för hästbitna Elina

Transporter. Elina Braafs pappa står för transporterna i luften. Hon fixar dem på marken. 20 år gammal startade hon ett hästtaxibolag, långt ut på landsbygden i Rånäs, Norrtälje kommun. Nu fraktar Elina hästar till veterinären och långväga norr och söderut.

I boken beskriver Qaisar Mahmood hur han som managementkonsult kunde göra en omvänd klassresa på fem minuter genom att byta om till matbudskläder. Foto: Pernilla Ahlsén

”Ingen såg mig i ögonen”

Mötet. Författaren och managementkonsulten Qaisar Mahmood testade att jobba som matbud på Foodora i tre månader. Nu har han skrivit en bok om upplevelsen.

Pensionerade lastbilschauffören Pelle Thorstensson i Bromölla fixar cyklar till vuxna och barn från Ukraina.

Pelle fixar cyklar åt ukrainska flyktingar

Engagerad. En cykel är guld värd för de ukrainska flyktingar som bor långt från affärer och skolor. Det har pensionerade lastbilschauffören Pelle Thorstensson i Bromölla insett. Han fixar till cyklar, som han får till skänks av vänliga människor, och ger dem till vuxna och barn från Ukraina.

Hallå där!

Christian Florin

…du och stuverikollegan Betim Bajrami i Göteborgs hamn har på tre veckor värvat 26 nya medlemmar till Transport.

Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojekt om klimatomställningen. Foto: John Antonsson

Transportarbetarna avgörande för klimatet

8 frågor. Klimatutsläppen ska mer eller mindre upphöra fram till år 2045. I centrum av händelserna står förarna. Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojektet Justit. För att chaufförernas perspektiv ska bidra till klimatomställning som är rättvis för arbetarna.

Månadens medlem
I år ska Linda Lööw vara med och förhandla om transportavtalet för lager och terminal. Arbetstidsförkortning är den fråga hon brinner mest för. ”Att vara ledig varannan helg är också viktigt att få in i avtalet.”

”Är man föreningsmänniska så är man”

Engagerad. Linda Lööw är ordförande för fackklubben på Postnord TPL:s lager i Jönköping. På fritiden är hon engagerad i dotterns fotbollsklubb och har dessutom varit ledare för barngympa. – Är man föreningsmänniska så är man, säger hon.

Hallå där!

Patrik Persson

…studieorganisatör på avdelning 12 Malmö, som arrangerar konfliktskola.