Peter Nertling inne på kontoret, varifrån chaufförerna får arbetsledning. Foto: Lilly Hallberg
Close
Peter Nertling inne på kontoret, varifrån chaufförerna får arbetsledning.
Close

Tillbaka på åkeriet som transportledare

Mötet. Peter Nertling miste sin behörighet för tunga fordon på grund skärpt tolkning av EU-direktiv. Men livet tog en ny väg, in på åkeriet som han tidigare kört för.

– Alla chaufförer borde egentligen prova på att vara här, för att förstå den andra sidan och se hur vår verklighet ser ut. Det är inte bara att sitta och trycka på ett antal knappar, säger Peter Nertling.

– Jag har i alla fall fått större förståelse i efterhand för dem som varit nya, och som man då ibland tänkt var värdelösa, säger Peter Nertling.

Han är inne på sin arbetsplats, Varberg Bilexpress, i den öppna lokalens rum som rymmer skrivbord, mängder med datorer och kartor. Här jobbar han sedan drygt ett år som transportledare. Fungerar som spindeln i nätet och har koll på trafiken för chaufförerna på företaget, som driver fjärrtrafik från Halland.

– Det är mycket som ska klaffa…

Logistik efter arbetstid: Peter talar i mobilen om morgondagens körning för en av chaufförerna som ska återgå till arbetet efter sjukdom. Foto: Lilly Hallberg
Logistik efter arbetstid: Peter talar i mobilen om morgondagens körning för en av chaufförerna som ska återgå till arbetet efter sjukdom. Foto: Lilly Hallberg

Utanför kontorshuset, efter arbetstid, får Peter ett samtal från en av chaufförerna, som ska komma tillbaka till jobbet efter sjukdom. ”Nej, det var inga problem, han undrade bara något inför i morgon, om körningen.”

Det nya jobbet säger Peter att han lärt sig ”den hårda vägen”, genom att sitta med en av åkeriets andra transportledare. Och det är en avsevärd kunskap som krävs när det gäller datahantering – inte bara fordonsflottan är utrustad med modern teknik.

– Mycket lärde jag av honom som jag satt med under tre, fyra månader. Åkeriet täcker ett rätt stort område som jag och min kollega sköter här – Uppsala och Mälardalen, Örebro, Västergötland och Östergötland, Jönköpings län. Och sedan lärde man sig efter hand.

Även vägen hit har på många vis varit hård, och är ingen Peter själv valt. Hade han gjort det hade han fortfarande varit ute på vägarna, även om han trivs i nya rollen och är tacksam över att vara tillbaka på åkeriet.

– Har man kört i 30 år och helt plötsligt ska göra något annat är det inte enkelt. Men för mig tog ju allt en vändning till det positiva, säger Peter.

Han började hänga på ett åkeri i hemstaden, Falkenberg, redan när han gick i högstadiet. Ett par år senare tyckte arbetsgivaren att Peter lika gärna kunde börja jobba där. Först som prao, sedan fast tjänst. Och på den vägen var det. På ett vis som en självklar del av identiteten. I alla fall fram till mitten av 2010-talet.

Förlorade lastbilskortet

Transportarbetaren berättade för två år sedan (läs hela artikeln här) om Peter, då en av hundratals chaufförer som drabbades när Transportstyrelsen skärpte tolkningen av EU:s ändringsdirektiv. Också de som under många år kört prickfritt förlorade lastbilskörkortet om de någon gång fått diagnosen epilepsi, som de medicinerat för under de senaste tio åren. Något Peter gjort, ”för säkerhets skull”, på inrådan av läkare.

Peter Nertling fick som barn diagnosen, men han har aldrig haft några svåra anfall. Hans diagnos har hela tiden varit god, han har inte haft några känningar alls av sjukdomen de senaste 40 åren. Årliga hälsokontroller har visat att Peter varit fullt kapabel att köra säkert, och läkare har bedömt att hans risk för nya anfall är under två procent – lägre än för den som aldrig haft epilepsi.

– Jag tycker fortfarande att det är fel att straffas för att man infört lagstiftning retroaktivt, bakåt i tiden. Hade jag vetat hade jag självklart valt att sluta ta medicin, det var ju inget som krävdes, säger Peter.

Han liknar situationen med att den som kört bil utan vinterdäck får böta för tiden innan lagen infördes.

Dråpslaget för hans egen del kom i december 2018. Då fick Peter Nertling brevet från Transportstyrelsen som nekade honom fortsatt dispens, vilket betydde att han fick sin körkortsbehörighet för tunga fordon indragen.

När Transportarbetaren talade med honom i januari 2020 var hans framtid oviss. Peter sökte jobb efter att ha jobbat på lager under perioder, bland annat kört truck på Gekås i Ullared. Ett jobb Peter Nertling visserligen trivdes med – ”det var ett bra jobb, faktiskt rätt kul och jag trivdes med ordningen, man blev tillsagd att ta rast och nu ska du äta lunch.” Men terminal var ändå inte riktigt Peters grej och han längtade tillbaka till chaufförsyrket.

– Det är mycket som hänt sedan vi pratades då, säger Peter i dag.

– Ett halvår senare ringde min gamla åkare och frågade om jag var intresserad av arbete.

”Jobbet är tufft”

Åkaren på Varbergs Bilexpress visste att Peter var en duktig chaufför. Nu handlade det om att arbetsleda andra, som transportledare.

– Det var självklart väldigt roligt att få erbjudandet. Men jobbet är tufft. Jag har tänkt tillbaka på transportledare jag själv haft under åren, och tagit till mig sånt som varit bra. Och försökt lära av andras misstag, och mina egna.

Peter Nertling har just gått av sitt tidiga pass som transportledare hos Varbergs Bilexpress. Foto: Lilly Hallberg
Peter Nertling har just gått av sitt tidiga pass som transportledare hos Varbergs Bilexpress. Foto: Lilly Hallberg

Att han inte längre ligger ute och kör ledde också till att Peter flyttade ihop med sin särbo sedan många år.

– Hon tyckte att nu när jag äntligen var hemma var det ju bäst att flytta ihop, haha.

Parets fritid är för närvarande fullt upptagen med flytt. De lämnar Falkenberg för Varberg. Och även om det är en positiv förändring som väntar också med nytt boende är det ”inte roligt att flytta, nej” enligt Peter som dock creddar sin sambo för hennes koll på logistiken på den fronten.

Peter har under de senaste åren haft kontakt med flera chaufförer i samma situation, personer som kört prickfritt i många år men mist lastbilskörkortet på grund av att de en gång fått diagnosen epilepsi också på osäkra grunder. Det som fällt avgörandet är om de medicinerat under de senaste tio åren.

Transportverkets sektions trafikantregler motiverade den långa tidsperioden med att det aldrig i förhand går att veta hur en person som länge medicinerats för epilepsi svarar när medicineringen tas bort. Då.

– Nu är förklaringen att det inte handlar om medicinering i sig, utan att det handlar om risk för biverkningar.

– Men biverkningar efter mer än 30 år? Borde de inte visat sig tidigare?

Epilepsi finns också i många olika varianter, framhåller Peter.

Trubbigt instrument

Både politiker och experter har reagerat mot vad de ser som ett trubbigt instrument, som inte på något vis skulle höja trafiksäkerheten. Och Peter Nertlings läkare, som noga övervakat medicineringen, beklagade tillämpningen.

Men trots att frågan debatterats, diskuterats i medier och i riksdagen har inte mycket hänt, enligt Peter. Redan 2019 ställde Thomas Morell (SD) 2019 i en interpellation frågan om vilka åtgärder infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) tänkt vidta för att yrkesförare skulle få en rättssäker bedömning.

Den ansvariga ministern, Eneroth – då liksom nu – svarade att man följer utvecklingen: ”Inom ramen för EU:s arbete med körkortsdirektivet ses de medicinska kraven över löpande för att kunna uppdateras i takt med den medicinska utvecklingen.”

Vilket också skett: Den medicinska utvecklingen har möjliggjort att en annan kategori yrkesförare kunnat återfå tung behörighet efter prövning. Det gäller diabetessjuka.

Från och med den 1 januari i år behöver inte behandlad typ 1-diabetes innebära ett hinder för att köra tunga fordon, eller för att få taxilegitimation. Transportstyrelsens ändrade krav har gjort att flera yrkesförare redan kunnat återgå till arbeten de haft före diagnosen. Bättre behandlingsmetoder, bland annat hjälpmedel för kontroll av blodsockernivån, ligger bakom de sänkta kraven.

Peter Nertling ser en tydlig parallell till epilepsi, när det gäller möjligheter till dispenser.

– Varför gör man så stor skillnad mellan olika sjukdomar? Politiskt är hela frågan skött på ett jävligt märkligt sätt.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth betonade dock i svaret 2019 att de medicinska minimiförutsättningarna för körkort måste vara vara uppfyllda. Och för lastbilskörkort för den med diagnosen epilepsi krävs fortfarande minst tio år utan medicinering. I alla fall i teorin.

Tre år räckte inte

Peter nämner en annan chaufför som återfått sin behörighet efter ”bara” tre år som medicinfri. Men Peter Nertling fick nyligen svar från Transportstyrelsen dit han vänt sig med frågan om tre år också kunde räcka för hans del: Nej, det var inte möjligt. Ett svar på ett par rader.

För egen del beklagar sig inte Peter Nertling. Men känslan av att ha bytt bana är dubbel. Å ena sidan är det skönt att ha jobbet nära, arbeta på tider som de flesta andra. De sista åren tröttnade han också lite på att ligga ute, framför allt på att se hur usla arbetsvillkor många utländska chaufförer tvingades leva under, ”liknade slavhandel ibland”.

Å andra sidan kan Peter sakna frihetskänslan och lugnet då han själv arbetade ute och körde för åkeriet.

– Men jag är glad att vara tillbaka här, på ett sätt är man ju tillbaka på den bana man startade.

 

Fotnot: I nästa nummer av Transportarbetaren skriver vi om andra chaufförer som medicinerat mot epilepsi och drabbats av Transportstyrelsens tolkning av EU-direktiv – och kampen för att förmå politiker att se över reglerna för dispenser utan att trafiksäkerheten äventyras.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Som vi slet

Davids krönika. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Månadens möte
Möte utanför macken. Ombudsmännen Christina Mattisson (med hunden Ringostar), Mikael Humlin, Magnus Lagerqvist och Magnus Dawest tillsammans med chauffören Roger Berglund och, längst till höger, RSO Johnny Wiklund.

”Det gäller att vara ute och synas”

Transport. En ström av folk på väg passerar – chaufförer, skolungdomar, bilköpare och turister. En kort bit från E4:an i Hudiksvall mötte transportare gamla och blivande medlemmar över en fika under manifestationen.

Marken mullrar under Sigalit Slutbäck, här i Solna dras nya tunnelbanelinjen fram under Tya:s kontor. Själv står hon stadigt med fötterna på jorden.

Tyas vd: ”Gemensamma insatser ger resultat”

8 frågor. För snart sex år sedan tog Sigalit Slutbäck över som högsta chef för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya. Hon spelar ned sin egen roll, lyfter samarbete för ökad kunskap och vikten av bra klimat i alla betydelser.

Fordons- och transportprogrammet
Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Hallå där!
Sirin Celik. Foto: Lilly Hallberg

Sirin Celik

…statsvetare och utredare på Transport, som analyserar partiledarnas tal under den pågående Järvaveckan.

Hallå där!

Moa Lindell

lastbilschaufför från Huddinge och en av åtta tävlande i kategorin Lastbil på Yrkes-SM i Växjö i mitten på maj.

Månadens klubb
Björn Breivik, Tove Themptander, Alexander Saviharju och Staffan Törnqvist från Avarnklubben i Stockholms styrelse. Foto: John Antonsson

Avarnklubben satsar på arbetsmiljön

Bevakning. Transports fackklubb på Avarn jobbar hårt med att arbetet ska vara säkert och att den som blivit sjuk ska få hjälp. Företaget är med och betalar så att ett skyddsombud på heltid kan arbeta med rehabiliteringsärenden.

Månadens medlem
Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen.

”Innan jag började här hade ingen talat om facket”

Hamn. Född och uppvuxen i Gävle var Gustaf Dubeck länge rätt omedveten om stadens hamn och dess betydelse. I dag är han sedan många år fast som hamnarbetare, har funnit kärleken på samma skift, spelar i band där tre av fyra har anknytning till hamnen. Och är vice ordförande i en av landets största Transportklubbar.

Transports blockad av ryska fartyg
Jimmy Åsberg är ordförande för Transports avdelning 1 Hamn Norrland/Mellansverige. Foto: Lilly Hallberg

”Att vi lägger ett sådant varsel är stort”

7 frågor. Hamnarbetarna har hamnat i fokus när det gäller aktioner till stöd för Ukraina i det ryska anfallskriget. Hamnavdelning 1:s ordförande Jimmy Åsberg svarar på frågor om blockaden.

Möte med makten
Moderaternas Johan Forssell intervjuas av Transportarbetarens John Antonsson.

”Svensk rättspolitik är väldigt ängslig”

Val 2022. Vilken roll ska ordningsvakterna ha i framtidens brottsbekämpning? På det och mycket annat svarar Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell i Transportarbetarens artikelserie ”Möte med makten.”

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Muf-metoder

Kent Källqvist kommenterar. Min gode vän Hans Tilly, Byggnadsarbetareför­bundets förre ordförande, fick ett avkapat hästhuvud i ett paket till sin arbetsplats. Av­sändare var Johan Forssell, samma man som nu är Moderaternas rättspolitiska talesman. Samme man som i intervjun här intill kräver hårdare tag mot de som hotar och trakasserar.

Hallå där!

Jens Holm (V)

…ordförande i riksdagens trafikutskott, som har tagit emot 16 301 namnunderskrifter från Synskadades Riksförbund, Förbundet Sveriges Dövblinda och Unga med Synnedsättning.

Månadens studiesatsning
Ludwig Eriksson, Viktor Andersson och Rasmus Grahm tar tillsammans med ett par andra transportare fram ett nytt material för skolinformation. Foto: John Antonsson

Nytt material ska locka unga till facket

Transport. Efter två år av pandemi kraftsamlar Transport för att komma ut på skolorna och informera ungdomar om facket. En grupp är i full gång med att ta fram ett nytt material för skolbesöken.

Månadens medlem
Niclas Jürgens stora fritidsintresse är musiken och han har lyckats komma tillbaka som gitarrist efter en arbetsplatsolycka där han miste en fingertopp. Foto: Urban Löfqvist

Chaufförsjobbet blev ett framgångsrecept

Åkeri. Som liten drömde han om ett liv på vägen som lastbilschaufför. För drygt 20 år sedan valde Niclas Jürgens att förverkliga drömmen. Bakom sig lämnade han livet som kock på finkrogar som anrika Savoy i Malmö och Sheraton i Köpenhamn.

Möte med makten
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin pratar valår med Transportarbetarens reporter John Antonsson. Foto: Pernilla Ahlsén

”Det har varit en tuff tid”

Val 2022. Den 11 september är det val i Sverige. LO kommer att satsa rekordmycket resurser på en socialdemokratisk valvinst. Men vad gör Socialdemokraterna för att förtjäna stödet? Partisekreterare Tobias Baudin lovar ett parti som visar Sveriges arbetare respekt och försvarar samtidigt svängningen i LAS-frågan.

Kent Källqvist. Foto: Christina Ahlund

Upp till bevis (S)

Kent Källqvist kommenterar. Vi är ingenting som parti utan starka förbund”, säger Tobias Baudin, partisekreterare i Socialdemokraterna. Men hur är det då med respekten för facken hos regeringspartiet?