Tidningsbudens hopp står till brev och paket

En bransch som jagar nya intäkter. Och en yrkeskår som månar om sin försörjning. När morgontidningarnas pappersupplagor störtdyker måste tidningsbuden vara beredda på förändring.

Sedan sekelskiftet har morgontidningarna minskat sina upplagor med nästan en fjärdedel. I takt med att nyheter och information kommer allt snabbare på webben har 700 000 hushåll avsagt sig sin prenumeration.

– Det är bara på äldreboendet som tidningarna inte har minskat särskilt mycket, säger Per Pettersson, tidningsbud som sedan i början av hösten också har brev i lasten.

– Vi har inget alternativ nu när morgontidningarna bara blir färre. Och jag tror att det kan fungera att dela ut post i de flesta områden, bara företaget köper in fler högerstyrda bilar där alla tidningar och tidskrifter, brev och paket får plats.

Per Pettersson är tidningsbud sedan 1990. Han kör i villaområden och springer i trappor i Salem, söder om Stockholm. Fyra timmars arbetstid, sex nätter i veckan.

Lite slarvigt kan tidningsbuden delas in i två stora grupper: de som jobbat länge och trivs med sina ensamma nätter – och de som ser tidningsutdelningen som ett inhopp för att tjäna en extra slant. Därutöver finns några som delar tidningar vid sidan av ett heltidsjobb i någon helt annan bransch.

Beskrivningen lånar vi från Torkel Blom i Transports styrelse, själv tidningsbud sedan 32 år. Han konstaterar att arbetskamraternas intresse för att ändra sitt jobb beror mycket på vilken typ av tidningsbud de är.

– De flesta märker förstås att upplagorna minskar – och att jobbet blir mer komplicerat med flera pro­dukter, säger han. Men när företagen tar in andra leveranser öppnas också möjligheter för bud som vill jobba mera, säger Torkel Blom.

Stefan Melesko, docent i medieekonomi med många år på olika chefsposter i mediebranschen, kallar situationen ett moment 22:

– Ju mer framgångsrikt tidningar­na får över sina kunder till att läsa digitalt – desto dyrare blir utdelningen av varje papperstidning som blir kvar. Hittills och på kort sikt har utbärningsföretagen knuffat över det mesta av kostnadsökningen på sina ägare tidningsföretagen.

Själv spår han inte att papperstidningen kommer att dö inom överskådlig tid. Men han vet att både tidningarna och utbärningsföretagen behöver agera offensivt för att kompensera den fortsatta nedgången i upplaga.

– Medieföretagen kan överväga att sluta bära ut tidningar i ytterom­råden med få prenumeranter som inte annonsörerna är intresserade av. De kan sträva efter att dela ut tidningen på dagtid i samarbete med posten. Och de kan gå ner i antal utgåvor, en sexdagarstidning kanske kan komma ut tre dagar i veckan, säger Stefan Melesko.

Färre utgivningsdagar är en tanke som även kommer upp när Mittmedia diskuterar hur de minskade upplagorna – och därmed allt högre kostnaderna per utburet exemplar – ska mötas på lång sikt. Mediekoncernen, som ger ut tidningar i södra delarna av Norrland, ser även ett djupare samarbete mellan post- och tidningsutbärning som ett framtidsscenario.

– Och på kort sikt letar vi effektiviseringar som påverkar så få abonnenter som möjligt, säger Petra Bjernulf, privatmarknadschef på Mittmedia.

Ett exempel är att de mest avlägset bosatta prenumeranterna från årsskiftet inte får tidningen utburen på lördagarna. De kan välja mellan en femdagarsprenumeration som kompletteras med datorn på lördagarna – och att få hem lördagstidningen på måndagen.

Branschen tidningsutdelning ser olika ut i olika landsändar. På de flesta håll äger tidningskoncernerna hela eller delar av det företag som delar ut tidningarna – och därmed blir de kunder till sitt eget företag.

En viktig spelare i den lite krångliga branschen är MTD. Bolaget ägs av de olika distributionsföretagen – och är samtidigt räddaren som förser dem med produkter och uppdrag som ska kompensera bortfallet när morgontidningarna blir färre.

– Vi fyller redan i dag på med tidskrifter, brev och småpaket, berättar Charlotte Hansson, vd på MTD som ska utläsas Morgontidig distribution. E-handeln öppnar för fler uppdrag, och reservdelsindustrin är en annan nisch som vi sneglar åt. Vår position bygger på att tidningsbuden når alla hushåll i Sverige före klockan sju på morgonen.

– Och med fler produkter får de en chans att utvecklas i sitt jobb, säger hon.