”Svenska löner åt oss låter som ren science fiction”

De jobbar i samma bransch men med helt olika förutsättningar. Svenska lastbilschaufförer får traktamente för varje övernattning och kommer hem till helgen. Förarna från öst gör samma jobb för mindre än halva summan och tillbringar månader i sträck i hytten. Göteborgs åkerisektion gav sig ut för att prata lika villkor med sina utländska kollegor.

Fredag kväll.
Vid fikabordet på Transports Göteborgsavdelning sitter medlemmar från fackets åkerisektion och brer frallor. Ost, salami och paprika. I morgon ska 200 frukostmackor delas ut i hamnar och terminaler, på parkeringsplatser och intill järnvägsspår. Facket har stenkoll på var de utländska lastbilsförarna brukar stå på helgerna. De samlas på grusplaner och vägstumpar för att ta den veckovila som lagen kräver.

Med frukost i handen är förhoppningen att lättare få kontakt med chaufförerna. När åkerisektionen nyligen var i hamnen för att prata med folk tog de utländska chaufförerna långa omvägar. Kanske tror de att facket vill sätta dit dem. Eller att de är rasister.

– De tar ju våra jobb på sätt och vis, säger lastbilschauffören Mattias Welle. Men jag tycker det är så jävla oschyst att de blir utnyttjade. Lika arbete ska ge lika lön.

– Vi vill inte att de ska åka hem, säger Freddy Welle, åkerisektionens ordförande. De får gärna vara här, men inte på vilka villkor som helst.

Lördag morgon.
Vi räknar till hundratals, men möter bara en bråkdel av dem. Chaufförer från Bulgarien, Polen, Ungern, Rumänien, Makedonien, Estland, Bosnien. Litauer i holländska bilar, makedonier i bulgariska, bulgarer i österrikiska, rumäner i danska eller svenska. En del fordon har gamla loggor från företag som gått i konkurs för längesen. Den som lyckas lista ut vem som har arbetsgivar- eller beställaransvar vinner.

Vi ser sopor och toalettpapper runt bilarna och i diken. Ibland finns det en bajamaja inom räckhåll, ibland inte. Bilar går på tomgång för att hålla värmen. Somliga är i gott skick, andra har rostiga fälgar och blankslitna däck.

Vi knackar på med mackor och frukt. Nej, vi kommer inte från Jehovas vittnen, vi kommer från facket och från tidningen. Vill de prata? Några ställer upp på bild men de flesta ruskar på huvudet med en gest mot plånboken.

– Då har jag ingen lön.

En del blir rädda eller arga och säger åt oss att försvinna. Andra blir glada och berättar gärna hur bra de har det. Hög lön och heltäckande försäkringar. Betald semester och pensionssparande. De som är nöjda kommer oftast från Polen och Estland. Vi möter allvarliga, trötta och ledsna chaufförer som vittnar om motsatsen. De kommer oftast från Rumänien eller Makedonien. En sak har de gemensamt: I sina hemländer kan de inte tjäna tillräckligt för att leva ett drägligt liv. De har inget val.

Någon dricker öl till frukost, en annan raki. En chaufför pissar blod. Som EU-medborgare har han ändå rätt till sjukvård i Sverige – om han betalar. Pengarna får han sedan kräva tillbaks från rumänska staten, men han har inte råd att ligga ute med något.

– Jag känner en ledsamhet när jag ser det här, säger Bengt Johansson från åkerisektionen. Det är ledsamt att se att de förnedras så här.

Visste de att svenska chaufförer kan få mer än dubbelt så mycket betalt för samma jobb? Eller att facket jobbar för att alla som kör på svenska vägar ska tjäna lika mycket? Oj, jaha, nej, de känner inte till de svenska villkoren. Men lika lön för lika arbete alltså? Många svarar med ett leende. Dröm på bara.

– Ni måste gilla Star Trek, säger en av de rumänska chaufförerna. Att vi skulle kunna få samma villkor som er är science fiction.

Inget av det här är de utländska chaufförernas fel, säger Freddy Welle. Är man fattig så gör man vad som helst för att få ett bättre liv. Nej, bovarna finns högre upp, hos speditörerna och hos beställarna. Nyligen var han tillsammans med andra chaufförer, åkeriföretagare, poliser och representanter för både fack och arbetsgivare i Bryssel för att prata allvar med politiker om villkoren ute på vägarna.

– Efter EU-besöket har vi bestämt oss för att börja hänga ut åkerier och speditörer som anlitar de här utländska chaufförerna, säger Freddy Welle. Det företag som beställer något ska se till att anlita en seriös transportör. Tar man ut rätt priser så blir det inte så här.

Assan Manneh, Johanna Kvarnsell, Agneta Persson, Justina Öster