Svårare att påverka
Krisen har medfört stora försämringar för arbetare i Grekland. Sänkta löner har blivit vardag och beslut som kör över kollektivavtalen är inte längre ovanligt. Giorgos Gogos, generalsekreterare i Piraeus hamnarbetareförbund kallar det en nedmontering av det rättsliga regelverket.
– Sedan krisen slog till har det blivit helt andra förutsättningar för oss. Hela det rättsliga regelverket har monterats ned. Trojkan och regeringen har sett till att alla delar av arbetsrätten har försämrats, säger Giorgos Gogos.
Han är generalsekreterare i Piraeus hamnarbetareförbund, ett litet fackförbund för de 350 hamnarbetare som är anställda av det statligt ägda hamnföretaget Piraeus port authority. Organisationsgraden ligger på nästan hundra procent.
Under de senaste tre åren har förbundet, liksom andra fack i hela Grekland, deltagit i ett stort antal generalstrejker för att få ledarna i landet att ta arbetarna och befolkningens rättigheter på allvar. Flera gånger har regeringen beordrat tillbaka de strejkande arbetarna till sina jobb.
Senast den 20 februari i år hölls en 24 timmar lång storstrejk, där kampen för kollektivavtal och stopp för lönesänkningar stod i fokus.
– Förutom lönesänkningarna, på cirka 35 procent jämfört med 2009 års inkomst, har vi haft stora skattehöjningar som gör att värdet av inkomsten har minskat betydligt.
Och det drabbar både arbetare och pensionärer, säger Giorgos Gogos.
Trots strejkerna anser han att det saknas självförtroende bland fackförbunden för att kunna påverka på riktigt.
– Många medlemmar har förlorat förtroende för systemet. Det har hänt upprepade gånger att en facklig ledare har fått en post som högt uppsatt politiker när hans parti har fått makten. Därför tycker vi att vi måste börja om från grunden och försöka lämna partipolitiken utanför. Med tanke på den snabba, negativa, utvecklingen är det svårt. Men om vi inte står upp för arbetarnas rättigheter är det ingen som gör det, säger han.
Trojkan skyller landets stora skulder på staten och den offentliga sektorn. Enligt den principen är det också där pengarna ska hämtas tillbaka – genom höjda skatter och sänkta löner.
Men Giorgos Gogos menar att de privata företagen såg sin chans. Med hjälp av lobbying, har de fått trojkan och regeringen att gå med på sänkta löner och försämrade kollektivavtal, även inom den privata sektorn.
– Självklart måste vi vara självkritiska. Den offentliga sektorn har inte fungerat som den borde. Men det här är ett resultat av den politiska styrningen. Vi måste rensa upp i den offentliga sektorn, få bort de som inte sköter sitt jobb och bevisa för samhället att vi är ärliga och produktiva, säger han.
Om inget händer tror Giorgos Gogos att det kommer att gå riktigt illa. Han menar att Grekland är på gränsen till en humanitär katastrof, där arbetslösheten på omkring 30 procent spelar en stor roll.
– För oss har det hela tiden varit klart att trojkans förändringar skulle leda till den här situationen. Om man sänker lönerna sjunker konsumtionen. Även medelklassen, som har pengar, väljer att inte spendera eftersom de är rädda.
– Dessutom har vi haft skattehöjningar som har gjort att många familjer har tömt sina reserver, säger han.
Vad är lösningen på problemen?
– Att byta regering eller, om det inte går, att den nuvarande regeringen byter inriktning och blir mer socialt orienterad. Jag vet att vi har en stor skuld, men länder har fått skulder avskrivna förut. Om EU inte har en stark solidaritetskänsla, vad har EU då? Den här situationen beror inte på att vi, det grekiska folket, är lata och korrupta. Det är våra politiker som ligger bakom det här, säger Giorgos Gogos.
Han påpekar att det finns ett stort missnöje med den politiska styrningen och menar att även om det kallas demokrati så har makten hamnat hos fel personer.
– Om vi i EU vill kunna motstå förändringarna måste vi jobba tillsammans. Vi i Pireaues hamnarbetareförbund hoppas att våra kollegor i Sverige, i de fackliga internationalerna ITF och i IDC, hjälper oss och jobbar för solidaritet mot ett gemensamt mål, säger han.
Förbundet håller just nu på att förhandla fram ett nytt kollektivavtal för sina medlemmar, men Giorgos Gogos beskriver det som att förhandla med en pistol mot huvudet.
Arbetsgivarna vill att de ska gå med på ytterligare lönesänkningar. De tidigare har genomförts utan fackförbundens godkännande.
– Men det blir lättare för dem om vi säger ja. Vi försöker behålla de förhållanden vi har nu och propagerar för att det ska bli fler och mer jobb så att vi kan minimera antalet dagar utan arbete. Men om vi jobbar mer vill vi ha skälig lön för det. Det är det svårt att få arbetsgivaren att gå med på i det här läget.
Strejk är i nuläget inte en lösning som förbundet förespråkar, eftersom det leder till uteblivna inkomster. Men om det inte går att enas om en rättvis lösning utesluter man det inte.
Kommer det att fungera?
– Jag är normalt sett en optimistisk person, men under de senaste tre åren har jag inte haft rätt. Jag vet inte vad framtiden för med sig, men vi ska göra vårt bästa.
