Stort intresse för löneandelsfrågan
Forskarna i det Transportstödda Löneandelsprojektet har kommit fram till att löntagarnas andel av företagens produktionsvinster har sjunkit kraftigt sedan 80-talet. Resultatet presenteras i boken "Den sänkta löneandelen" som släpptes i går, tisdag, vid en paneldebatt. I en fullsatt sal diskuterades frågan och dess effekter.
Hur ska företagens produktionsresultat fördelas? Hur stor andel bör gå till löner och till de anställda och vad är en rimlig vinst för kapitalägarna?
Det är frågor som har debatterats allt mindre de senaste 20 åren. Samtidigt har perioden präglats av återhållsamhet när LO-förbunden gått in i löneförhandlingar med arbetsgivarna.
Transport har ifrågasatt LO:s återhållsamma linje och vill blåsa liv i den kontroversiella debatten om löneandel kontra vinst.
Förbundet har, genom Elin och Charles Lindleys stiftelse, bidragit med pengar till ett projekt där ekonomer och forskare har tittat på hur stor del av företagens produktionsvinster som går tillbaka till löntagarna och hur mycket som stannar hos ägarna.
De första resultaten presenterades på en workshop för ett år sedan, och nu släpps boken med forskarnas samlade slutsatser.
Redan för några veckor sedan blev teorierna uppmärksammade. I SVT:s dokumentär ”Lönesänkarna” visades hur politiska beslut har ökat näringslivets vinster med målet att det skulle leda till investeringar, och därmed skapa fler jobb. Något som inte har infriats, vilket i stället har lett till ökade klyftor och en försämrad välfärd.
Forskarna som deltagit i projektet är överens om att löneandelen har sjunkit sedan 1980-talet. Men i debatten efter SVT:s program har flera nationalekonomer ifrågasatt siffrorna och statistiken som används, och pekat på att utvecklingskurvan egentligen inte visar på några större förändringar under 1900-talet.
Bokens redaktör, doktoranden Erik Bengtsson, var en av kvällens deltagare. Han menade att siffrorna som kritiken bygger på är missvisande. Dels eftersom de är ouppdaterade, och dels eftersom man inte kan titta på löneandelsutvecklingen som en lång serie.
– De siffror som jag har använt sträcker sig längre och redovisas på ett annat sätt. Jag tycker att det är intressant att diskutera varför löneandelen ibland är låg och ibland är hög. Det beror på att det finns episoder i historien där olika saker har påverkat utvecklingen, sa han.
Förutom Erik Bengtsson medverkade också den före detta LO-ekonomen Sandro Scocco, Aftonbladets politiska redaktör Karin Pettersson, och Transports förbundssekreterare Markus Pettersson.
Deltagarna diskuterade bland annat vilka åtgärder som kan vända den sjunkande löneandelen. De var överens om att det krävs en ökad efterfrågan och konsumtion i Sverige, och att låga löner och fokus på export inte är lösningen.
– Var ska efterfrågan ta vägen om vi alla sänker lönerna? Ska USA köpa allt? Det kommer de inte att göra, sa Sandro Scocco.
Debatten började med en något pessimistisk syn om att globaliseringen sätter käppar i hjulet för utvecklingen och Erik Bengtsson använde ordet tvångströja för att beskriva hur globaliseringen påverkar de enskilda ländernas handlingsförmåga.
Sandro Scocco menade dock att det fortfarande finns handlingsutrymme och tog de skilda skattesatserna i olika delar av Europa som exempel.
– Något som skulle vara intressant i globaliseringsdebatten är att titta på hur manöverutrymmet faktiskt ser ut.
Markus Pettersson, Transports representant i debatten, försökte också upprätthålla en mer positiv syn.
– Som facklig representant struntar jag i vetenskapen, jag tror att vi kan förändra världen, vad ni än säger. Handlingsutrymmet kanske inte längre är lika stort som det en gång var, men det finns fortfarande möjlighet.
Men han påpekade också att facket i större grad måste våga vidga sina horisonter.
– Vi har en globaliserad arbetsmarknad, men en nationellt orienterad fackförbundsorganisation. Även om vi är bra på att prata om internationell solidaritet är det inte alltid så mycket som händer rent konkret. Någon gång måste vi förhålla oss till att världen har förändrats och det kanske inte räcker med den fackliga organisation vi har i dag.
En fråga som väcktes var hur synen på det europeiska samarbetet och EMU har förändrats i och med krisen.
– Hur LO ser på saken kan jag inte svara på men jag tror inte att någon skulle vilja gå med i EMU nu, sa Karin Pettersson.
Hon fortsatte:
– Vi har enormt stora obalanser i den europeiska ekonomin. Men det kan vara så att vi behöver mer politisk samverkan, fast med en annan politik. Jag är inte beredd att döma ut ett europeiskt samarbete, med vänsterstyrda regeringar kanske jag till och med skulle säga ja till EMU.
