Asfaltläggare irriterar och bromsar transporterna när arbetet pågår, men en jämn nylagd vägbana dämpar vibrationerna i lastbilshytten. Viktigt är att ställa in och serva förarstolen efter respektive chaufför och tala med biltillverkaren om vibrationer, tipsar Arbetsmiljöverket.
Vibrationer

Stora risker – lite fakta

Arbetsmiljö. Har du ont i ryggen? Rätt inställd förarstol? Konsekvenserna av skakningar kan bli stora, men få mätningar görs av vibrationer.

Helkroppsvibrationer. Så kallas skakningarna du utsätts för via förarsätet i lastbilen eller bussen, när du kör på ojämna, gropiga vägar. Värst utsatta är chaufförer i norra Sverige och störst är problemen vintertid, visar en studie om färdvibrationer och ohälsa bland yrkesförare.

Undersökningen gjordes av konsultbolaget Vectura inom ramen för ett EU-projekt 2012.

Man med ryggont. Foto: Shutterstock
Mannen på bilden är INTE ”Johan”. Foto: Shutterstock

Att många chaufförer dras med ryggproblem, som leder till sjukskrivningar och pension i förtid, är väl känt. Studien visade att förare utsattes för kraftiga stötar och gupp, fick värk, ischias och diskbråck. Men också utsattes för så plågsamt buller att de fick ta till hörselkåpor för att inte skada hörseln när vägbanorna antog ”tvättbrädemönster” efter snöröjning.

Vintervägar

Undersökningen följde chaufförerna på väg i svenska Norrland, finska Lappland, norra Norge och Skottland under senvintertid. Den period då vägbanorna skapar sämst arbetsmiljö i lastbilshytterna, inte minst på grund av tjälen.

Företaget Vecturas dåvarande teknikchef Johan Granlund varnade också för att sättningar och nivåskillnader på vägavsnitt vid vägtrummor och broskarvar är väldigt påfrestande för chaufförernas kroppar.

Förare påverkas olika av vibrationer. Bland övergående effekter märks rörelsesjuka, störd motorik, synpåverkan, nedsatt prestationsförmåga och ökad risk för trötthethetskänsla, enligt Arbetsmiljöverkets skrift ”Minska vibrationerna i jobbet”. Bland bestående besvär listas nack- och ryggskador.

Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att göra riskbedömningar och vidta åtgärder för att försöka förhindra Chauffören Johan bad chefen byta ut sin skakiga chaufförsstol. Åkaren lyssnade inte och han körde på tills det tog stopp.

Kroniska problem

I dag är Johans värk kronisk. Samtidigt kämpar han för att få sina problem erkända – och ersättning från Försäkringskassan. Det gäller att bevisa att hans värk kommer av vibrationerna.

Finns det forskning som stödjer Johans besvär?

Forskaren Hans Pettersson, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, pekar på en kunskapssammanställning. Den visar ett tydligt samband mellan skakningar och värk, att förare som utsätts för vibrationer i hytten riskerar att få problem med ländryggen. Fler studier gör klart att vibrationerna också kan ge ischias.

Hur är det med problem i nacke, höfter och axlar?

– Det kan bli besvär där också men ett lika tydligt samband finns inte konstaterat. Fast, tillägger Hans Pettersson, det är klart att det spelar roll om du kör på jämna asfalterade vägar eller ojämna.

Problemet är att skilja ut vibrationerna som orsak till värken i bland annat rygg och nacke. Hur väl förarstolen fungerar spelar in liksom körstilen, om chauffören lättar på gasen när vägen är dålig. Inte alltid så lätt om frakt ska fram. Att arbetet är stillasittande påverkar också kroppen, räknar Pettersson upp.

Problemet med studierna som gjorts är att forskarna inte mätt hur mycket vibrationer chaufförer utsatts för och under hur lång tid – för att de ska vara skadliga, förklarar han.

Farligt potthål i vägen. Upprepade stötar som fortplantar sig i lastbilar och truckar är särskilt skadliga. En norrländsk timmerbilsförare beskrev i ett tidigare reportage i Transportarbetaren känslan på dåliga vägar: ”Det känns som om köttet ska skakas loss från skelettet.”
Farligt potthål i vägen. Upprepade stötar som fortplantar sig i lastbilar och truckar är särskilt skadliga. En norrländsk timmerbilsförare beskrev i ett tidigare reportage i Transportarbetaren känslan på dåliga vägar: ”Det känns som om köttet ska skakas loss från skelettet.” Foto: Shutterstock

Hans Pettersson har själv mätt helkroppsvibrationer i lastbilshytter. Mätaren ser ut som en sittplatta, ungefär som en grammofonskiva, som chauffören sitter på under en arbetsdag.

Borde man forska mer om de vibrationer som bland annat lastbils- och bussförare utsätts för?

– Framför allt borde man undersöka hur mycket människor exponeras för vibrationer i arbetslivet, ifall det är så att det finns en stark koppling och att vibrationer i lastbilar och bussar ger skador. Man skulle kunna studera förare på dåliga vägar mer. Vissa kör på grusväg och det är ännu sämre.

Vägarna är svårt för arbetsgivarna att åtgärda, påpekar Hans Pettersson. De är Trafikverkets ansvar.

Hans beskriver skakningar framåt, bakåt och i sidled:

– Att studsa upp och ner är mindre farligt eftersom ländryggen dämpar stötarna. Framåt, bakåt, åt höger och vänster är farligare. Också roterande rörelser kan var ett problem, men de tar man inte med i dagens mätstudier.

Egen vårdbegäran

Många med rygg- och nackproblem skickas runt mellan olika vårdgivare. Företagshälsovården har generellt bäst kunskap om arbetsrelaterade besvär. Men för den som testat allt finns ytterligare en väg, en enskild person kan själv skicka en remiss till specialistvården. Det kallas egen vårdbegäran och är ganska okänt.

Av Arbetsmiljöverkets (AV) statistik framgår att arbetsgivarna under 2015–2019 anmälde cirka 230 arbetsskador på grund av helkroppsvibrationer till Försäkringskassan. Tillverkning, transport och magasinering liksom byggverksamhet hörde till branscherna med flest anmälda skador.

Statistiken visar också att ungefär en av tio män som kör fordon och mobila maskiner utsätts för helkroppsvibrationer på jobbet. Men. Betydligt fler vibrationsskador anmäls inom tillverkningsindustri och byggbransch. År 2015–2019 anmälde arbetsgivarna cirka 1 560 arbetsskador orsakade av vibrationer från handhållna verktyg.

Vibrationsskador klassas som arbetssjukdom. Blir de godkända ger de rätt till ersättning. Till skillnad från arbetsskador vid olyckor smyger sig besvären på över tid och många fortsätter arbeta länge innan de söker vård.

Vibrationsskador toppar antalet godkända arbetssjukdomar hos försäkringsbolaget, Afa försäkringar. Under åren 2014–2017 gick tre av tio fall att härleda till farliga vibrationer. Hårdast drabbade är byggnads- och industriarbetare. Hur många lastbils- och bussförare som skadats av vibrationer i arbetet går inte att utläsa ur Afa:s statistik.

Frågan infinner sig om åkerierna anmäler onda ryggar som vibrationsskador till Försäkringskassan? Att arm- och handvibrationer placerar sig så högt i statistiken innebär i alla fall att mer forskningsresurser riktas dit, konstaterar forskaren Hans Pettersson.

Liksom fler riktade inspektioner från Arbetsmiljöverket (AV). Under åren 2018–2020 inspekterade AV en rad arbetsplatser med inriktning på vibrationer från handhållna och mobila maskiner, bland annat truckar.

Få arbetsgivare hade gjort riskbedömningar eller kände till hur mycket vibrationer deras anställda utsattes för.

– Man kan ana att det inte är bättre inom åkeribranschen heller, säger en anställd på AV.

Men myndigheten planerar inga riktade insatser mot transportsektorn.

Män är mest utsatta

Grafik: 1 av 10 män

Statistik. Ungefär en av tio män som kör fordon och mobila maskiner utsätts för vibrationer på jobbet.

Silhuettbild av man
Bild: Shutterstock

230 arbetsskador på grund av dessa helkroppsvibrationer anmäldes av arbetsgivarna till Försäkringskassan under åren 2015–2019.

En arbetsskada som orsakas av arbete med vibrerande arbetsutrustning, exempelvis en lastbil, klassas som arbetssjukdom.

SCB:s undersökning av arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket beställt visar också att cirka 6 procent av de sysselsatta (omkring 330 000 personer) blev utsatta för vibrationer från fordon och mobila maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden år 2019.

Män är mer utsatta än kvinnor. Det vill säga 10 procent av de arbetande männen att jämföra med 2 procent av kvinnorna.

Mest helkroppsvibrationer utsattes män i åldrarna 50–64 år för, totalt 15 procent av de sysselsatta.

En av tio sysselsatta utsätts för hand- och armvibrationer i arbetet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

David Ericsson

De små stegens förbannelse

Davids krönika. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojekt om klimatomställningen. Foto: John Antonsson

Transportarbetarna avgörande för klimatet

8 frågor. Klimatutsläppen ska mer eller mindre upphöra fram till år 2045. I centrum av händelserna står förarna. Jindan Gong intervjuar chaufförer i forskningsprojektet Justit. För att chaufförernas perspektiv ska bidra till klimatomställning som är rättvis för arbetarna.

Regionala skyddsombuden Robert Savela och Urban Vikström, Transport avdelning 26 Norrbotten. Foto: Privat

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.

Biljettkontroll i busväder

Bevakning. I snålblåst eller sol. Väktarna som kontrollerar biljetter i Östergötland är ute varenda dag och ser till att resenärerna betalar.

Kultur
Stora bilden: Ove Allansson på besök i Göteborgs hamn i slutet av juli 1967 (Foto: SvD/TT). Med boken Afton i Ilhéus och andra noveller av Ove Allansson uppmärksammar Ove Allanssonsällskapet att författaren skulle ha fyllt 90 år under 2022.

Ove Allansson – sjöfolkets främsta skildrare

Böcker. Ove Allansson skrev om sjöfolket. 2022 skulle han ha fyllt 90 år och i en ny samling väljer svenska arbetarförfattare ut sina favoriter av hans berättelser.

Snabbkoll
Snabbkoll: Tillbud. Illustration: Mattias Käll

Rapportera om nästan-olyckor

Tillbud. Oj, det kunde gått illa. Du kunde ha klämt handen och ser dig snabbt om, hoppas att ingen såg att du var nära att ”klanta till det”. Tänk tvärtom! Var rädd om dina kollegor och rapportera om risker i arbetsmiljön så att arbetsgivaren kan förebygga, åtgärda och förhindra olyckor.

Stefan Gidlöf tittar ut över Norviks hamnområde. Han är fortfarande besviken över att arbetarkollektivet inte fick vara med och tycka till om utformningen.

Det blåser upp vid hamnen i Nynäshamn

Hamn. En råkall dag vid färjehamnen i Nynäshamn. Transportarbetaren möter Stefan Gidlöf. Fulltatuerad hamnarbetare som vill att facket tänker nytt.

Diskriminering.

Gamla unkna ideal drabbar unga män

Jämställdhet. Va, vabb? Var är mamman? Arbetsgivares förvåning och missnöje när anställda försöker dela ansvar för barn och hem med en partner slår olika. Unga pappor upplever att de är mer utsatta när det gäller att utnyttja sin lagstadgade rätt att vara hemma för vård av sjukt barn.