Asfaltläggare irriterar och bromsar transporterna när arbetet pågår, men en jämn nylagd vägbana dämpar vibrationerna i lastbilshytten. Viktigt är att ställa in och serva förarstolen efter respektive chaufför och tala med biltillverkaren om vibrationer, tipsar Arbetsmiljöverket.
Vibrationer

Stora risker – lite fakta

Arbetsmiljö. Har du ont i ryggen? Rätt inställd förarstol? Konsekvenserna av skakningar kan bli stora, men få mätningar görs av vibrationer.

Helkroppsvibrationer. Så kallas skakningarna du utsätts för via förarsätet i lastbilen eller bussen, när du kör på ojämna, gropiga vägar. Värst utsatta är chaufförer i norra Sverige och störst är problemen vintertid, visar en studie om färdvibrationer och ohälsa bland yrkesförare.

Undersökningen gjordes av konsultbolaget Vectura inom ramen för ett EU-projekt 2012.

Man med ryggont. Foto: Shutterstock
Mannen på bilden är INTE ”Johan”. Foto: Shutterstock

Att många chaufförer dras med ryggproblem, som leder till sjukskrivningar och pension i förtid, är väl känt. Studien visade att förare utsattes för kraftiga stötar och gupp, fick värk, ischias och diskbråck. Men också utsattes för så plågsamt buller att de fick ta till hörselkåpor för att inte skada hörseln när vägbanorna antog ”tvättbrädemönster” efter snöröjning.

Vintervägar

Undersökningen följde chaufförerna på väg i svenska Norrland, finska Lappland, norra Norge och Skottland under senvintertid. Den period då vägbanorna skapar sämst arbetsmiljö i lastbilshytterna, inte minst på grund av tjälen.

Företaget Vecturas dåvarande teknikchef Johan Granlund varnade också för att sättningar och nivåskillnader på vägavsnitt vid vägtrummor och broskarvar är väldigt påfrestande för chaufförernas kroppar.

Förare påverkas olika av vibrationer. Bland övergående effekter märks rörelsesjuka, störd motorik, synpåverkan, nedsatt prestationsförmåga och ökad risk för trötthethetskänsla, enligt Arbetsmiljöverkets skrift ”Minska vibrationerna i jobbet”. Bland bestående besvär listas nack- och ryggskador.

Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att göra riskbedömningar och vidta åtgärder för att försöka förhindra Chauffören Johan bad chefen byta ut sin skakiga chaufförsstol. Åkaren lyssnade inte och han körde på tills det tog stopp.

Kroniska problem

I dag är Johans värk kronisk. Samtidigt kämpar han för att få sina problem erkända – och ersättning från Försäkringskassan. Det gäller att bevisa att hans värk kommer av vibrationerna.

Finns det forskning som stödjer Johans besvär?

Forskaren Hans Pettersson, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, pekar på en kunskapssammanställning. Den visar ett tydligt samband mellan skakningar och värk, att förare som utsätts för vibrationer i hytten riskerar att få problem med ländryggen. Fler studier gör klart att vibrationerna också kan ge ischias.

Hur är det med problem i nacke, höfter och axlar?

– Det kan bli besvär där också men ett lika tydligt samband finns inte konstaterat. Fast, tillägger Hans Pettersson, det är klart att det spelar roll om du kör på jämna asfalterade vägar eller ojämna.

Problemet är att skilja ut vibrationerna som orsak till värken i bland annat rygg och nacke. Hur väl förarstolen fungerar spelar in liksom körstilen, om chauffören lättar på gasen när vägen är dålig. Inte alltid så lätt om frakt ska fram. Att arbetet är stillasittande påverkar också kroppen, räknar Pettersson upp.

Problemet med studierna som gjorts är att forskarna inte mätt hur mycket vibrationer chaufförer utsatts för och under hur lång tid – för att de ska vara skadliga, förklarar han.

Farligt potthål i vägen. Upprepade stötar som fortplantar sig i lastbilar och truckar är särskilt skadliga. En norrländsk timmerbilsförare beskrev i ett tidigare reportage i Transportarbetaren känslan på dåliga vägar: ”Det känns som om köttet ska skakas loss från skelettet.”
Farligt potthål i vägen. Upprepade stötar som fortplantar sig i lastbilar och truckar är särskilt skadliga. En norrländsk timmerbilsförare beskrev i ett tidigare reportage i Transportarbetaren känslan på dåliga vägar: ”Det känns som om köttet ska skakas loss från skelettet.” Foto: Shutterstock

Hans Pettersson har själv mätt helkroppsvibrationer i lastbilshytter. Mätaren ser ut som en sittplatta, ungefär som en grammofonskiva, som chauffören sitter på under en arbetsdag.

Borde man forska mer om de vibrationer som bland annat lastbils- och bussförare utsätts för?

– Framför allt borde man undersöka hur mycket människor exponeras för vibrationer i arbetslivet, ifall det är så att det finns en stark koppling och att vibrationer i lastbilar och bussar ger skador. Man skulle kunna studera förare på dåliga vägar mer. Vissa kör på grusväg och det är ännu sämre.

Vägarna är svårt för arbetsgivarna att åtgärda, påpekar Hans Pettersson. De är Trafikverkets ansvar.

Hans beskriver skakningar framåt, bakåt och i sidled:

– Att studsa upp och ner är mindre farligt eftersom ländryggen dämpar stötarna. Framåt, bakåt, åt höger och vänster är farligare. Också roterande rörelser kan var ett problem, men de tar man inte med i dagens mätstudier.

Egen vårdbegäran

Många med rygg- och nackproblem skickas runt mellan olika vårdgivare. Företagshälsovården har generellt bäst kunskap om arbetsrelaterade besvär. Men för den som testat allt finns ytterligare en väg, en enskild person kan själv skicka en remiss till specialistvården. Det kallas egen vårdbegäran och är ganska okänt.

Av Arbetsmiljöverkets (AV) statistik framgår att arbetsgivarna under 2015–2019 anmälde cirka 230 arbetsskador på grund av helkroppsvibrationer till Försäkringskassan. Tillverkning, transport och magasinering liksom byggverksamhet hörde till branscherna med flest anmälda skador.

Statistiken visar också att ungefär en av tio män som kör fordon och mobila maskiner utsätts för helkroppsvibrationer på jobbet. Men. Betydligt fler vibrationsskador anmäls inom tillverkningsindustri och byggbransch. År 2015–2019 anmälde arbetsgivarna cirka 1 560 arbetsskador orsakade av vibrationer från handhållna verktyg.

Vibrationsskador klassas som arbetssjukdom. Blir de godkända ger de rätt till ersättning. Till skillnad från arbetsskador vid olyckor smyger sig besvären på över tid och många fortsätter arbeta länge innan de söker vård.

Vibrationsskador toppar antalet godkända arbetssjukdomar hos försäkringsbolaget, Afa försäkringar. Under åren 2014–2017 gick tre av tio fall att härleda till farliga vibrationer. Hårdast drabbade är byggnads- och industriarbetare. Hur många lastbils- och bussförare som skadats av vibrationer i arbetet går inte att utläsa ur Afa:s statistik.

Frågan infinner sig om åkerierna anmäler onda ryggar som vibrationsskador till Försäkringskassan? Att arm- och handvibrationer placerar sig så högt i statistiken innebär i alla fall att mer forskningsresurser riktas dit, konstaterar forskaren Hans Pettersson.

Liksom fler riktade inspektioner från Arbetsmiljöverket (AV). Under åren 2018–2020 inspekterade AV en rad arbetsplatser med inriktning på vibrationer från handhållna och mobila maskiner, bland annat truckar.

Få arbetsgivare hade gjort riskbedömningar eller kände till hur mycket vibrationer deras anställda utsattes för.

– Man kan ana att det inte är bättre inom åkeribranschen heller, säger en anställd på AV.

Men myndigheten planerar inga riktade insatser mot transportsektorn.

Män är mest utsatta

Grafik: 1 av 10 män

Statistik. Ungefär en av tio män som kör fordon och mobila maskiner utsätts för vibrationer på jobbet.

Silhuettbild av man
Bild: Shutterstock

230 arbetsskador på grund av dessa helkroppsvibrationer anmäldes av arbetsgivarna till Försäkringskassan under åren 2015–2019.

En arbetsskada som orsakas av arbete med vibrerande arbetsutrustning, exempelvis en lastbil, klassas som arbetssjukdom.

SCB:s undersökning av arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket beställt visar också att cirka 6 procent av de sysselsatta (omkring 330 000 personer) blev utsatta för vibrationer från fordon och mobila maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden år 2019.

Män är mer utsatta än kvinnor. Det vill säga 10 procent av de arbetande männen att jämföra med 2 procent av kvinnorna.

Mest helkroppsvibrationer utsattes män i åldrarna 50–64 år för, totalt 15 procent av de sysselsatta.

En av tio sysselsatta utsätts för hand- och armvibrationer i arbetet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Claes Thim, ombudsman Transport avd 5 Stockholm. Foto: Petra Hägglund

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Ordningsvakter byts ut mot väktare

Bevakning. Psykisk press på ensamma väktare och oro för vårdpersonalens säkerhet. Ordningsvakter, väktare och Transports regionala skyddsombud reagerar kraftigt på kommande indragningar av ordningsvakter vid Skånes universitetssjukhus.

Utstationeringsavtalet tecknades den 6 december och gäller från och med årsskiftet. Foto: Samskip

Facket tecknar avtal med lettiska Samskip

Åkeri. Transport har tecknat ett så kallat utstationeringsavtal med lettiska Samskip. Avtalet kommer efter år av förhandlingar

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.