Asfaltläggare irriterar och bromsar transporterna när arbetet pågår, men en jämn nylagd vägbana dämpar vibrationerna i lastbilshytten. Viktigt är att ställa in och serva förarstolen efter respektive chaufför och tala med biltillverkaren om vibrationer, tipsar Arbetsmiljöverket.
Vibrationer

Stora risker – lite fakta

Arbetsmiljö. Har du ont i ryggen? Rätt inställd förarstol? Konsekvenserna av skakningar kan bli stora, men få mätningar görs av vibrationer.

Helkroppsvibrationer. Så kallas skakningarna du utsätts för via förarsätet i lastbilen eller bussen, när du kör på ojämna, gropiga vägar. Värst utsatta är chaufförer i norra Sverige och störst är problemen vintertid, visar en studie om färdvibrationer och ohälsa bland yrkesförare.

Undersökningen gjordes av konsultbolaget Vectura inom ramen för ett EU-projekt 2012.

Man med ryggont. Foto: Shutterstock
Mannen på bilden är INTE ”Johan”. Foto: Shutterstock

Att många chaufförer dras med ryggproblem, som leder till sjukskrivningar och pension i förtid, är väl känt. Studien visade att förare utsattes för kraftiga stötar och gupp, fick värk, ischias och diskbråck. Men också utsattes för så plågsamt buller att de fick ta till hörselkåpor för att inte skada hörseln när vägbanorna antog ”tvättbrädemönster” efter snöröjning.

Vintervägar

Undersökningen följde chaufförerna på väg i svenska Norrland, finska Lappland, norra Norge och Skottland under senvintertid. Den period då vägbanorna skapar sämst arbetsmiljö i lastbilshytterna, inte minst på grund av tjälen.

Företaget Vecturas dåvarande teknikchef Johan Granlund varnade också för att sättningar och nivåskillnader på vägavsnitt vid vägtrummor och broskarvar är väldigt påfrestande för chaufförernas kroppar.

Förare påverkas olika av vibrationer. Bland övergående effekter märks rörelsesjuka, störd motorik, synpåverkan, nedsatt prestationsförmåga och ökad risk för trötthethetskänsla, enligt Arbetsmiljöverkets skrift ”Minska vibrationerna i jobbet”. Bland bestående besvär listas nack- och ryggskador.

Arbetsgivare är enligt arbetsmiljölagen skyldiga att göra riskbedömningar och vidta åtgärder för att försöka förhindra Chauffören Johan bad chefen byta ut sin skakiga chaufförsstol. Åkaren lyssnade inte och han körde på tills det tog stopp.

Kroniska problem

I dag är Johans värk kronisk. Samtidigt kämpar han för att få sina problem erkända – och ersättning från Försäkringskassan. Det gäller att bevisa att hans värk kommer av vibrationerna.

Finns det forskning som stödjer Johans besvär?

Forskaren Hans Pettersson, vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin på Umeå universitet, pekar på en kunskapssammanställning. Den visar ett tydligt samband mellan skakningar och värk, att förare som utsätts för vibrationer i hytten riskerar att få problem med ländryggen. Fler studier gör klart att vibrationerna också kan ge ischias.

Hur är det med problem i nacke, höfter och axlar?

– Det kan bli besvär där också men ett lika tydligt samband finns inte konstaterat. Fast, tillägger Hans Pettersson, det är klart att det spelar roll om du kör på jämna asfalterade vägar eller ojämna.

Problemet är att skilja ut vibrationerna som orsak till värken i bland annat rygg och nacke. Hur väl förarstolen fungerar spelar in liksom körstilen, om chauffören lättar på gasen när vägen är dålig. Inte alltid så lätt om frakt ska fram. Att arbetet är stillasittande påverkar också kroppen, räknar Pettersson upp.

Problemet med studierna som gjorts är att forskarna inte mätt hur mycket vibrationer chaufförer utsatts för och under hur lång tid – för att de ska vara skadliga, förklarar han.

Farligt potthål i vägen. Upprepade stötar som fortplantar sig i lastbilar och truckar är särskilt skadliga. En norrländsk timmerbilsförare beskrev i ett tidigare reportage i Transportarbetaren känslan på dåliga vägar: ”Det känns som om köttet ska skakas loss från skelettet.”
Farligt potthål i vägen. Upprepade stötar som fortplantar sig i lastbilar och truckar är särskilt skadliga. En norrländsk timmerbilsförare beskrev i ett tidigare reportage i Transportarbetaren känslan på dåliga vägar: ”Det känns som om köttet ska skakas loss från skelettet.” Foto: Shutterstock

Hans Pettersson har själv mätt helkroppsvibrationer i lastbilshytter. Mätaren ser ut som en sittplatta, ungefär som en grammofonskiva, som chauffören sitter på under en arbetsdag.

Borde man forska mer om de vibrationer som bland annat lastbils- och bussförare utsätts för?

– Framför allt borde man undersöka hur mycket människor exponeras för vibrationer i arbetslivet, ifall det är så att det finns en stark koppling och att vibrationer i lastbilar och bussar ger skador. Man skulle kunna studera förare på dåliga vägar mer. Vissa kör på grusväg och det är ännu sämre.

Vägarna är svårt för arbetsgivarna att åtgärda, påpekar Hans Pettersson. De är Trafikverkets ansvar.

Hans beskriver skakningar framåt, bakåt och i sidled:

– Att studsa upp och ner är mindre farligt eftersom ländryggen dämpar stötarna. Framåt, bakåt, åt höger och vänster är farligare. Också roterande rörelser kan var ett problem, men de tar man inte med i dagens mätstudier.

Egen vårdbegäran

Många med rygg- och nackproblem skickas runt mellan olika vårdgivare. Företagshälsovården har generellt bäst kunskap om arbetsrelaterade besvär. Men för den som testat allt finns ytterligare en väg, en enskild person kan själv skicka en remiss till specialistvården. Det kallas egen vårdbegäran och är ganska okänt.

Av Arbetsmiljöverkets (AV) statistik framgår att arbetsgivarna under 2015–2019 anmälde cirka 230 arbetsskador på grund av helkroppsvibrationer till Försäkringskassan. Tillverkning, transport och magasinering liksom byggverksamhet hörde till branscherna med flest anmälda skador.

Statistiken visar också att ungefär en av tio män som kör fordon och mobila maskiner utsätts för helkroppsvibrationer på jobbet. Men. Betydligt fler vibrationsskador anmäls inom tillverkningsindustri och byggbransch. År 2015–2019 anmälde arbetsgivarna cirka 1 560 arbetsskador orsakade av vibrationer från handhållna verktyg.

Vibrationsskador klassas som arbetssjukdom. Blir de godkända ger de rätt till ersättning. Till skillnad från arbetsskador vid olyckor smyger sig besvären på över tid och många fortsätter arbeta länge innan de söker vård.

Vibrationsskador toppar antalet godkända arbetssjukdomar hos försäkringsbolaget, Afa försäkringar. Under åren 2014–2017 gick tre av tio fall att härleda till farliga vibrationer. Hårdast drabbade är byggnads- och industriarbetare. Hur många lastbils- och bussförare som skadats av vibrationer i arbetet går inte att utläsa ur Afa:s statistik.

Frågan infinner sig om åkerierna anmäler onda ryggar som vibrationsskador till Försäkringskassan? Att arm- och handvibrationer placerar sig så högt i statistiken innebär i alla fall att mer forskningsresurser riktas dit, konstaterar forskaren Hans Pettersson.

Liksom fler riktade inspektioner från Arbetsmiljöverket (AV). Under åren 2018–2020 inspekterade AV en rad arbetsplatser med inriktning på vibrationer från handhållna och mobila maskiner, bland annat truckar.

Få arbetsgivare hade gjort riskbedömningar eller kände till hur mycket vibrationer deras anställda utsattes för.

– Man kan ana att det inte är bättre inom åkeribranschen heller, säger en anställd på AV.

Men myndigheten planerar inga riktade insatser mot transportsektorn.

Män är mest utsatta

Grafik: 1 av 10 män

Statistik. Ungefär en av tio män som kör fordon och mobila maskiner utsätts för vibrationer på jobbet.

Silhuettbild av man
Bild: Shutterstock

230 arbetsskador på grund av dessa helkroppsvibrationer anmäldes av arbetsgivarna till Försäkringskassan under åren 2015–2019.

En arbetsskada som orsakas av arbete med vibrerande arbetsutrustning, exempelvis en lastbil, klassas som arbetssjukdom.

SCB:s undersökning av arbetsmiljön som Arbetsmiljöverket beställt visar också att cirka 6 procent av de sysselsatta (omkring 330 000 personer) blev utsatta för vibrationer från fordon och mobila maskiner minst en fjärdedel av arbetstiden år 2019.

Män är mer utsatta än kvinnor. Det vill säga 10 procent av de arbetande männen att jämföra med 2 procent av kvinnorna.

Mest helkroppsvibrationer utsattes män i åldrarna 50–64 år för, totalt 15 procent av de sysselsatta.

En av tio sysselsatta utsätts för hand- och armvibrationer i arbetet.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lastbilschaufför i hytt på skakig väg. Helkroppsvibrationer.

Skadliga helkroppsvibrationer

Åkeri. Helkroppsvibrationer är en stor, ofta dold, fara för många chaufförer. Transportarbetaren granskar problemet i en serie artiklar under hösten.

Utredaren Samuel Engblom. Foto: TCO

Lättare för 60-åringar att få förtidspension

Arbetsmiljö. Mildare regler för att få rätt till sjukersättning för personer som är 60 år eller äldre och närmar sig pensionen. Förslaget framförs i en statlig utredning som presenterades i slutet av augusti.

Vibrationer – illustration och grafik

Den dolda faran

Arbetsmiljö. Flisbilsföraren Johan skakade sönder rygg och nacke på dåliga norrländska vägar. Vibrationer i hytten kan ge värk, problem med ländryggen och ischias. Transportarbetaren granskar skadliga helkroppsvibrationer i en artikelserie som avslutas nästa månad.

Snabbkoll
Snabbkoll: Motioner

Så skriver du bästa motionen

Inför kongressen. Påverka Transport genom att skriva motioner (förslag) till förbundets kongress 2022. Det här är vår guide.

Kultur
Svordomar. Illustration: Mattias Käll. Kristy Beers Fägersten. Foto: Anna Hartvig / Södertörns högskola

Hon vill ge svordomen upprättelse

Kraftuttryck. Ett litet ”jävlar” kan vara tricket om du vill ha en vän. Det funkar också mot smärtan om du råkar tappa domkraften på tån. Lingvisten Kristy Beers Fägersten vet massor om konstruktivt svärande, och hon vill gärna ge svordomen upprättelse. Vi behöver den.

Snabbkoll
Snabbkoll: Semesterlöner. Illustration: Mattias Käll

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

André Edlund klättrar upp i planet. Håkan Ångqvist hoppar in i traktorn framför. Det går undan. Tillsammans bogserar de en Fokker 50 till hangaren där planet vilar över natten, inför återresan till Stockholm, tidigt nästa morgon.

Samspelt lag på flygplatsen i Vilhelmina

Flyg. ”Pang!” Knallskottet går och kanadagåsen lämnar till slut banan fri. Ramparbetarna André, Håkan och Mikael går som en man ut för att ta emot Fokkern från Stockholm. Nattkvarter är South Lapland Airport.

Kultur
Foto från utställningen: Kofi Gyan, lagerarbetare, Kungälv. Foto: Elisabeth Ohlson

Utställning värd en omväg

Arbetare. ”När arbetsdagen är över känner jag mig stolt och trött. När jag vet att jag har orkat göra det jag ska, för det är en bedrift. Sex timmars arbetsdag vore kanon för oss som arbetar på lager.” Kofi Gyan i Kungälv är en av de 33 arbetare som porträtteras på utställningen "Vi som arbetar med våra kroppar".

30 stuveriarbetare varslades initialt. 26 fick till slut gå när pappersbruket lades ner. ”Vi har nya produkter och nya kunder på gång”, säger Richard Emanuelsson. Foto: Justina Öster

”Nedläggningen blev en rejäl kalldusch”

Hamn. SCA:s nedläggning av pappersbruket i Sundsvall blev ett dråpslag för hamnen. Hälften av godset försvann och 30 av 55 stuveriarbetare varslades om uppsägning.

Sommarsverige
Köerna ringlade långa i väntan på att Vildmarksvägen ska öppna.

Vackraste vägen

Stekenjokk. Björkskogen blir glesare och snölegorna allt större. Framme vid bommen är det kalfjäll. En kilometerlång karavan av husbilar, husvagnar och motorcyklister köar. Om en timme öppnar Sveriges kanske vackraste väg.

Kultur
Aj, aj, lägga handen i en myrstack … Gör det inte ont? ”Nej, det kliar lite”, hävdar insektskocken Ola Albrektsson. Så gör han för att fånga myror till dagens insektstacos. Myrorna smakar syrligt, som citron och lime.

Käka myror?

Nymat. Hos insektskocken Ola Albrektsson kittlar de dödsskönt i kistan. Och ger en syrlig smak på tungan – både tillagade och levande. Vi pratar nymat över några insektstacos i det gröna.

Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Dragon gate. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.