I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.
Close
I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.
Close
Vibrationer

Bra förarstol kan rädda ryggen

Arbetsmiljö. Dåliga förarstolar och skakiga vägar är en skadlig kombination. Men mätningar av vibrationer är ingen het fråga i transportbranschen. ”Satsa på bra stolar. Chaufförer som mår bra gör ett bättre jobb”, råder Volvos Göran Bergqvist. Läs andra delen i vår granskning av helkroppsvibrationer.

Värk i ryggen efter många år på vägen är ett välkänt problem bland chaufförer i Transports olika branscher. I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som tvingats lämna chaufförsjobbet och kämpar med ständig värk. Han skakade sönder rygg och nacke på dåliga vägar i Västernorrland. Johan bad sin dåvarande chef att byta ut förarstolen som gav dåligt stöd, men fick nej.

Hur är det med kunskaperna om helkroppsvibrationer? Bedriver transportbranschen något arbete för att lyfta frågan? Gör de något för att och öka medvetenheten bland arbetsgivarna om när skakningar och stötar på vägen kan bli skadliga för yrkesförare?

Arbetsmiljöexpert Jan Arvidsson på arbetsgivarnas paraplyorganisation Transportföretagen känner inte till något projekt i frågan inom organisationen. Han hänvisar till två äldre rapporter. På åkerinäringens branschorganisation, Sveriges Åkeriföretag, pågår heller inget arbete kring detta.

Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) arbetar på arbetsgivarnas och fackets uppdrag för att förbättra arbetsmiljön. De har inga planer på vibrationsmätningar inom åkeri på gång. Däremot granskades helkroppsvibrationer inom flyget för ett tiotal år sedan. Då mättes vibrationerna i bagagetruckar under både vinter och sommartid, berättar projektledare Caroline Ljunglöf.

– Tya tillhandahåller också mätutrustning till våra anslutna företag. De kan låna den för att få en första indikation på om de behöver gå vidare med utförligare mätningar och åtgärder enligt gällande regler.

Truckar och maskiner

De flesta företag som lånat Tyas utrustning har gjort mätningar på truckar och maskiner.

– Vad vi känner till har det inte genomförts något specifikt projekt eller mätning av helkroppsvibrationer inom lastbilsåkerier, säger Caroline Ljunglöf.

Forskaren Hans Pettersson vid Umeå universitet intervjuades i förra numret. Han vet inte hur medvetna landets åkare är om riskerna med vibrationer. Men det är en del i arbetsgivaransvaret att ha koll på gränsvärden och hur mycket skakningar de anställda utsätts för, betonar han. En fingervisning var att få kom när Umeå universitet bjöd in för att presentera en digital nationell vibrationsdatabasför några år sedan. På den databasen kan arbetsgivare knappa in en viss lastbilsmodell och se hur höga vibrationer en chaufför utsätts för under en arbetsdag.

– Användningen minskade, så nu har vi förbättrat designen för att fler ska hitta hit, säger Hans Pettersson.

Vibrationsmätaren Smartvib är inte större än en legobit och kan fästas i förarstolen för att mäta skakningarna på vägen. Än så länge är den en prototyp, i väntan på produktion i större skala till lägre pris än dagens dyrare modeller. Foto: Roland Cox
Vibrationsmätaren Smartvib är inte större än en legobit och kan fästas i förarstolen för att mäta skakningarna på vägen. Än så länge är den en prototyp, i väntan på produktion i större skala till lägre pris än dagens dyrare modeller. Foto: Roland Cox

Vid sidan av databasen satsade Afa försäkring 2014 knappt 2,8 miljoner kronor på att ta fram en enkel vibrationsmätare, kopplad till en mobilapp. Smartvib heter den och är inte större än en legobit, som kan sättas fast i förarstolen, på verktyget eller maskinen för dagliga mätningar. Tanken med den är att få ner priset till en eller ett par tusenlappar, andra mätare är dyra, och få fart på mätningarna.

Kom av sig

På stora bilden här nedanför poserar den nu pensionerade forskaren Lage Burström med mobil och mätare, som kan skicka varnande vibrationsvärden till en mobilapp. Men projektet kom av sig.

– Mätaren finns och fungerar men har inte börjat tillverkas än på grund av kommersiella problem, säger Hans Pettersson som till och från får frågor om mätaren.

Pensionerade forskaren Lage Burström vid Umeå universitet visar upp vibrationsmätaren som kan kopplas till en mobilapp och larma om skakningarna blir höga och hälsofarliga. Värdena kan också överföras till och analyseras på datorn. Foto: Roland Cox
Pensionerade forskaren Lage Burström vid Umeå universitet visar upp vibrationsmätaren som kan kopplas till en mobilapp och larma om skakningarna blir höga och hälsofarliga. Värdena kan också överföras till och analyseras på datorn. Foto: Roland Cox

På Luleåföretaget CVK svarar tidigare teknikforskaren och entreprenören Peter Jönsson att tester och lansering dragit ut på tiden. Bland annat på grund av pandemin och att en stoltillverkare hoppat av. När mätaren kan tas i drift är inte klart, men idén lever.

– Smartvib är den enda produkten som kan lösa problemet med vibrationsskador på arbetsplatserna. Det låter lite kaxigt men det går aldrig att bygga bort vibrationer helt. Det finns så många som jobbar på gränsen, men arbetet rullar på och skadorna kommer inte förrän efter 20 år. Då är det för sent.

Ny teknik kan upplevas som ett hot av både anställda, fack och arbetsgivare, menar han. Hur då?

– Du är van att jobba på ett sätt och kan tvingas ändra arbetssätt för att undvika faror. Det handlar om att en sensor i en maskin larmar om vibrationerna når skadlig nivå, säger Peter Jönsson.

Diskbråck och ischias

Jens Wahlström är verksamhetschef på Företagshälsan, Region Västerbotten och betonar företagshälsovårdens roll vid vibrationsbesvär. Diskbråck och ischias får åtskilliga att söka läkarvård.

– Enstaka studier finns om sambandet mellan diskbråck och helkroppsvibrationer, men de är inte så starka som för besvär med ländrygg och ischias.

Att åtgärda problem med vibrationer i åkerinäringen är komplicerat eftersom vägstandard, hastigheter och konkurrens spelar in, resonerar Wahlström.

– Det är ett branschproblem som det gäller att hitta sätt att ta sig an. Forskningen tillsammans med branschen får försöka hitta vägar.

Jens Wahlström riktar blicken mot USA där företag fokuserat på förarstolar och olika system för att dämpa vibrationer. Ett system följer samma teknik som brusreducerande hörlurar, förklarar han.

– Chauffören ställer in stolen som sedan automatiskt justerar för guppet på vägen och dämpar bort vibrationen.

Utvecklats

Transportarbetaren har sökt både Scania och Volvo, men bara fått kontakt med Volvo GTT. Där svarar den varumärkesansvariga chefen (”brand distinction manager”) Göran Bergqvist att utvecklingen gått framåt under hans 40 år på företaget.

– Vi har gått från att inte ha servostyrning, enbart fjädring i chassit, till fjädring i hytten och luftfjädrad stol, säger han.

Bergqvist beskriver tre olika system som det gäller att få att samverka på rätt sätt för att få rätt dämpning. Chassit, alltså själva stommen, hytten och förarstolen. I chassit spelar hjulens upphängning in. Både hytt och förarstol kan som sagt vara luftfjädrade.

Han talar om vibrationer som kan gå in via stolen, ratten och även en manuell växelspak. Det senare har minskat i och med automatväxelns intåg, men fortfarande finns exempelvis taxi- och färdtjänstförare som växlar manuellt vilket sliter på kroppen i stadstrafik.

– Stolen och hur du sitter är viktigt. Här finns svankskydd som ger en S-formad hållning, bra stabilitet i kroppen och förhindrar att du sjunker ihop. Man pumpar upp stolen för att få ett bra stöd i svanken. Dessutom finns sidostöd, som påminner om stöd i racerstolar.

Annat som påverkar arbetsmiljön är hur mycket chaufförer behöver vrida på ratten. Bergqvist gör reklam för den extra servostyrning som Volvo utvecklat, så kallad VDS (Volvo Dynamic Steering). Den kompenserar, styr tillbaka på rätt kurs efter ojämnheter som gropar och spår i vägbanan, och gör att chauffören kan lätta sitt grepp om ratten, beskriver han.

– Då minskar belastningen av armarna.

Så kallade potthål, sprickor, överlappningar och skador i asfalten skapar vibrationer i lastbilar, truckar, sopbilar, bussar, taxibilar och andra fordon. Stötar är mest skadliga för kroppen. Foto: Justina Öster
Så kallade potthål, sprickor, överlappningar och skador i asfalten skapar vibrationer i lastbilar, truckar, sopbilar, bussar, taxibilar och andra fordon. Stötar är mest skadliga för kroppen. Foto: Justina Öster

Vägens skick viktigt

Göran Bergqvist anser att företaget kommit långt när det gäller att minska vibrationerna. Ändå kan man inte komma ifrån att skicket på vägen spelar roll för förarens arbetsmiljö.

– Alla skakningar kan man inte ta bort. Fordonen är tunga och du måste fortfarande känna vad du gör och var du kör.

Är åkerierna medvetna om stolens betydelse?

– Det tror jag, generellt. Stolarna går att ställa in i olika lägen för olika chaufförer. Det har nog förarna en ganska bra rutin på.

Inställningen kan göras så att den finns inprogrammerad i stolen för varje person.

Hur länge en förarsits håller, hur ofta den behöver servas och bytas ut beror på vad den används till, förklarar Bergqvist.

Yrkesförare som kört länge på dåliga vägar har ofta svårt att jobba kvar till pensionen. Innebär ny teknik att chaufförerna kommer att ”hålla” längre?

– Jag tror teknikutvecklingen gör att dagens förare inte kommer att få samma problem. I dag har du också möjlighet att vinkla ratten, ställa in den efter din kroppsform så att du får en bra körställning och plats för magen.

Finns det konkurrens om dämpning inom fordonsindustrin?

– Vi har kommit långt när det gäller vibrationer men det är klart, saker och ting kan bli bättre. En hög kompetensnivå krävs för att få vara med på banan.

Vad ska åkerier tänka på vid inköp av lastbilar?

– Fjädringssystemet är en viktig bit, det är en avvägning utifrån vad bilen ska användas till. Vissa typen av arbeten kräver särskild fjädring. Vi har ett utbud av olika stolar. Det kan bli dyrt, men jag tror att åkerier tjänar på att lägga lite extra pengar på en bra stol. Chaufförer som mår bra kör i regel mycket bättre och är rädda om bilen. Dessutom minskar de arbetsrelaterade skadorna, säger Göran Bergqvist.

70 procent har ryggont

Daniela Profir är sakkunnig om vibrationer hos Arbetsmiljöverket. Hon lyfter fram uppskattningar att ungefär 70 procent av landets befolkning har besvär från ländryggen någon gång under ett år. Men att skilja ut om det beror på skadliga vibrationer är svårt.

– Det är viktigt att upptäcka problemen tidigt, innan besvären blir kroniska. Därför måste arbetsgivaren göra en riskbedömning av arbetsmiljön och använda resultaten från uppskattningen eller vibrationsmätningen för att begränsa exponeringen. Ifall den är skadlig, säger Daniela Profir.

Om en anställd säger: ”Jag har ont i ryggen och vill ha ett nytt förarsäte” och chefen inte lyssnar är det inte bra. Här måste arbetsgivaren agera, exempelvis se till att förarsätet är rätt inställt och att vibrationsdämpningen fungerar, förklarar hon.

– Kör chauffören lastbilen på slitna vägar uppstår vibrationer. Föraren kan få in dem i kroppen via sätet och kanske även genom fötterna. Risken är påtaglig att hen kan få besvär i till exempel ländryggen.

– Personer som har besvär med ryggen sedan tidigare är extra känsliga, därför är det ännu viktigare att skydda dem. Arbetsgivaren kan förslagsvis kontakta lastbilstillverkaren och fråga om lastbilens vibrationsdämning är tillräcklig för vägarna föraren kör på.

Varför togs kravet på återkommande medicinska kontroller bort för anställda som utsätts för helkroppsvibrationer?

– Experterna är överens om att det i nuläget inte finns tillräckligt bra kliniska undersökningsmetoder för att förutsäga kommande skadlig inverkan av helkroppsvibrationer. Men om en anställd säger att hen har problem så måste arbetsgivaren vidta åtgärder, betonar Daniela Profir.

Riskbedömningar

Riskbedömningar ska alltid göras. De kan resultera i krav på medicinska kontroller som anpassats till den risk
som skakningarna kan innebära, tillägger hon.

Gustav Sand Kanstrup på Arbetsmiljöverket arbetar med regeringens och myndighetens nollvision – för att minska skador, arbetsolyckor och sjukdomar på jobbet. Transportbranschen utmärker sig bland näringarna med flest dödsolyckor, visar en färsk rapport.

Han säger:

– Det brister i kunskaperna om arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete inom åkeribranschen. Här behövs absolut en uppryckning!

Hur påverkas gravida förare av vibrationer?

Svarta silhuetter av gravida kvinnor. Bild: Shutterstock
Bild: Shutterstock

Arbetsmiljö. Kvinnor är på frammarsch inom transportbranschen. Vad ska man tänka på om man blir gravid, när det gäller vibrationer på vägen? En studie pågår.

Forskaren Jenny Selander vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, berättar om en stor studie, där gravida följs över en längre tid. Syftet är att upptäcka risker i arbetet som kan påverka mamman och barnet och att kunna ge bättre råd till kvinnor som väntar barn.

När det gäller gravida kvinnliga lastbilschaufförer visar mätningar som gjorts att de ligger kring gränsen för när vibrationer kan vara skadliga.

– Det skiljer sig förstås om man jobbar i en gammal skakig lastbil eller en nyproducerad. Så bäst är att arbetsgivaren gör individuella mätningar.

Jenny Selander har några tydliga råd:

– Berätta för din chef tidigt i graviditeten att du väntar barn. Det kan ta emot eftersom graviditeten kan avbrytas, men det är viktigt att chefen kontaktar företagshälsovården och gör en riskbedömning.

Är vibrationerna för höga? Förekommer upprepade stötar? Behövs fler åtgärder i arbetsmiljön? Går det att byta till andra arbetsuppgifter? Finns inte möjligheter till omplacering kan kvinnan i sista hand söka graviditetspenning från Försäkringskassan, förklarar Jenny Selander.

Hur skadliga helkroppsvibrationer är för gravida är i dagsläget oklart.

– Vi vill inte linda om gravida kvinnor med bubbelplast, men gärna nå ut med sansad information om riskerna, säger hon.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Johan Granlund:
    19 december, 2022

    Länk till EU Roadex III rapport:
    https://www.slideshare.net/JohanGranlund/health-issues-raised-by-poorly-maintained-road-networks-roadex-iii

  2. Johan Granlund:
    19 december, 2022

    Vägverkets studie 'Helkroppsvibrationer vid färd på ojämna vägar' i VV publikation 2000:31 har följts upp av två EU-projekt med mätningar i tunga lastbilar i Sverige samt i Norge, Finland och Skottland. I EU Roadex III 'Health Issues Raised by Poorly Maintained Road Networks' mättes 10 rundor om ca 2*150 km vardera på väg 331 i Västernorrland.
    Den studien utvidgades i Roadex IV 'Vehicle and Human Vibration due to Road Condition' med mätning även på tjälad vägbana och på gropig isskorpa på osaltade vägar i Västernorrland, samt i Norge, Finland och Skottland. Alla visade på hälsorisk, och högst mätresultat mättes i Sverige (Västernorrland).

Lästips:

Usel väghållning hotar knäcka yrkesförare

Vägtrafik. Växlande väderlek har lett till ovanligt många potthål och isiga vägar i år. Trafikverket varnar nu för att bilar kan skadas. Men inte bara fordon går sönder – vägstandarden knäcker yrkeschaufförer.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.

Döden på jobbet
Vägen var avstängd stora delar av dagen efter dödsolyckan, där två lastbilar frontalkrockade, på väg 26/47 mellan Mullsjö och Sandhem i januari förra året.

Fler förlorade livet i arbetsolyckor

Arbetsmiljö. Under förra året dog 65 personer på jobbet i Sverige. Det är det högsta dödstalet på många år. Chaufförer är bland de värst drabbade av dödliga arbetsplatsolyckor.

Kollegahjälpens logga

”Det är viktigt att prata och ventilera”

Arbetsmiljö. Dödsolyckor på jobbet och dödliga trafikolyckor ökade under 2023. För den lastbilschaufför som råkar ut för ett trauma i arbetet finns hjälp att få. En grupp chaufförer och åkare finns där som kamratstödjare genom Kollegahjälpen.

Kultur
Allan Johansson lutad över den soptunna som programledaren Sverker Olofsson använde sig flitigt av i konsumentmagasinet Plus på SVT.

Sopbilar och historia på unikt museum

Renhållning. Landets enda sopbilsmuseum ligger i Blomstermåla. Modeller och fotografier visar hur fordon, maskiner och verktyg för renhållning förändrats under förra seklet. Lokalerna i Folkets hus rymmer också föremål som vittnar om den industri som präglade samhället under 1900-talet.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Tidningsbuden drabbas hårt av Tidöpartiernas höjda försörjningskrav för migrantarbetare. Bilden är en arkivbild.

”Försörjningskravet blir moment 22”

Migrantarbetare. En rundringning till några av Transports avdelningar tyder på att Transportarbetareförbundet kommer att få fler ärenden som gäller migranter 2024, när deras nuvarande arbetstillstånd löper ut.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Taxibilar vid Stockholms Centralstation och Azeem Yousaf på tidningsbudsfilialen.

Två migrantarbetare vittnar

Arbetsvillkor. ”Majid” och Azeem lämnade Pakistan för Sverige – i tron att arbetsvillkoren var bättre här. Med höjt inkomstkrav för migrantarbetare tvingades Majid säga upp sig och börja köra taxi. Tio, elva timmar per dag. Azeem skadade sig i jobbet, men är kvar som tidningsbud.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Premo: ”Vi vill samverka med facket”

Migrantarbetare. Premo välkomnar att tidningen tar upp de förändrade reglerna för arbetskraftsinvandring. – Tyvärr är det lite för sent eftersom förändringen redan trätt i kraft, säger Premos HR-chef Maria Björnefur och vd Jan Persson.

Höjt inkomstkrav slår hårt
Transports avtalssekreterare Peter Winstén. Foto: Pernilla Ahlsén

”Bäst vore behovsprövad arbetskraftsinvandring”

Migrantarbetare. Transport ser höjningen av inkomstkravet som rimlig: Arbetskraftsinvandringen måste vara reglerad. Men beklagar samtidigt att den nya nivån införts utan övergångsperiod. Konsekvensen blir att tusentals som redan bor och arbetar i landet drabbas.

Höjt inkomstkrav slår hårt

Migrantarbetare. Den 1 november mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Några övergångsregler finns inte. Den som tjänar under 27 360 kronor i månaden riskerar både att förlora arbetet och att utvisas. Transportarbetaren har pratat med två migrantarbetare, arbetsgivare och Transport.

Fysioterapeuten Lotta Melander guidar Patric Örnfjärd genom övningarna på yogamattan.

Stroken blev en vändpunkt i livet

Hälsa. Att vara sann mot sig själv, kan det vara läkande? För strokedrabbade Patric Örnfjärd är svaret ett självklart ja. Han övar på Basal Kroppskännedom. I dag är han tacksam för sin stroke, för genom den har han fått träffa sig själv i en bättre version.