I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.
Close
I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som skakade sönder rygg och nacke i en dålig förarstolstol på knaggliga norrländska vägar. I dag är han sjukskriven med ständig värk. Han längtar tillbaka ut på vägen och får juridisk hjälp av Transport och fackets juridiska byrå LO-TCO Rättsskydd för att få ut ersättning från Försäkringskassan.
Close
Vibrationer

Bra förarstol kan rädda ryggen

Arbetsmiljö. Dåliga förarstolar och skakiga vägar är en skadlig kombination. Men mätningar av vibrationer är ingen het fråga i transportbranschen. ”Satsa på bra stolar. Chaufförer som mår bra gör ett bättre jobb”, råder Volvos Göran Bergqvist. Läs andra delen i vår granskning av helkroppsvibrationer.

Värk i ryggen efter många år på vägen är ett välkänt problem bland chaufförer i Transports olika branscher. I en tidigare artikel skrev vi om flisbilsföraren Johan (fingerat namn) som tvingats lämna chaufförsjobbet och kämpar med ständig värk. Han skakade sönder rygg och nacke på dåliga vägar i Västernorrland. Johan bad sin dåvarande chef att byta ut förarstolen som gav dåligt stöd, men fick nej.

Hur är det med kunskaperna om helkroppsvibrationer? Bedriver transportbranschen något arbete för att lyfta frågan? Gör de något för att och öka medvetenheten bland arbetsgivarna om när skakningar och stötar på vägen kan bli skadliga för yrkesförare?

Arbetsmiljöexpert Jan Arvidsson på arbetsgivarnas paraplyorganisation Transportföretagen känner inte till något projekt i frågan inom organisationen. Han hänvisar till två äldre rapporter. På åkerinäringens branschorganisation, Sveriges Åkeriföretag, pågår heller inget arbete kring detta.

Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) arbetar på arbetsgivarnas och fackets uppdrag för att förbättra arbetsmiljön. De har inga planer på vibrationsmätningar inom åkeri på gång. Däremot granskades helkroppsvibrationer inom flyget för ett tiotal år sedan. Då mättes vibrationerna i bagagetruckar under både vinter och sommartid, berättar projektledare Caroline Ljunglöf.

– Tya tillhandahåller också mätutrustning till våra anslutna företag. De kan låna den för att få en första indikation på om de behöver gå vidare med utförligare mätningar och åtgärder enligt gällande regler.

Truckar och maskiner

De flesta företag som lånat Tyas utrustning har gjort mätningar på truckar och maskiner.

– Vad vi känner till har det inte genomförts något specifikt projekt eller mätning av helkroppsvibrationer inom lastbilsåkerier, säger Caroline Ljunglöf.

Forskaren Hans Pettersson vid Umeå universitet intervjuades i förra numret. Han vet inte hur medvetna landets åkare är om riskerna med vibrationer. Men det är en del i arbetsgivaransvaret att ha koll på gränsvärden och hur mycket skakningar de anställda utsätts för, betonar han. En fingervisning var att få kom när Umeå universitet bjöd in för att presentera en digital nationell vibrationsdatabasför några år sedan. På den databasen kan arbetsgivare knappa in en viss lastbilsmodell och se hur höga vibrationer en chaufför utsätts för under en arbetsdag.

– Användningen minskade, så nu har vi förbättrat designen för att fler ska hitta hit, säger Hans Pettersson.

Vibrationsmätaren Smartvib är inte större än en legobit och kan fästas i förarstolen för att mäta skakningarna på vägen. Än så länge är den en prototyp, i väntan på produktion i större skala till lägre pris än dagens dyrare modeller. Foto: Roland Cox
Vibrationsmätaren Smartvib är inte större än en legobit och kan fästas i förarstolen för att mäta skakningarna på vägen. Än så länge är den en prototyp, i väntan på produktion i större skala till lägre pris än dagens dyrare modeller. Foto: Roland Cox

Vid sidan av databasen satsade Afa försäkring 2014 knappt 2,8 miljoner kronor på att ta fram en enkel vibrationsmätare, kopplad till en mobilapp. Smartvib heter den och är inte större än en legobit, som kan sättas fast i förarstolen, på verktyget eller maskinen för dagliga mätningar. Tanken med den är att få ner priset till en eller ett par tusenlappar, andra mätare är dyra, och få fart på mätningarna.

Kom av sig

På stora bilden här nedanför poserar den nu pensionerade forskaren Lage Burström med mobil och mätare, som kan skicka varnande vibrationsvärden till en mobilapp. Men projektet kom av sig.

– Mätaren finns och fungerar men har inte börjat tillverkas än på grund av kommersiella problem, säger Hans Pettersson som till och från får frågor om mätaren.

Pensionerade forskaren Lage Burström vid Umeå universitet visar upp vibrationsmätaren som kan kopplas till en mobilapp och larma om skakningarna blir höga och hälsofarliga. Värdena kan också överföras till och analyseras på datorn. Foto: Roland Cox
Pensionerade forskaren Lage Burström vid Umeå universitet visar upp vibrationsmätaren som kan kopplas till en mobilapp och larma om skakningarna blir höga och hälsofarliga. Värdena kan också överföras till och analyseras på datorn. Foto: Roland Cox

På Luleåföretaget CVK svarar tidigare teknikforskaren och entreprenören Peter Jönsson att tester och lansering dragit ut på tiden. Bland annat på grund av pandemin och att en stoltillverkare hoppat av. När mätaren kan tas i drift är inte klart, men idén lever.

– Smartvib är den enda produkten som kan lösa problemet med vibrationsskador på arbetsplatserna. Det låter lite kaxigt men det går aldrig att bygga bort vibrationer helt. Det finns så många som jobbar på gränsen, men arbetet rullar på och skadorna kommer inte förrän efter 20 år. Då är det för sent.

Ny teknik kan upplevas som ett hot av både anställda, fack och arbetsgivare, menar han. Hur då?

– Du är van att jobba på ett sätt och kan tvingas ändra arbetssätt för att undvika faror. Det handlar om att en sensor i en maskin larmar om vibrationerna når skadlig nivå, säger Peter Jönsson.

Diskbråck och ischias

Jens Wahlström är verksamhetschef på Företagshälsan, Region Västerbotten och betonar företagshälsovårdens roll vid vibrationsbesvär. Diskbråck och ischias får åtskilliga att söka läkarvård.

– Enstaka studier finns om sambandet mellan diskbråck och helkroppsvibrationer, men de är inte så starka som för besvär med ländrygg och ischias.

Att åtgärda problem med vibrationer i åkerinäringen är komplicerat eftersom vägstandard, hastigheter och konkurrens spelar in, resonerar Wahlström.

– Det är ett branschproblem som det gäller att hitta sätt att ta sig an. Forskningen tillsammans med branschen får försöka hitta vägar.

Jens Wahlström riktar blicken mot USA där företag fokuserat på förarstolar och olika system för att dämpa vibrationer. Ett system följer samma teknik som brusreducerande hörlurar, förklarar han.

– Chauffören ställer in stolen som sedan automatiskt justerar för guppet på vägen och dämpar bort vibrationen.

Utvecklats

Transportarbetaren har sökt både Scania och Volvo, men bara fått kontakt med Volvo GTT. Där svarar den varumärkesansvariga chefen (”brand distinction manager”) Göran Bergqvist att utvecklingen gått framåt under hans 40 år på företaget.

– Vi har gått från att inte ha servostyrning, enbart fjädring i chassit, till fjädring i hytten och luftfjädrad stol, säger han.

Bergqvist beskriver tre olika system som det gäller att få att samverka på rätt sätt för att få rätt dämpning. Chassit, alltså själva stommen, hytten och förarstolen. I chassit spelar hjulens upphängning in. Både hytt och förarstol kan som sagt vara luftfjädrade.

Han talar om vibrationer som kan gå in via stolen, ratten och även en manuell växelspak. Det senare har minskat i och med automatväxelns intåg, men fortfarande finns exempelvis taxi- och färdtjänstförare som växlar manuellt vilket sliter på kroppen i stadstrafik.

– Stolen och hur du sitter är viktigt. Här finns svankskydd som ger en S-formad hållning, bra stabilitet i kroppen och förhindrar att du sjunker ihop. Man pumpar upp stolen för att få ett bra stöd i svanken. Dessutom finns sidostöd, som påminner om stöd i racerstolar.

Annat som påverkar arbetsmiljön är hur mycket chaufförer behöver vrida på ratten. Bergqvist gör reklam för den extra servostyrning som Volvo utvecklat, så kallad VDS (Volvo Dynamic Steering). Den kompenserar, styr tillbaka på rätt kurs efter ojämnheter som gropar och spår i vägbanan, och gör att chauffören kan lätta sitt grepp om ratten, beskriver han.

– Då minskar belastningen av armarna.

Så kallade potthål, sprickor, överlappningar och skador i asfalten skapar vibrationer i lastbilar, truckar, sopbilar, bussar, taxibilar och andra fordon. Stötar är mest skadliga för kroppen. Foto: Justina Öster
Så kallade potthål, sprickor, överlappningar och skador i asfalten skapar vibrationer i lastbilar, truckar, sopbilar, bussar, taxibilar och andra fordon. Stötar är mest skadliga för kroppen. Foto: Justina Öster

Vägens skick viktigt

Göran Bergqvist anser att företaget kommit långt när det gäller att minska vibrationerna. Ändå kan man inte komma ifrån att skicket på vägen spelar roll för förarens arbetsmiljö.

– Alla skakningar kan man inte ta bort. Fordonen är tunga och du måste fortfarande känna vad du gör och var du kör.

Är åkerierna medvetna om stolens betydelse?

– Det tror jag, generellt. Stolarna går att ställa in i olika lägen för olika chaufförer. Det har nog förarna en ganska bra rutin på.

Inställningen kan göras så att den finns inprogrammerad i stolen för varje person.

Hur länge en förarsits håller, hur ofta den behöver servas och bytas ut beror på vad den används till, förklarar Bergqvist.

Yrkesförare som kört länge på dåliga vägar har ofta svårt att jobba kvar till pensionen. Innebär ny teknik att chaufförerna kommer att ”hålla” längre?

– Jag tror teknikutvecklingen gör att dagens förare inte kommer att få samma problem. I dag har du också möjlighet att vinkla ratten, ställa in den efter din kroppsform så att du får en bra körställning och plats för magen.

Finns det konkurrens om dämpning inom fordonsindustrin?

– Vi har kommit långt när det gäller vibrationer men det är klart, saker och ting kan bli bättre. En hög kompetensnivå krävs för att få vara med på banan.

Vad ska åkerier tänka på vid inköp av lastbilar?

– Fjädringssystemet är en viktig bit, det är en avvägning utifrån vad bilen ska användas till. Vissa typen av arbeten kräver särskild fjädring. Vi har ett utbud av olika stolar. Det kan bli dyrt, men jag tror att åkerier tjänar på att lägga lite extra pengar på en bra stol. Chaufförer som mår bra kör i regel mycket bättre och är rädda om bilen. Dessutom minskar de arbetsrelaterade skadorna, säger Göran Bergqvist.

70 procent har ryggont

Daniela Profir är sakkunnig om vibrationer hos Arbetsmiljöverket. Hon lyfter fram uppskattningar att ungefär 70 procent av landets befolkning har besvär från ländryggen någon gång under ett år. Men att skilja ut om det beror på skadliga vibrationer är svårt.

– Det är viktigt att upptäcka problemen tidigt, innan besvären blir kroniska. Därför måste arbetsgivaren göra en riskbedömning av arbetsmiljön och använda resultaten från uppskattningen eller vibrationsmätningen för att begränsa exponeringen. Ifall den är skadlig, säger Daniela Profir.

Om en anställd säger: ”Jag har ont i ryggen och vill ha ett nytt förarsäte” och chefen inte lyssnar är det inte bra. Här måste arbetsgivaren agera, exempelvis se till att förarsätet är rätt inställt och att vibrationsdämpningen fungerar, förklarar hon.

– Kör chauffören lastbilen på slitna vägar uppstår vibrationer. Föraren kan få in dem i kroppen via sätet och kanske även genom fötterna. Risken är påtaglig att hen kan få besvär i till exempel ländryggen.

– Personer som har besvär med ryggen sedan tidigare är extra känsliga, därför är det ännu viktigare att skydda dem. Arbetsgivaren kan förslagsvis kontakta lastbilstillverkaren och fråga om lastbilens vibrationsdämning är tillräcklig för vägarna föraren kör på.

Varför togs kravet på återkommande medicinska kontroller bort för anställda som utsätts för helkroppsvibrationer?

– Experterna är överens om att det i nuläget inte finns tillräckligt bra kliniska undersökningsmetoder för att förutsäga kommande skadlig inverkan av helkroppsvibrationer. Men om en anställd säger att hen har problem så måste arbetsgivaren vidta åtgärder, betonar Daniela Profir.

Riskbedömningar

Riskbedömningar ska alltid göras. De kan resultera i krav på medicinska kontroller som anpassats till den risk
som skakningarna kan innebära, tillägger hon.

Gustav Sand Kanstrup på Arbetsmiljöverket arbetar med regeringens och myndighetens nollvision – för att minska skador, arbetsolyckor och sjukdomar på jobbet. Transportbranschen utmärker sig bland näringarna med flest dödsolyckor, visar en färsk rapport.

Han säger:

– Det brister i kunskaperna om arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete inom åkeribranschen. Här behövs absolut en uppryckning!

Hur påverkas gravida förare av vibrationer?

Svarta silhuetter av gravida kvinnor. Bild: Shutterstock
Bild: Shutterstock

Arbetsmiljö. Kvinnor är på frammarsch inom transportbranschen. Vad ska man tänka på om man blir gravid, när det gäller vibrationer på vägen? En studie pågår.

Forskaren Jenny Selander vid institutet för miljömedicin, Karolinska institutet, berättar om en stor studie, där gravida följs över en längre tid. Syftet är att upptäcka risker i arbetet som kan påverka mamman och barnet och att kunna ge bättre råd till kvinnor som väntar barn.

När det gäller gravida kvinnliga lastbilschaufförer visar mätningar som gjorts att de ligger kring gränsen för när vibrationer kan vara skadliga.

– Det skiljer sig förstås om man jobbar i en gammal skakig lastbil eller en nyproducerad. Så bäst är att arbetsgivaren gör individuella mätningar.

Jenny Selander har några tydliga råd:

– Berätta för din chef tidigt i graviditeten att du väntar barn. Det kan ta emot eftersom graviditeten kan avbrytas, men det är viktigt att chefen kontaktar företagshälsovården och gör en riskbedömning.

Är vibrationerna för höga? Förekommer upprepade stötar? Behövs fler åtgärder i arbetsmiljön? Går det att byta till andra arbetsuppgifter? Finns inte möjligheter till omplacering kan kvinnan i sista hand söka graviditetspenning från Försäkringskassan, förklarar Jenny Selander.

Hur skadliga helkroppsvibrationer är för gravida är i dagsläget oklart.

– Vi vill inte linda om gravida kvinnor med bubbelplast, men gärna nå ut med sansad information om riskerna, säger hon.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Tyas vd: ”Gemensamma insatser ger resultat”

8 frågor. För snart sex år sedan tog Sigalit Slutbäck över som högsta chef för Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd, Tya. Hon spelar ned sin egen roll, lyfter samarbete för ökad kunskap och vikten av bra klimat i alla betydelser.

Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Transports ungdomsforum
Anna Fröberg, Tobias Bergqvist, Marko Markovic och Reber Omar deltog på förbundets ungdomsforum på Bommersvik. Foto: Kristina Sjöberg

Tre dagar med facket i fokus

Fackligt. Efter två år av restriktioner och inställda fysiska möten kunde ett 30-tal unga transportare i början av maj mötas på kursgården Bommersvik. I dagarna tre diskuteras fackliga frågor blandat med föreläsningar och paneldebatt.

I frågan om övervakning var panelen inte helt överens, de flesta höll upp rött kort. Luf var det enda ungdomsförbundet som enbart visade grönt kort. I panelen från vänster: John Granqvist, Muf, Erik Berg, Luf, Stefan Sarmes, KDU, Oscar Berggren, Cuf, Ava Rudberg, Ung Vänster, och Lisa Nåbo, SSU. Foto: Kristina Sjöberg

Rött kort för övervakning…

Politik. Ungdomsforums andra dag gästades av representanter från Moderaternas, Liberalernas, Kristdemokraternas, Centerns, Vänsterpartiets och Socialdemokraternas ungdomsförbund.

Morgan Finnsiö. Foto: David Lagerlöf/Expo

Expo om SD:s framväxt i Sverige

Politik. Transport har en tydlig hållning mot Sverigedemokraterna. På Ungdomsforum fanns Morgan Finnsiö från Expo på plats för att berätta om ytterhögern, arbetarrörelsen och Sverigedemokraternas framväxt.

Kultur
Dimmornas bro (Waterloo Bridge) med Vivien Leigh och Robert Taylor från 1940. Foto: Mary Evans/AF Archive / TT Nyhetsbyrån

Det våras för nostalgin

Trendig känsla. Från medicinsk diagnos till varma känslor inför anblicken av försvunna glassar på GB:s karta eller Putins dödliga fantasier om ett förlorat imperium. Nostalgi tar sig många uttryck. Under långa perioder ett hånat känslouttryck. Men det verkar våras för nostalgin igen.

Fackligt arbete
Jouni Illikainen hade arbetsskor med stålhätta, men klämde sig ändå så illa att han fick åtta frakturer. Fem på ena foten och tre på den andra. Ena stortån var helt av. Foto: Pernilla Ahlsén

Fotskada blev startskottet för ny fackklubb

Åkeri. Lastbilsföraren Jouni Illikainen krossade sina fötter när han lastade varor hos en kund. Två månader tidigare hade han påtalat riskerna i arbetsmomentet för cheferna, men ingen lyssnade. Nu har han och kollegan Nicklas Vilhelmsson på Götene Kyltransporter startat en fackklubb och blivit skyddsombud för att förhindra olyckor i framtiden.

Transportarbetaren testar
Transportarbetaren testade sex termosar för att se hur de klarade att hålla värmen under en hel arbetsdag. Foto: Pernilla Ahlsén

Dyraste termosen inte alltid bäst

Test. En bra termos är ett måste för dig som vill ha med dig varm dryck på jobbet. Men vilken ska man välja? Är en dyrare termos nödvändigtvis bättre? Nej, inte alltid, visar vårt termostest. Här guidar vi dig till den bästa termosen utifrån dina behov.

Respekttrappan
Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Olivera Pobra. Foto: Lilly Hallberg

Det ska inte vara valfritt att följa värdegrunden på arbetsplatsen

Regionala skyddsombudet. Olivera Pobra är regionalt skyddsombud på Stockholmsavdelningen. Hon kan tänka sig att arbeta med ett verktyg som Respekttrappan. Och tycker att det är självklart att alla ska delta i sådana aktiviteter om de erbjuds på jobbet.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Bya. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Gustaf Järsberg

”Vi använder redan olika modeller i arbetsmiljöarbetet”

Transport. När medlemmar hör av sig till sin avdelning eller sina skyddsombud är arbetsmiljöproblemet ofta redan stort och infekterat. Gustaf Järsberg är central arbetsmiljösamordnare på Transport och berättar att det finns flera modeller att ta till hjälp.