Många som skadats sig på arbetet eller drabbats av arbetssjukdomar knaprar smärtstillande och jobbar på tills det tar stopp. Då kan det vara svårt att få ersättning från Försäkringskassan. Foto: Justina Öster
Close
Många som skadats sig på arbetet eller drabbats av arbetssjukdomar knaprar smärtstillande och jobbar på tills det tar stopp. Då kan det vara svårt att få ersättning från Försäkringskassan.
Close
Vibrationer

Dokumentera alla skador – och anmäl!

Arbetsmiljö. Flisbilsföraren Johan (i en tidigare artikel) ansågs för sjuk för att jobba, men för pigg för att få ersättning från Försäkringskassan. Nu lanseras flera förslag för att mildra reglerna för utslitna arbetare som närmar sig pensionen.

I slutet av augusti presenterades en statlig utredning om bland annat sjukersättning (tidigare förtidspension). Den kom efter hård facklig kritik om anställda som slitit ut sina kroppar på jobbet, men lämnas utan ersättning.

60-åringar och 60-plussare ska inte längre bedömas mot alla förekommande jobb på arbetsmarknaden utan snävare, mot vad de arbetat med tidigare, ”mer lämpliga” jobb, föreslår utredningen. Detta för att avgöra om personerna ska ut och söka andra jobb eller beviljas sjukersättning.

Under hösten har regeringens budget stötts och blötts i medierna och presskonferenserna haglat tätt. I början av september gjorde statsminister Stefan Löfven (S) och socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) ytterligare ett utspel om sjukförsäkringen.

Arbetsförmåga

Ett av förslagen rörde anställda som bara har några år kvar till pensionen. Ministrarna föreslog att arbetsförmågan hos personer som är 62 år eller äldre efter ett halvårs sjukskrivning inte ska bedömas mot jobb på hela arbetsmarknaden. Deras förmåga att jobba ska i stället bara prövas mot arbete hos den arbetsgivare de har.

Får regeringen igenom sina förslag om mildare behandling av äldre sjuka i riksdagen är det tveksamt om flisbilschauffören Johan berörs. Han har skadat ryggen vid en olycka på ett sågverk och sedan ytterligare genom helkroppsvibrationer på dåliga norrländska vägar med undermålig förarstol.

Johan har några år kvar till 60 och får hjälp av Transport och fackets juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, för att få sina rygg- och nackbesvär godkända som arbetssjukdom. Efter lång kamp vann Johan i Umeå förvaltningsrätt och fick till slut sin sjukpenning, retroaktivt fram till årsskiftet.

Nu återstår kampen om sjukersättning och livränta. Sin bil tvingades Johan sälja för att få försörjningsstöd (tidigare socialbidrag). De pengarna har han nu betalat tillbaka efter att sjukpenningen betalades ut. Men Johan oroar sig för att han ska tvingas sälja huset. Besluten drar ut på tiden.

Strängare regler nu

Lena Törnros är jurist inom försäkringsrätt på LO-TCO Rättsskydd och företräder Johan. Hon talar om att sjukreglerna tidigare var mindre stränga för äldre som skulle pensioneras inom några år. Det var före uppstramningen med rehabiliteringstrappa och avstämning vid bestämda månader av sjukskrivning. Liksom sparmål med hänvisning till ”skenande” sjuktal.

Kan vi vänta oss någon förändring för äldre med de förslag som kommit?

– Det beror på om förslagen antas. I så fall kan det bli en viss lättnad men jag är lite luttrad. Dessutom brukar det ta några år innan ny praxis slår igenom.

Hur det går för Johan och om han kan få sjukersättning vågar Lena Törnros inte sia om.

– Men om vi talar generellt så kanske det har blivit något lite lättare att få sjukersättning. Fast det är bara en känsla jag har, ingen statistik jag lutar mig mot.

Lena Törnros hänvisar till en dom i Högsta förvaltningsdomstolen 2019, som fick mycket uppmärksamhet (mål 707:19). Där sägs bland annat att prövningen av ”den försäkrades arbetsförmåga måste vara verklighetsförankrad”. Personen ska kunna försörja sig på arbetet och någon ska vilja betala för det. ”Bedömningen avser således om det kan anses realistiskt att den försäkrade skulle kunna erbjudas i vart fall ett anpassat arbete eller en subventionerad anställning.”

Domen kan ses i ljuset av debatten kring så kallade hitte-på-jobb i Försäkringskassans bedömningar.

Speciella regler

När det gäller livränta, som ersättning för utebliven lön, finns speciella regler för äldre, förklarar Lena Törnros.

– Men det görs så extremt få prövningar att det inte går att säga om det blivit lättare för äldre att få livränta, säger hon.

Har du något råd till arbetare som skadar sig på jobbet?

– Gå till läkare, var noga med att dokumentera alla skador och se till att skadan eller olyckan anmäls. Problemet är att många, som Johan, jobbar på trots att de har ont tills de inte orkar längre. När det gått tio år kan personen ha glömt bort sin anmälan och har dessutom svårt att bevisa att besvären kommer av skadan och inte är åldersförändringar, som Försäkringskassan kan hävda, säger Lena Törnros.

Hon pekar på tidigare regler. Då prövades arbetssjukdomar eller skador i direkt anslutning till sjukdomen eller skadan. Inte efter flera år när en person fått bestående nedsättning av arbetsförmågan och problem att försörja sig.

– Då var skadorna lättare att bevisa än efter kanske tio, femton år. För Johans del hade det också varit bättre att pröva olyckan när han föll på ett sågverk tidigare. Nu blir det en kombination, att bevisa hans besvär både efter fallet och helkroppsvibrationerna på vägen, säger Lena Törnros.

Måste ha koll själv

Hon tror inte att Försäkringskassans beslut drar ut så länge på tiden eftersom ärendena är så få. Däremot kan det ta upp till ett år innan Johan får frågan prövad i domstol.

Lena Törnros ger ett sista tips:

– Du måste själv ha koll på din anmälan om arbetsskada eller arbetssjukdom. Försäkringskassan har det inte.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Visselblåsare. Illustration: Shutterstock

Ny lag ska stärka skyddet för visselblåsare

Lagstiftning. Den som slår larm om missförhållanden på jobbet ska få ett starkare skydd mot repressalier. Det är syftet med en ny visselblåsarlag. Privata arbetsgivare med minst 50 anställda ska ta fram särskilda rapporteringssystem för att skydda visselblåsares identitet.

Forskare ska titta på hur AI förändrar arbetsvillkoren för bland andra flygplatspersonalen. Foto: John Antonsson

Hur påverkar AI och robotar flygarbetarna?

Arbetsmiljö Om några år kan robotar och AI sköta en del av jobbet på flygplatserna. Professor Åsa Cajander ska undersöka hur det påverkar arbetsmiljön.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

Tema sömn
Tema Sömn. Illustration: Unni von Feilitzen

Så klarar du nattskiften

Sömntips. Jobbar du natt? Då löper du större risk att drabbas av sömnstörningar, övervikt och hjärt-kärlsjukdomar. En trött förare är dessutom en farlig förare. Men det finns knep som gör att du klarar skiftarbetet bättre.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

Snabbkoll
Snabbkoll: Varsel och uppsägningar. Illustration: Mattias Käll

Varsel och uppsägningar

Av med jobbet? Sverige ser ut att vara på väg in i en lågkonjunktur. Då ökar risken för varsel och uppsägningar. Så fungerar det och det är skillnaden.

Kultur
Högakustenbron, Sveriges svar på Golden Gate – och nästan lika lång. Hängbron över Ångermanälven, nära mynningen, öppnade 1997 och kortar E4:ans sträckning med nära en mil. Foto: John Antonsson

Sverige är rikt på broar

Förbindelser. Broar binder samman land, förkortar vägen och gör det möjligt att gå eller cykla under stora trafikleder. De riktiga långsträckarna tjänar också ofta som symboler för sin hemtrakt. Och Sverige är rikt på broar.

Snabbkoll
Snabbkoll om stridsåtgärder/konflikter. Illustration: Mattias Käll

Det här händer vid strejk

Konflikt. Transports förbundsordförande har varnat för en tuff avtalsrörelse och utesluter inte stridsåtgärder. Men vad är egentligen strejk och lockout?

Dina pengar
Mynthögar

Hänger din arbetarlön med?

Löneutveckling. LO-arbetarna halkar efter tjänstemännen. Det har LO visat i flera av sina årliga sammanställningar. Det har skett en så kallad löneglidning som gjort att tjänstemännens löner ökat mer än ”märket” sedan år 2000.

Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet. Foto: Pernilla Ahlsén

En dag i bärgningsbilen

Arbetsmiljö. Ett fritt och omväxlande jobb med trevliga kollegor och shysta arbetsvillkor. Magnus Birgersson trivs med att köra bärgningsbil för ett litet åkeri. Transportarbetaren följde med honom en dag på jobbet.

Snabbkoll
Snabbkoll: Avtalsrörelse Illustration: Mattias Käll

Vägen till din nya lön

Avtalsrörelse. I år ska Transport förhandla fram nya avtal för sina medlemmar. Här är några saker som är bra att veta.

Arbetsmiljö
Procentsatserna bygger på svar från chaufförer på samtliga arbetsorter. Om enbart svar från de större städerna i Östergötland, Linköping och Norrköping, räknas med blir vissa resultat andra. Så är det en högre andel, 94 procent, av dem som kör i de stora städerna som anger att de ofta eller ibland känner stress på grund av körtiderna (fråga 6) och hela 86 procent som svarar att körtiderna inte är tillräckliga för att utföra arbetet på ett säkert sätt, jämfört med 72 procent om svaren från samtliga arbetsorter tas med (fråga 1.) Grafik: Petrus Iggström

Fackets enkät gav svart på vitt om körtid och stress

Transport. De visste att det var problem. Men också att förändring krävde fakta. Linköpingsavdelningen gjorde en enkät som svart på vitt visar hur pressade arbetsförhållanden är för färdtjänstförare. Så vill arbetsgivare, regionens trafikbolag och politiker nu förändra villkoren.

Arben Pepi, Transportombud, och Patrik Emanuelson, skyddsombud, utanför Vikbolands taxi i Linköping. Foto: Lilly Hallberg

”Enkäten speglar verkligheten vi lever i”

Stressigt. – Många nya upplever att det är för stressigt och slutar, fast alla skulle tjäna på en erfaren yrkeskår, säger färdtjänsföraren Patrik Emanuelson.

Det regionala trafikbolaget Östgötatrafiken upphandlar servicetrafik för hela regionen och har även uppdrag i angränsande län, vilket bland annat innebär sjuktransporter till angränsande län. Genrebild. Foto: Lilly Hallberg

Så vill facket gå vidare

Uppföljning. Redan första sittningen med åkerierna gav resultat: Muntligt löfte att färdtjänstförare ska få betald lunch vid körningar till annan ort. Något inte ens hälften kan räkna med i dag.

Mattias Näsström, biträdande trafikchef på Östgötatrafiken.

Östgötatrafiken: ”Vi fortsätter dialogen”

Upphandlaren. Förarnas arbetstid, fordonsschema och raster måste facket först reda ut med arbetsgivarna, åkerierna. Först sedan kan det bli tal om möte i grupp med upphandlaren av serviceresor, Östgötatrafiken. Nu är det dags.

Jan-Owe Larsson (M) är ordförande och Annsofi Ramevik (S) är andre vice ordförande i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd.

Hallå politiker, vad kan och vill ni göra?

5 frågor. Transportarbetaren har ställt fem frågor till två politiker i Region Östergötlands trafik- och samhällsplaneringsnämnd, som tagit del av Transports enkät Körtider och stress.