Lastbilschaufför i hytt på skakig väg. Helkroppsvibrationer.
Vibrationer

Den dolda faran

Arbetsmiljö. Flisbilsföraren Johan skakade sönder rygg och nacke på dåliga norrländska vägar. Vibrationer i hytten kan ge värk, problem med ländryggen och ischias. Transportarbetaren granskar skadliga helkroppsvibrationer i en artikelserie som avslutas nästa månad.

Ingen arbetsförmåga, sa Arbetsförmedlingen. Du kan jobba, sa Försäkringskassan. Lastbilsföraren Johan skumpade sönder ryggen på Norrlands dåliga vägar, men vann till slut första ronden mot kassan.

Fast två tunga fajter återstår.

Om åkaren lyssnat.

Om han fått en annan förarstol.

Om han bytt jobb i tid.

Många ”om” snurrar i Johans huvud när han berättar hemma i köket i Västernorrland. Men nu blev det som det blev. Johan trivdes med jobbarkompisarna och stannade kvar på åkeriet i 18 år. Trots att åkaren, som drev företaget längsta tiden, mest räknade kronor och ören och inte lyssnade på hans vädjanden om en bättre, mer ergonomisk förarstol.

– Jag har provkört en gång och det är inget fel på stolen, sa chefen. Fast den gav inget stöd för huvud och nacke. Jag var den enda på åkeriet som hade en sån. Alla kollegor som någon gång hoppade in och körde min flisbil klagade. De dåliga vägarna gör att det guppar mycket mer. Man skumpar framåt, bakåt och åt sidorna.

– Det är mycket kurvor och så ska du parera när du får möte med andra lastbilar på smala vägar. Timmerbilar har ganska hög tyngdpunkt, men vanliga tradare och grusbilar har inte lika hög tyngdpunkt som en flisbil. De gungar inte och hoppar inte omkring lika mycket som flisbilar.

Kollegan fick nog

Johans kollega som senare körde samma bil fick nog och sa upp sig, efter att han slutat.

– Hon insåg att det var för skadligt för kroppen att fortsätta köra flisbil. Trots att hon var duktig på att träna och hålla i gång fick hon också smärta och värk, säger Johan.

Vi kallar honom så eftersom han vill vara anonym. Orten är liten och folk pratar. Det här är hans berättelse.

Johan kämpade på och värken i rygg och nacke tilltog, ibland tvingades han sjukskriva sig men ofta tänkte han: Snart är det helg och jag får vila kroppen. Han gick till naprapater och massörer, knaprade värktabletter och var konstant trött. Till slut sa kroppen ifrån och Johan sjukskrev sig, hösten 2018.

Nu har han några år kvar till 60. De prydligt uppradade pärmarna och en sprängfull mapp talar sitt tydliga språk om den korrespondens med försäkringskassa och arbetsförmedling som sedan följde.

– Jag måste ha rätt pärm framme om någon myndighetsperson ringer. Värken gör att jag tappar närvarokänslan, koncentrationen och inte minns saker och ting.

”Åldersrelaterade besvär”

Efter ett halvårs (180 dagar) sjukskrivning sa Försäkringskassan nej till fortsatt sjukpenning. Försäkringsläkare och handläggare klassade Johans besvär som åldersrelaterade. Läkarintygen från vårdcentralen, företagshälsovården och olika lasarett vägde lätt. Han skulle ut på öppna arbetsmarknaden och söka ”normalt förekommande arbete”.

På åkeriet fanns inga andra uppgifter för Johan. Återstod arbetsförmedling och a-kassa, aktivitetsstöd och arbetsträning på ett företag som Johan själv sökte upp. Men rygg och nacke höll inte.

– Arbetsförmedlingen avbröt arbetsträningen. Jag var för dålig i kroppen, hade ingen arbetsförmåga. Och så blev jag av med a-kassan, fast jag egentligen hade 95 dagar kvar.

Johan bollades åter till Försäkringskassan, som vidhöll: Du ska ut och jobba.

– Arbetsförmedlingens bedömning brydde de sig inte om.

Klämd mellan stolarna satt Johan. På ett sätt medierna rapporterat om i åratal, som politiker tillsatt utredningar om och sagt sig vilja åtgärda.

Till saken hör att Johan skadat ryggen genom ett fall på sitt tidigare jobb vid ett sågverk, innan han började köra lastbil. Olyckan anmäldes som arbetsskada. Men han fick aldrig någon ersättning eftersom han avbröt sjukskrivningen, stretade på och jobbade. Vårdcentralen, som fungerar dåligt, talade om mjukdelsskador som skulle ”läka ut”. Läkaren skrev ut värktabletter, men smärtan förvärrades i stället allt mer i chaufförsjobbet.

Johan (fingerat namn) körde virke, bark, flis, spån, kutter och byggställningar Västerbotten runt, tills rygg och nacke tog slut. Nu har han ständig värk och tvingades sälja bilen för att få försörjningsstöd. Svårt på en liten norrländsk ort.
Johan (fingerat namn) körde virke, bark, flis, spån, kutter och byggställningar Västerbotten runt, tills rygg och nacke tog slut. Nu har han ständig värk och tvingades sälja bilen för att få försörjningsstöd. Svårt på en liten norrländsk ort. Foto: Jan Lindkvist

Överklagade avslaget

Johan vände sig till regionala skyddsombudet på Transports lokalavdelning och fick hjälp att överklaga Försäkringskassans avslag. Kassan vidhöll sitt nej och Transport beslöt på central nivå att driva Johans fall via fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd.

Efter ett och ett halvt år, i mars 2021, föll domen i Umeå förvaltningsrätt. Johan hade rätt till sjukpenning och kassan betalade retroaktivt, totalt nästan 167 000 kronor.

– Försäkringshandläggaren hade aldrig sett ett så stort belopp förr, säger Johan.

Men pengarna han fått i försörjningsstöd (tidigare socialbidrag) fick han betala tillbaka. Hans ekonomi var körd i botten och huskontot (tänkt för renovering) tömt. Banken hade beviljat amorteringsfrihet och Johan, som lever själv, hade motvilligt fått söka bidrag från kommunen.

Villkoret var att han sålde bilen, en Volkswagen årsmodell 2010. Snabbt, så det blev till underpris, 30 000 kronor. Det blev knepigt på en liten ort med dåliga kommunala kommunikationer.

– En månad fick jag klara mig på 789 kronor i stöd. Frukt var inte att tänka på och kött? Bara falukorv till extrapris och mycket nudlar.

”Var ska jag bo?”

Tack vare domen kan Johan bo kvar i sitt hus, åtminstone ett tag till. Socialkontoret gav honom tre månaders frist att sälja huset, för att bevilja mer stöd.

– Men var ska jag bo i stället? I lägenhet? Då får jag mycket högre boendekostnader.

Johan tystnar. Han är blek, ursäktar att han måste resa sig från bordet för att sträcka på ryggen. Värken kryper som myror längs ryggraden, från svanken till nacken, dygnet om. Han har huvudvärk och ser suddigt, får ibland yrsel och tappar lokalsinnet, vet inte var han är. Tror det kommer av spänningarna i nacke och axlar.

Vid röntgen upptäcktes flera diskbråck, som förvärrats. Sjukgymnasten har gett honom ett träningsprogram med gummiband.

Inget smärtstillande hjälper fast Johan testat alla möjliga tabletter och sprutor. Varje morgon är en kamp att ta sig ur sängen, vissa dagar förblir han liggande: Nähä, det vart ingen gräsklippning.

Behöver Johan uträtta ett ärende får han be en kompis köra eller låna en bil. Och i så fall pausa efter några mil.

– Ibland när värken kommer blir jag som tårögd. Det är svårt att förklara men tungt bara att lyfta kaffekokaren. Armarna domnar bort, det pirrar i dem hela tiden.

Färdigutredd

Johan berömmer åkaren som tog över lastbilarna efter den ”penningintresserade som skapade stor personalomsättning”. Men säger att hans nya chef blev tvungen att säga upp honom av medicinska skäl. Då försvann också företagshälsovården, som Johan fått god hjälp av. Han har träffat läkare på allt från smärtmottagningar till reumatologiska sjukhuskliniker.

– Alla säger att jag är medicinskt färdigutredd och saknar arbetsförmåga. Men. Min högsta önskan är att bli opererad så att jag kan börja jobba igen. Som jag är van. Jag har hört att man kan bränna av nervändar så att smärtan försvinner.

Johan sjunker ner på stolen och suckar.

– Fast jobba igen … det är nog bara att glömma.

Försäkringskassan har utlovat sjukpenning fram till årsskiftet, sedan är framtiden oviss. Oron kryper redan inför andra och tredje ronden. Mot kassan. Transport ska åter anlita LO-TCO Rättsskydd för att driva hans begäran om sjukersättning (förtidspension) och rätt till livränta. Det vill säga ersättning för förlorad arbetsinkomst. En ny väntetid tar vid för Johan.

Hans råd till andra lyder kort:

– Gå med i facket! Det är viktigt för att kunna få rättshjälp. Många tänker inte på att man kan bli sjuk eller skada sig i jobbet och att Försäkringskassan kan säga nej till ersättning. Då står man där.

Försäkringskassan gör alltid individuella bedömningar

Försäkringskassan – skylt
Foto: Shutterstock

Transportarbetaren sökte Försäkringskassan för att ställa frågor kring Johans och andra vibrationsskadade chaufförers rätt till sjukpenning, sjukersättning (förtidspension) och livränta. Försäkringskoordinator Per Holmdahl svarar endast på frågor via e-post och uttalar sig bara om livränta.

Han hänvisar till kunskapsöversikten om sambandet mellan vibrationer och ryggbesvär, Exponering för helkroppsvibrationer och uppkomst av ländryggssjuklighet. Och lyfter även fram en rapport från SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering), Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem. En systematisk litteraturöversikt.

Per Holmdahl skriver:

”Det är viktigt att framhålla att försäkringsmedicinska bedömningar i livränteärenden är individuella och innebär en helhetsbedömning där sammanvägning görs av många olika medicinska faktorer utöver kunskapsläget. Därför kan utfallen variera även om kunskapsläget är detsamma.”

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Claes Thim, ombudsman Transport avd 5 Stockholm. Foto: Petra Hägglund

Nu ökar dödsolyckorna på jobbet igen

Debatt. Pandemin är långt ifrån över men om vi ska nämna något positivt så har allt fler kunnat gå tillbaka till arbetet. Nu var det väldigt många som inte kunnat arbeta hemifrån men åtskilliga arbetsplatser stängde ner eller minskade kraftigt på sin verksamhet. Baksidan? Från minskade dödsolyckor ser vi nu helt plötsligt en ökning. Elva arbetare fler än 2020 har fått sätta livet till på grund av livsfarlig arbetsmiljö. Totalt 42 människor som är våra vänner, mammor, pappor eller syskon som aldrig mer fick komma hem.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Stora olycksrisker inom e-handel

Arbetsmiljö. Risken för skadlig stress, förslitningsskador och olyckor bland arbetare inom den växande e-handeln är alarmerande. Och arbetsmiljön har stora brister – åtta av tio arbetsgivare brister i arbetsmiljöarbete. Det visar inspektioner av terminaler och utlämningsställen som Arbetsmiljöverket (AV) genomför.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.

Snabbkoll
Tjänsteförmåner, illustration av Mattias Käll

Förmån eller fälla – så funkar tjänstefringisarna

Förmåner. Hur stor vinst är det egentligen med bilen som arbetsgivaren ”bjuder” på? Och ger fri surf på jobbmobilen rätt att surfa hur mycket som helst, på vad som helst? Tjänsteförmåner ger inte vinst varje gång till den anställda.

Miljardmissen
Renée Andersson (LO) och Ingvar Backle (Svenskt Näringsliv). Foto LO / Ernst Henry Photography AB

”Ett problem att alla inte får ut sin pension”

Pension. Som Transportarbetaren tidigare har berättat missar många som arbetar tillfälligt i Sverige både sin allmänna pension och tjänstepension. Vem ansvarar för att pensionspengarna inte betalas ut? Vi ställde frågan till LO och Svenskt Näringsliv.

Minimilöner
Minimilöner EU. Grafik: Christina Ahlund

”Vi vill inte ha den här skiten i Sverige”

EU. Sverige har röstat ja till en kompromiss om minimilöner. Men både LO och Transport är tydliga med att de inte har ändrat uppfattning – lagstadgade minimilöner i EU är mycket skadligt för den svenska modellen.

Svenskt Näringsliv fortsatt kritiskt mot minimilöner

EU. Svenskt Näringsliv tycker att kompromissen om minimilöner, som ministerrådet har förhandlat fram, är bättre än EU-kommissionens tidigare förslag. Men arbetsgivarorganisationen tycker fortfarande att det är dåligt med ett EU-direktiv om minimilöner.

Olika syn på lagstadgade minimilöner

EU. Ett hot mot den svenska modellen. Begränsad låglönekonkurrens. Professorerna Anders Kjellberg och Jörgen Hettne har olika uppfattning om vad ett direktiv om minimilöner i EU skulle betyda för Sverige.

Kultur
Fattigt familjeträd. Många med så kallat enklare bakgrund har rätt oklar bild av hur släktbanden bakåt löper. Död, ”oäkta barn”, skilsmässor och sjukdom är ofta sådant som det talats tyst om. Före forskningen tappade jag bort mig bortom mormor och farmor.

Vem tror du att du är?

Familj. Släktforskningen har fått ett uppsving. Nätet och modern dna-teknik öppnar nya möjligheter. Men fortfarande ger kyrkböckerna en unik grund för att forska för den som har rötter i Sverige.

Folkmassa och siffror

Miljardmissen

Pensioner. Nästan 80 000 människor som har arbetat tillfälligt i Sverige har inte fått ut allmän pension som de har tjänat in. Totalt ligger över 6 miljarder kronor och väntar på dem i pensionssystemet. Och hos pensionsbolagen finns tjänstepension att hämta. Många vet inte vilka rättigheter de har. Nu efterlyser Transport mer information.

Bidhu Bhushan Das. Foto: Kamilla Kvarntorp

”Många kollegor vet inget om svensk pension”

Pensioner. Flera utländska bud som Transportarbetaren har träffat har inga eller dåliga kunskaper om sin svenska pension. De som vet att de tjänar in till pensionen vet inte hur de ska göra för att få ut pengarna.

Kjell Rautio jobbar som utredare på LO. Han har skrivit och debatterat om sjukförsäkringen i mer än tio år.

”Inkomstskyddet måste förstärkas”

7 frågor. Hur trygg är den som blir sjuk? Och vad betyder regeringens nya giv om sjukförsäkringen? Kjell Rautio, LO:s expert på sjukförsäkringar, svarar på sju frågor.

Psykisk ohälsa
Diagram psykisk ohälsa

Kvinnor drabbas oftare än män

Sjukskrivningar. Kvinnor blir oftare långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser än män. Och kvinnliga transportarbetare är mycket hårdare drabbade än sina manliga kollegor, visar statistik från Afa Försäkring.

Mikael Wahlberg, RSO avdelning 9 Örebro. Foto: Kamilla Kvarntorp

Stress och press även hemifrån kan påverka

Åkeri. Kvinnliga yrkesförare hör till de LO-arbetare som är mest långtidssjukskrivna på grund av psykiska diagnoser. Det finns inga självklara svar på vad det beror på och varför männen i branschen inte är lika drabbade.

Helena Stenbom har nyligen valts till lokalt skyddsombud.

Chauffören Helena gick in i väggen – två gånger

Åkeri. För sju år sedan: Lastbilschauffören Helena Stenbom satt och körde hemåt från Kopparberg mot Örebro. Plötslig började hon tappa känseln i fingrarna och tungan. Hon blev yr och visste inte vad som hände.