Stora problem med onda ryggar
Drygt 70 procent av de tillfrågade flygplatsarbetarna hade haft besvär med ländryggen under det senaste året. Det framgår av den studie som gjorts vid Högskolan i Gävle, inom ramen för lastar- och cargoprojektet.
Bland cirka 1 100 tillfrågade flygplatsarbetare har omkring 800 besvarat en omfattande enkät från Högskolans Centrum för Belastningsskadeforskning. När forskarna jämfört svaren med andra yrkesgrupper visar det sig att flygplatsarbetarna upplever sitt jobb som mer påfrestande än andra.
Förutom ryggbesvären uppgav 60 procent att de haft ont i skuldror och axlar, medan 45 procent av personalen känt av problem med handleder, händer och nacke under de senaste tolv månaderna.
De tuffaste momenten i lastarjobbet är, enligt enkätsvaren, att lasta och lossa väskor i lastutrymmen utan hjälpmedel och att vintertid dra lastade bagagevagnar utomhus. Till det ska läggas lastning och lossning mellan vagnar och lastrum, helt manuellt, utan lastband.
Problemen minskar på arbetsplatser där lastarna har hjälpmedel som ”sliding carpets”, för att transportera last inuti flygplanskropparna, och så kallade rampsnakes. De för väskorna på band in i planen. Men de redskapen finns inte överallt och används inte alltid.
Orsaken till det, var enligt cirka 35 procent av lastarna, att hjälpmedlen inte fanns tillgängliga. Nästan lika många anställda uppgav att maskinerna var trasiga eller att ansågs ta för lång tid att använda.
Undersökningen har inte enbart granskat hur flygplanslastarna jobbar utan också tittat närmare på villkoren runt omkring, som hur arbetet organiseras och hur de psykosociala förhållandena är. Det framgår att personalen är ganska missnöjd med chefernas ledarskap, och det sociala stödet från både arbetsledare och kollegor, i jämförelse med andra yrkesgrupper.
Bland förslagen på förbättringar kan nämnas:
•Vikten av återhämtning mellan arbetspassen, men också kortare vilopauser under arbetets gång.
•Bra och rätt lyfthjälpmedel till rätt arbetsmoment.
•Bättre arbetsställningar och utbildning i ergonomi, även för tillfällig personal.
•Skapa erfarenhetsutbyte mellan arbetsskift som fungerar väl och andra som slarvar mer med arbetsmiljön.
•Uppsträckning kring rapporteringen av tillbud under arbetet. Bättre information till personalen om hur rapporteringen går till. Arbetsledare behöver också jobba med attityder i arbetslagen och följa upp tillbuden med åtgärder.
