För mycket arbete, för högt tempo och upprepade kränkningar på jobbet gör oss sjuka. I transportbranschen är det framför allt slimmade arbetsplatser som stressar. Från och med nu ska nya och tydligare regler från Arbetsmiljöverket göra våra arbetsplatser friskare.

Den 31 mars började nya regler för hur stress och kränkande särbehandling ska förhindras på jobbet gälla. Bakgrunden är skenande sjukskrivningar på grund av psykosocialt dålig arbetsmiljö. Antalet anmälda arbetssjukdomar som beror på stress, press och mobbning har ökat med 70 procent sedan 2010. Det visar siffror från Arbetsmiljöverket.

Att många organisationer inte vet hur de ska hantera psykiska ohälsorisker sätter sina tydliga spår i verkets senaste undersökning: 72 procent av de anställda uppger att de känner någon som ligger i riskzonen för att bli sjuk på grund av jobbstress. 44 procent känner någon som blir eller har blivit mobbad eller kränkt på sin arbetsplats.

Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig tycker det är bra med nya regler. För även inom transportbranscherna har psykosociala problem ökat, säger han.

– Mestadels handlar det om stress kopplat till arbetsbelastning. Vi har till exempel ett kraftigt övertidsuttag där färre personer ska göra samma jobb. Trenden är hyvling av arbetstid. Man är alltså inte heltidsanställd, och inkomsten är ett orosmoment för att klara av vardagen.

Det har också blivit svårare att kombinera familjeliv och arbete, säger Martin Miljeteig.

– Om du har jobbat heltid 7-16 och så plötsligt kommer en omorganisering som gör att du ska jobba skift samtidigt som du är ensamstående … ja, det blir svårt.

I ett försök att vända utvecklingen med arbetsplatser som gör oss sjuka har Arbetsmiljöverket tagit fram en ny föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. De nya reglerna är mer exakta än tidigare och klargör arbetsgivarens ansvar. Kort sagt: Från och med nu blir det tydligare vad som gäller angående arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Ett exempel är när det kommer till stress och press. I de nya reglerna ställs bland annat fem konkreta krav på arbetsgivaren. Hen ska se till så att arbetstagarna känner till:

• vilka arbetsuppgifter de ska utföra.
• vilket resultat som ska uppnås.
• om det finns särskilda sätt som arbetet ska utföras på och i så fall hur.
• vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till.
• vem man ska vända sig till för att få hjälp och stöd att utföra sitt jobb.

När det gäller kränkande särbehandling ska arbetsgivaren göra klart och tydligt att det inte accepteras. Hen måste också se till att det finns rutiner för hur kränkningar ska hanteras. Det ska till exempel framgå vem man ska vända sig till om det förekommer, vad man ska göra med informationen samt hur och var den som är utsatt snabbt kan få hjälp.

Av den nya föreskriften framgår klart och tydligt att det är arbetsgivaren och ingen annan som har ansvaret att se till så att den följs (till arbetsgivare hör även den som hyr in arbetskraft). Det är också arbetsgivarens ansvar att se till så att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.

Men det är inte bara arbetsgivaren som nu fått något att sätta tänderna i. Skyddsombuden får i och med de nya reglerna en starkare ställning (se artikel på sid 32). Därmed kommer behovet av utbildning för fackens skyddsombud att öka, säger Transports Martin Miljeteig. Men de står redan ganska väl rustade, anser han.

– Vi har de här frågorna i vår grundutbildning. Vi har lång erfarenhet av att hantera ensamarbete, hot och våld, kränkande särbehandling och så vidare. Vi har länge varit med och påverkat policys och rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet och vi har gått in i flera individärenden. Jag tror vi är förberedda. Det handlar mest om att uppdatera de verktyg vi redan har.