Snårig hamntvist avgörs i Arbetsdomstolen
Hamn. Behovsanställda i hamnarna, så kallad blixt, kan jobba i många år och utan att få företrädesrätt till ny anställning. Den rätten har parterna skrivit bort i kollektivavtalet. Nu ska Arbetsdomstolen (AD) pröva hur blixtjobb ska beräknas när det uppstår arbetsbrist.
Det är Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), som stämt Logent och arbetsgivarorganisationen Sveriges Hamnar.
Tvisten handlar om två hamnarbetare i Göteborg som kom i kläm när terminalerna de jobbade för bytte operatör och det så småningom uppstod övertalighet på personal.
Ena fallet har sin upprinnelse 2010. Då överlät Göteborgs hamn verksamheten i bilhamnen till bolaget GCT. Det andra startade 2013. Bolaget Stuv AB lämnade över rodret till Logent, som ingår i samma koncern som Stuv.
Efter övergångarna uppstod arbetsbrist och de två hamnarbetarna, som hunnit bli fast anställda, sades upp.
HF anser att hamnbolagen bröt mot turordningsreglerna. Om de två arbetarna fått tillgodoräkna sig alla år som blixt hos de olika arbetsgivarna hade de kommit högre upp på turordningslistan och fått behålla jobben.
I Arbetsdomstolen hänvisade HF till andra hamnar där all blixttid räknats med – även när det skett så kallad verksamhetsövergång mellan bolag.
Det argumentet avfärdade arbetsgivarsidan med hänvisning till kollektivavtalet. I det finns skrivningen: ”Behovsanställning ger inte arbetstagaren företrädesrätt till ny anställning enligt lagen om anställningsskydd.”
Själva kärnfrågan för AD är hur de två hamnarbetarnas anställningar ska betraktas precis vid tiden för övergången mellan bolagen. Hade de påhugg den dagen? Eller bara ett ettårigt kontrakt, så kallad blixtbricka, som gav dem rätt att rycka in som blixt?
Hade hamnarbetarna bara haft en arbetsgivare hade saken varit klar. Då räknas tiden de haft som fast anställda ihop med de faktiskt arbetade blixtdagarna.
Dom väntas den 12 december. Transport berörs indirekt, eftersom det är Transport och Sveriges Hamnar som tecknar kollektivavtalet.
Peter Winstén, avtalssekreterare i Transport, förklarar att för blixtpersonal skriver hamnbolaget anställningsbevis som gäller ett år i taget. Men blixten är ändå formellt bara anställda precis de dagar de jobbar.
– Att vi gått med på att skriva bort företrädesrätten har historiska orsaker, säger Peter Winstén. Anställningsformen skapar otrygga jobb, men också en viss frihet för blixten. De är aldrig skyldiga att ställa upp. De har också bra villkor när de väl jobbar. Till skillnad från fast anställda får blixten alltid övertidsersättning, 100 procent, när arbete utförs utanför ordinarie dagtid, klockan 07 till 16.30.
– Det har också varit praxis att arbetsgivarna väljer blixt med lång tid i hamnen när bolagen ska tillsvidareanställa. Vi har även haft en tyst överenskommelse om att hamnarna i utbyte mot blixtsystemet inte anlitar bemanningsföretag. Tyvärr har bolagen börjad tumma på båda de sakerna.
