Smartare färdskrivare hotar förares integritet
Från och med 2015 ska alla nya lastbilar inom EU utrustas med en ny typ av digitala färdskrivare som ska försvåra fusk, så kallade smarta färdskrivare. Beslutet fattades nyligen av Europaparlamentet, men väcker farhågor inom Transport om mer övervakning av chaufförerna.
I dag rullar lastbilar med både gamla analoga och nyare digitala färdskrivare på Europas vägar. Tekniken används för att kontrollera att förarna följer kör- och vilotidsreglerna. Tanken med de uppstramade kraven och den modernare tekniken är att stoppa fusket med manipulerade färdskrivare. Syftet är att skapa konkurrens på lika villkor.
De nya färdskrivarna ska innehålla en gps-funktion, som gör det möjligt att se var lastbilen och föraren påbörjar och slutar sin arbetsdag. Informationen ska automatiskt kunna överföras till ansvariga myndigheter. Myndigheterna ska också, på distans, kunna kommunicera och gå in och kontrollera var olika vägtransporter påbörjas och avslutas.
Det blir upp till varje medlemsland inom EU att välja om kontrollmyndigheterna ska använda sig av kommunikation på distans för att kontrollera om färdskrivare manipulerats.
Innan beslutet fattades inom EU fick Transport chansen att yttra sig över de föreslagna ändringarna kring teknik och regelverk. Förbundet gav både ris och ros.
I dag jublar förbundsordförande Lars Lindgren inte över de kommande förändringarna. Han är kluven till att färdskrivarna används som övervakning av chaufförerna från polis, myndigheter och arbetsgivare. Förarna är redan så påpassade med dagens teknik, anser Lindgren. Samtidigt behövs en metod för att garantera chaufförerna återhämtning och jämna ut villkoren inom den pressade europeiska åkerinäringen.
– Beslutet är inte bra, men okej. Som situationen är i dag ser jag skärpningen som nödvändig. Jag välkomnar den nya tekniken och förbättrade IT-säkerheten i systemet. Det är ju också tydligt att plomberingen av färdskrivare behöver förbättras, säger Lars Lindgren.
Transports centrala arbetsmiljöombudsman, Martin Miljeteig, instämmer i oron över hur de nya färdskrivarna kommer att påverka den personliga integriteten. Med stöd av Europeiska datatillsynsmannen konstaterar han att de nya systemen möjliggör för arbetsgivare att övervaka sina förare konstant. Kontrollera hur fort de kör, om chaufförerna stannar, tar avvikande vägar och så vidare. På samma sätt kommer myndigheterna att ständigt ha tillgång till informationen som lagrats i färdskrivarna.
Miljeteig hänvisar till EU:s datatillsynsman som i ett yttrande betonar att det ”inte bör vara tillåtet att installera och använda anordningar för det direkta och huvudsakliga syftet att låta arbetsgivare övervaka på distans och i realtid vad deras anställda gör och befinner sig.”
Att kringgå den personliga integriteten genom att som arbetsgivare be chaufförer skriva under intyg, där de medger mer övervakning är också vanskligt, anser Miljeteig.
– Datatillsynsmannen poängterar att förarnas samtycke i det läget inte självklart vilar på rättslig grund. De anställda befinner sig i underläge gentemot arbetsgivaren, som erbjuder dem jobb. Pressar man chaufförerna att skriva på kan man ju inte tala om att de gett sitt fullständiga frivilliga samtycke, säger Martin Miljeteig.
Förbundsordförande Lars Lindgren påpekar att den första generationen färdskrivare dragits med en hel del fel. Förarna har bland annat protesterat mot att systemen ”stjäl tid” från dem, några minuter här och några minuter där. När chaufförerna sedan blir stoppade finns det vissa poliser som slaviskt följer regelverken, med dryga böter som följd. Pengar som förarna ofta får betala ur egen ficka.
Transport hade välkomnat idéer om hur färdskrivarna inte bara ska ses som kontrollredskap utan också som hjälp för chaufförerna att tillämpa EU:s regler för körtider och vila.
– Lite mer användarvänlig och mindre komplicerad teknik är välkommet, framför Lindgren.
Att införa lika höga sanktioner vid brott mot regelverket i alla EU-länder tror han inte är möjligt. Det är upp till varje land att avgöra, anser förbundsordföranden. Hans inställning är dock att böterna ska vara kännbara. Så att de avskräcker från brott och inte inbjuder oseriösa åkerier och speditörer att kalkylera med beloppen vid körningar.
Lars Lindgren vill gå hårdare fram än EU-politikerna och efterlyser gemensamma minimikrav, så att indrivningen av böter blir mer jämlik än i dag.
– Att alla ska få betala böterna på plats innan man tillåts köra vidare, tycker vi är självklart.
Lindgren kan inte hålla tillbaka ett skämt:
– Polisen kunde ju finansiera sin verksamhet med bötespengarna.
