Skilda åsikter om löneandelen
Hur stor roll spelar det att löntagarnas andel av vinsterna har minskat? Och vems är felet? Det var frågan på Transports tredje seminarium i Almedalen. Förbundsordförande Lars Lindgren menar att fackens låga lönekrav är en anledning. Anders Ferbe, ordförande för IF Metall, hävdar att det inte går att kräva för höga löner utan att riskera jobben, i stället ligger ansvaret hos ägarna.
Under det gångna året har frågan blivit välkänd. Efter boken ”Den sänkta löneandelen” och SVT:s dokumentär ”Lönesänkarna” har frågan väckt stort intresse. Men åsikterna om betydelsen av det går isär.
– För gemene man och löntagare är reallöneutvecklingen mycket mer intressant än löneandelen, och den har stadigt ökat, säger Malin Sahlén.
Hon är projektledare på den liberala tankesmedjan Timbro och menar att det är fel fokus att debattera den sänkta löneandelen.
Trots det var hon inbjuden som gäst till Transports tredje och sista seminarium under Almedalsveckan, för att diskutera just detta.
– Vi har en ojämn fördelning av förmögenheten i Sverige och vi skulle tjäna på att förändra det. Vi skulle tjäna på att ha en mer förmögen befolkning och en mindre förmögen stat, säger Malin Sahlén.
I en fullsatt sal presenterade Erik Bengtsson, forskare och redaktör för boken ”Den sänkta löneandelen”, vad det hela handlar om.
Enkelt förklarat gäller saken hur stor löntagarnas andel av företagens vinster är. Och att den här delen har minskat under de senaste decennierna är ett faktum. Även om utvecklingen har stannat av i Sverige.
– Det finns en total enhet om att löneandelen minskat i världen, men en total oenighet om varför. I Sverige har utvecklingen stått stilla under de senaste 15 åren, men den är på en låg nivå, säger Erik Bengtsson.
Till skillnad från Transports Lars Lindgren menar Anders Ferbe, ordförande för IF Metall, att facken varit starka och klarat utvecklingen bra.
– Vi behöver ställa oss frågan hur det kommer sig att vi i Sverige hållit emot en trend. Som jag ser det släppte vi löneutvecklingen på 80- och 90-talet men från mitten av 90-talet och framåt har vi rättat till det, säger han.
IF Metall har som företrädare för industrin stor makt gällande lönerna och är det LO-förbund som i praktiken sätter märket för övriga grupper i avtalsrörelsen.
Och Anders Ferbe menar att det är svårt att begära mer än vad som redan krävs.
– Vi är oerhört omvärldsberoende. Om vi i Sverige vill behålla en konkurrenskraftig industri kan vi inte plocka ut för mycket. Det finns däremot ett ägaransvar. Det är till exempel ett problem att pensionsstiftelserna driver avkastningskrav på företag och att företagen har svårt att motivera stora investeringar, säger han.
Lars Lindgren, Transports förbundsordförande, håller inte med om Ferbes syn på att jobben skulle vara i fara om löneanspråken blir för höga.
– Det handlar om efterfrågan.
Lindgren menar också att det inte nödvändigtvis är så att lönerna måste stiga skyhögt i varje avtalsrörelse, men att löntagarna i så fall måste få något tillbaka.
– Vi skulle kunna acceptera mer vinstandelar om det investerades mer, men vinsterna försvinner till utlandet, säger han.
Ola Pettersson, chefsekonom på LO, var också en av peneldeltagarna och menade att det trots allt är en central fråga för fackföreningsrörelsen. Han menade att det hänger ihop med kapitalintensiteten, den faktiska vinsten efter ett utfört arbete, som har minskat under de senaste 15 åren.
– Vi behöver titta vidare på det här och ha en strategi för att få tillräckligt med investeringar i Sverige. Det är genom en ökad produktion som vi kan höja löneandelen, säger Ola Pettersson.
