Skatter kan minska klyftorna

Den franske professorn Thomas Piketty har utmålats som något av en ekonomernas rockstjärna och har blivit en husgud för vänsterpolitiker världen över. Han har studerat ökande klyftor och föreslår nya skatter för de rika. Transportarbetaren träffade honom i Almedalen.

Utanför biograf Borgen på Hästgatan i centrala Visby är kön lång redan tidigt på förmiddagen. Men det är inte biobesökare som ska se den senaste science fiction-rullen med Tom Cruise som köar utanför. Alla vill få en glimt av Thomas Piketty, den franske stjärnekonomen som skänker Socialdemokraternas ekonomiska seminarium lite extra strålglans.

Inför en fullsatt biosalong med cirka 200 personer håller Piketty hov. I salarna bredvid följer ytterligare minst 300 åhörare showen och utanför får många besvikna som inte får plats vända om.

1982 hölls det allra första seminariet i Almedalen och det var just socialdemokraternas ekonomiska seminarium. Moderatorn Annika Creutzer konstaterar att det årliga seminariet brukar ge upphov till debatt och att det säkerligen kommer att göra det framöver också.

Pikettys presentation är dock långt ifrån en actionfilm. Istället presenterar han stora mängder ekonomihistorisk statistik i form av grafer och siffror.
– Jag ber om ursäkt för att jag har skrivit en så lång bok, säger han ödmjukt.

Det har tagit honom 15 år att samla in och sammanställa statistiken som visar hur ojämlikheten har ökat i land efter land under de senaste 40 åren. Själv har han tidigare konstaterat att hans arbete inte är svårt, bara tidsödande.

Hans forskning visar att inkomst- och förmögenhetsklyftorna har ökat. De fattiga har blivit relativt sett fattigare och de rikaste har blivit rikare. Och den allra mest förmögna promillen, alltså de riktigt snuskigt rika, har dragit ifrån rejält. Genom sin bok ”Kapitalet i det tjugoförsta århundradet” har han gynnats och fångats upp av vänstervind som blåser. Han tillhör dock själv inte något politiskt parti utan ser sig själv som forskare.

– Jag brukar få frågan varför ingen har studerat detta tidigare. Ekonomer tycker att det är för historiskt och historiker för mycket ekonomi, säger han.

Förklaringen till de ökande klyftorna är enligt Piketty att avkastningen på kapital har varit högre än avkastningen på arbete. Det har lönat sig bättre att placera pengar än att lönearbeta, helt enkelt. En stigande aktiemarknad och allt högre bostadspriser har hjälpt till att vidga klyftorna mellan fattig och rik.

Samtidigt som det offentliga har blivit fattigare och staters ekonomi krisar, så ökar privatpersoners nettoförmögenhet. Så sammantaget är vi rikare än någonsin.

– Kollektivt sett är vi rika, om man räknar ihop offentlig och privat förmögenhet. Vi måste påminna oss om det, säger Thomas Piketty.

Och han tror på en fortsatt skillnad mellan fattiga och rika.
– Vi vet inte var detta kommer att sluta.

Under seminariet i Almedalen varnar han även för ett ”race mot botten” vad gäller bolagsbeskattning. I land efter land sänks skatterna och företagen flyttar dit, där villkoren är mest gynnsamma.
– Först kommer det vara 20 procents skatt, sedan 10, sedan noll. Och till slut kommer vi väl subventionera företagen för att locka dem.

Vad ska man då göra för att komma till rätta med de skenande ekonomiska klyftorna?

Thomas Piketty ordinerar en global förmögenhetsskatt för att utjämna ojämlikheten som uppstår när inkomster av kapital gynnas mer än inkomster av arbete.

Dessutom tycker han att Sverige borde återinföra förmögenhetsskatten, som avskaffades av Alliansregeringen 2007, och arvsskatten, som avskaffades av S-regeringen 2005. Dessutom vill han att det satsas på utbildningssystemen.