Skaraföretagare krävs på miljoner av Skatteverket
Den omdebatterade Skaraföretagaren Per Strid ligger i fejd med Skatteverket. Strid har i flera år hyrt ut lågbetalda lettiska och rumänska arbetare till bland annat Jula. Inga skatter eller sociala avgifter har betalas i Sverige. Nu kräver Skatteverket Per Strids bolag på närmare två miljoner kronor i arbetsgivaravgifter och skattetillägg.
Familjen Strid är välkänd i åkeribranschen. En av sönerna, David, åtalades förra vintern för grova skattebrott, luftfakturor och utbetalning av svarta löner i bolag med kopplingar till Skaraslättens Transport. Tingsrätten dömde honom till fyra års fängelse och näringsförbud. Domen har överklagats till hovrätten, som ännu inte tagit upp målet.
Fadern, Per Strid, driver flera företag i Skara. I verksamheten ingår terminalhantering, men också externa uppdrag där Strid tillhandahåller arbetskraft för städning, snöskottning, jordbruk och lagerverksamhet. En stor kund är Jula. Postorderföretaget har kontinuerligt hyrt in arbetare för manuell lossning av containrar.
Uppdragen har förmedlats via Per Strids bolag, Pi-Lots.
Pi-Lots har på papperet inga egna anställda, utan arbetskraften har i stället utgjorts av inhyrda lågbetalda rumänska och lettiska arbetare. Rumänerna har fått sin lön utbetald via det rumänska bolaget Cargo Scan och letterna genom den lettiskregistrerade motsvarigheten, SIA.
Skatteverkets utredning tyder på att Per Strid haft ett stort inflytande i både Cargo Scan och SIA. Lösningen har gjort att Strid kommit undan regelrätta, trygga anställningar och krav på svenska kollektivavtal.
I sitt taxeringsbeslut går Skatteverket inte närmare in på var anställningarna egentligen funnits. I stället konstaterar myndigheten att varken löneskatt eller arbetsgivaravgift betalats in i Sverige. Arbetarna som förmedlats har heller inte haft F-skattsedel eller så kallat E 101-intyg, som talar om att de sociala avgifterna betalas i något annat land.
Mot den bakgrunden krävs Pi-Lots på arbetsgivaravgifterna för de utländska arbetarna. Under 2010 och 2011 fick de letterna tillsammans ut 3,8 miljoner kronor. Skatteverkets krav landar på 1,2 miljoner – plus 120 000 kronor i så kallat skattetillägg.
För den rumänska personalen i Cargo Scan uppgår notan till närmare 600 000 kronor, plus 60 000 kronor i skattetillägg.
Totalt är Per Strid alltså skyldig staten närmare två miljoner kronor. Enligt tidningen Proffs har Strid överklagat båda taxeringsbesluten.
Skatteverket har på kort tid fattat en rad beslut som kan bidra till minskad lönedumpning i åkeribranschen.
I taxeringsbesluten som rör Pi-Lots konstaterar verket att det saknar betydelse om betalningsmottagarna – i det här fallet letterna och rumänerna – varit anställda, uppdragstagare eller egenföretagare. När arbetet utförs i Sverige, och personerna saknar svensk F-skattsedel, är den som beställt och betalat för arbetet också skyldig att redovisa och betala in arbetsgivaravgifter här.
Företag som befinner sig i Pi-Lots situation kan möjligen hävda att de utländska arbetarna varit ”utsända” från sina hemländer, och i så fall omfattas av EU:s så kallade utstationeringsdirektiv. Det kan under vissa omständigheter innebära att löneskatt och sociala avgifter ska betalas i hemlandet.
Men, skriver Skatteverket. Det kräver i så fall att företaget som sänder ut sina anställda driver en omfattande verksamhet i hemlandet.
Så har inte skett när det gäller Cargo Scan och SIA. All verksamhet tycks ha bedrivits i Sverige. Med familjen Strid som enda kund.
