Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll
Respekttrappan

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Den egna skammen växer med den utsatta kvinnans ensamhet. Hon har fått rasistiska glåpord kastade efter sig. Nu sitter hon i ett öde omklädningsrum och gråter. Jag, eller kameran, smygtittar in genom en dörr på glänt. Ingen har kommit till hennes undsättning, inte heller kommer någon till tröst.

Det är bara en liten film, men den väcker starka känslor. Som åskådare ska jag hitta min roll: Vem är jag när jag ser någon utsättas på det viset? Den som går förbi? Den som går fram? Jag befinner mig på Respekttrappans första steg. Det här är den enklare delen, den som handlar om situationer utanför min egen arbetsplats.

Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Hon är aktiv med förtroendeuppdrag inom ideell verksamhet med fokus på integration och har tidigare jobbat med barn och unga inom både skola, kolloverksamhet och personlig assistans.
Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Foto: Make Equal

– Den filmen kommer att väcka olika typer av känslor beroende på hur vi är och hur vi lever våra liv. Den som riskerar bli utsatt av rasism, den som sett rasism, den som aldrig tänkt på detta – vi kommer att reagera på helt olika sätt, förklarar Malin Averstad Ryd, jämlikhetskonsult på Make Equal.

Fri att använda

Respekttrappan är ett verktyg som Make Equal har tagit fram tillsammans med SBAB. På banken gjorde den så stor skillnad på arbetsmiljön och atmosfären att såväl SBAB som Make Equal ville göra den tillgänglig för fler. Den är numera fri för alla att använda, utan kostnad.

Den har en egen webbadress, och den förvaltas av Make Equal och SBAB. Den som vill använda Respekttrappan får skapa ett konto och logga in. Det kan såväl privatpersoner som företag göra. Exakt vilka företag som använder den går inte att se, men avsändarna på den feedback som kommit in visar att det är frågan om företag i vitt skilda branscher.

– Respekttrappan är uppbyggd på ett sätt som funkar för många olika typer av verksamheter. Materialet är framtaget av jämlikhetskonsulter på Make Equal, och vi har jobbat med de här frågorna i tolv år i en stor bredd av sammanhang.

Olika stor vana

Malin Averstad Ryd påpekar att man i olika branscher kan ha olika stor vana att diskutera de olika ämnena – rasism, sexism, funkofobi, ålderism… För den som brukar hantera sådana frågor blir tröskeln lägre till övningarna.

– Det kan vara viktigt att lägga en bra grund innan, men det får man hjälp med i Respekttrappan. Den första delen av verktyget handlar om hur man utser en samtalsledare och hur man skapar en bra atmosfär för samtal, för att pröva nya tankar.

Samtalsledarens roll är inte att vara expert, utan att förbereda sig inför varje övning, välja övning efter vad som passar gruppen och hålla samman samtalet. Man kan låta rollen cirkulera i gruppen, om man vill.

Samtalsreglerna är enkla. På SBAB har de blivit regel i de dagliga samtalen och inte bara vid övningarna:

  • Utgå från att ”alla” finns i rummet (”de av oss som…”).
  • Kom ihåg att vi har olika förkunskaper och erfarenheter av de teman som tas upp, så visa respekt.
  • Provtänk och tolka varandra snällt.

– En bra metod att sätta en fin grundton är incheckning. Man går laget runt och berättar vad man varit med om nyss, vad man tar med sig in. Sedan kan man också checka ut, genom att berätta vad man tar med sig från övningen.

Sju steg

Och sedan är det dags att ta sitt kliv i trappan. Den består av sju steg. På varje steg finns mellan två och sju övningar, vissa individuella och vissa för grupper.  För varje steg man tar i trappan tränar man olika förmågor, i syfte att bli mer redo för positiv förändring.  De två sista stegen handlar om att prata om och kartlägga beteenden på den egna arbetsplatsen, och att förändra dem så arbetsplatsen blir mer rättvis.

Här kan det bli knepigt, för nu har vi kommit nära vår egen vardag. Våra egna blinda fläckar, fördomar, och orättvisor. Låter det läskigt? Tanken med de olika stegen är att trappan ska förbereda för det. På det sjunde steget ska deltagarna vara vana vid att tala respektfullt med varandra i enlighet med samtalsreglerna, inte minst.

De ska också ha fått en bättre blick för att vi alla är olika. Och för att medmänniskor och kollegor upplever vardagliga situationer på olika sätt.

– Tanken är att gruppen ska komma framåt tillsammans. Trappan är uppbyggd så att de första övningarna skapar samsyn, en grund att stå på. Vad är normer, vad är fördomar? De senare stegen kryper vi längre in på frågan ”Hur ser det ut hos oss?”

På steg sex finns en kartläggning som heter ”Slasktratten” som handlar om att få syn på de informella arbetsuppgifterna. Vem håller koll på att alla mår bra? Vem fixar fikat? Vem städar undan?

Positiv feedback

Upplägget fungerar superbra, enligt den feedback som kommit till Make Equal från användarna.

– Generellt är användarna väldigt nöjda. För många är Respekttrappan en ordentlig ögonöppnare. Övningarna väcker mycket tankar och känslor, och det är en viktig del av processen. Det är också därför som det är så viktigt att skapa en tillitsfull grund för att ha samtal.

Hon har sett att nyfikenheten på Respekttrappan är stor – den tycks ha mycket som lockar. Hon gissar att det kan vara att det finns inslag av lekfullhet, på ett steg får man till exempel quizza. På ett annat använder deltagarna sig själva för att vända och vrida på normer. Hur ser en ledare ut? Hur blir det när män och kvinnor byter plats i stereotypa situationer?

Också det faktum att man som deltagare får sitta ned i samtal som är uppriktiga och på riktigt, som är frånkopplade den jargong som kan finnas på arbetsplatser, är lite speciellt med trappan:

– Vi tror ju att många vill jobba med detta, men inte vet riktigt hur det ska gå till. Det är den feedbacken vi får, ”äntligen har vi hittat ett hur”.

Främja och förebygga

Många andra känner att de befinner sig på en arbetsplats där det inte finns några problem, och därmed ingen anledning att lägga dyrbar tid på sociala aktiviteter. På frågan när det kan vara dags att fundera över att ta itu med jämlikhet och rättvisa på arbetsplatsen kommer svaret snabbt och bestämt.

– Det handlar om att arbeta främjande och förebyggande. Respekttrappan är inte ett åtgärdspaket. Den är byggd för att man ska kunna jobba med inkludering oavsett om det finns problem eller inte.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Kristina Sjöberg, chefredaktör och ansvarig utgivare, Transportarbetaren. Foto: John Antonsson

Friskvård och skyddsombud

Ledare. Arbetsmiljöverkets statistik visar en otäck ökning både på antalet dödsfall relaterade till arbetsplatsolyckor och anmälda arbetsolyckor som ledde till sjukfrånvaro.

Tommy Sundvall foto Maria Mäki

Men våra villkor då?

Debatt. Läste i senaste numret av Transportarbetaren om Andres som fick gå efter att han drack energidryck på sin mack. Eftersom jag själv är stationsanställd så fick det mig att tänka på några saker.

Förarlös truck i stor lagerlokal.

Robotar tar över de trista jobben

Lager & terminal. Det handlar om designade flöden, anpassade efter verksamheten, beskrivet teoretiskt. I praktiken rör sig förarlösa truckar över ett gigantiskt lagergolv och tömmer sopkärl eller kör fram stålburar. När Postnord TPL införde lösningen med robotar var den helt ny och fanns ingen annanstans i landet.

Hej chaufför! Vad står på önskelistan?

Avtal 2025. Avtalsrörelsen börjar ta fart och Transport­arbetaren gav sig ut för att höra vad yrkesförarna vill ha. Är det bara reda pengar eller ryms annat som arbetstidsförkortning i avtalen som ska tecknas i vår?

Kultur
Det ska löna sig att välja gröna alternativ, som kollektivtrafik framför bil och tåg framför flyg. Men flyget har länge premierats på tågets bekostnad, ansåg en stor del av deltagarna i medborgarrådet som tog fram två olika förslag på en tuffare och en mildare form av flygskatt.

”Nästa generation ska känna hopp”

Klimatdebatt. ”Det ska vara enkelt att göra rätt och kostsamt att göra fel – en balans mellan morot och piska är nödvändig för att klimatmålen ska nås”. Det uttalandet enades Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet att ge landets politiker. Plus flera långtgående förslag.

Snabbkoll
Texkning av man som ligger och solbadar på en badhanduk på en sandstrand, med solkräm, hink, parasoll och leksaksbil bredvid sig.

Håll koll på semesterlönen

Lön & avtal. Alla arbetstagare har rätt till semester. Men hur mycket du får betalt avgörs av lagen eller ditt kollektivavtal.

Elektrifiering av transportsektorn

Hur går det med elvägarna?

Klimat. Bygget av en första permanent elväg i Sverige är satt på paus. Men tekniken är absolut inte död, säger forskningschef Lina Nordin. Fyra olika modeller av elväg har testats i Sverige och Trafikverket följer noga utvecklingen i andra länder.

Kultur
Sällskapsspel: Ticket to ride

Sällskapsspel för sommarnätter

Speltips. Sommar. Då är många av oss lediga. Här är tips på fem roliga spel att spela på semesterns slöa dagar och kvällar.

Arbete & fritid
Kvinna ligger i hängmatta, äter ett rött äpple och kollar sin laptop.

Vem vill ha mer ledighet?

Semester. Vissa har arbetstidsförkortning och lång semester. Men de flesta jobbar fortfarande 40 timmar i veckan och får bara den semester som lagen kräver. Kommer det fortsätta vara så?

Medleålders man med glasögon på innerstadsgata i Stockhjolm, halvfigur.

Tuffa uppdraget: Mindre jobb, mer pengar

Avtal. Veli-Pekka Säikkälä är LO:s nya avtalssekreterare. Hans uppdrag är att hålla ihop LO i löneförhandlingarna, få upp lönerna och nu ska han också sänka arbetstiden. Hur ska det gå till?