Respekttrappan. Illustration: Mattias Käll
Respekttrappan

Sju steg mot en schystare arbetsplats

Arbetsmiljö. Har ni fördomar på jobbet? Är ni arbetskamrater schysta mot varandra? Det kan alltid bli bättre. Med Respekttrappan är tanken att ni ska ta sju steg mot en mer inkluderande arbetsplats.

Den egna skammen växer med den utsatta kvinnans ensamhet. Hon har fått rasistiska glåpord kastade efter sig. Nu sitter hon i ett öde omklädningsrum och gråter. Jag, eller kameran, smygtittar in genom en dörr på glänt. Ingen har kommit till hennes undsättning, inte heller kommer någon till tröst.

Det är bara en liten film, men den väcker starka känslor. Som åskådare ska jag hitta min roll: Vem är jag när jag ser någon utsättas på det viset? Den som går förbi? Den som går fram? Jag befinner mig på Respekttrappans första steg. Det här är den enklare delen, den som handlar om situationer utanför min egen arbetsplats.

Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Hon är aktiv med förtroendeuppdrag inom ideell verksamhet med fokus på integration och har tidigare jobbat med barn och unga inom både skola, kolloverksamhet och personlig assistans.
Malin Averstad Ryd är genusvetare med pedagogisk bakgrund. Foto: Make Equal

– Den filmen kommer att väcka olika typer av känslor beroende på hur vi är och hur vi lever våra liv. Den som riskerar bli utsatt av rasism, den som sett rasism, den som aldrig tänkt på detta – vi kommer att reagera på helt olika sätt, förklarar Malin Averstad Ryd, jämlikhetskonsult på Make Equal.

Fri att använda

Respekttrappan är ett verktyg som Make Equal har tagit fram tillsammans med SBAB. På banken gjorde den så stor skillnad på arbetsmiljön och atmosfären att såväl SBAB som Make Equal ville göra den tillgänglig för fler. Den är numera fri för alla att använda, utan kostnad.

Den har en egen webbadress, och den förvaltas av Make Equal och SBAB. Den som vill använda Respekttrappan får skapa ett konto och logga in. Det kan såväl privatpersoner som företag göra. Exakt vilka företag som använder den går inte att se, men avsändarna på den feedback som kommit in visar att det är frågan om företag i vitt skilda branscher.

– Respekttrappan är uppbyggd på ett sätt som funkar för många olika typer av verksamheter. Materialet är framtaget av jämlikhetskonsulter på Make Equal, och vi har jobbat med de här frågorna i tolv år i en stor bredd av sammanhang.

Olika stor vana

Malin Averstad Ryd påpekar att man i olika branscher kan ha olika stor vana att diskutera de olika ämnena – rasism, sexism, funkofobi, ålderism… För den som brukar hantera sådana frågor blir tröskeln lägre till övningarna.

– Det kan vara viktigt att lägga en bra grund innan, men det får man hjälp med i Respekttrappan. Den första delen av verktyget handlar om hur man utser en samtalsledare och hur man skapar en bra atmosfär för samtal, för att pröva nya tankar.

Samtalsledarens roll är inte att vara expert, utan att förbereda sig inför varje övning, välja övning efter vad som passar gruppen och hålla samman samtalet. Man kan låta rollen cirkulera i gruppen, om man vill.

Samtalsreglerna är enkla. På SBAB har de blivit regel i de dagliga samtalen och inte bara vid övningarna:

  • Utgå från att ”alla” finns i rummet (”de av oss som…”).
  • Kom ihåg att vi har olika förkunskaper och erfarenheter av de teman som tas upp, så visa respekt.
  • Provtänk och tolka varandra snällt.

– En bra metod att sätta en fin grundton är incheckning. Man går laget runt och berättar vad man varit med om nyss, vad man tar med sig in. Sedan kan man också checka ut, genom att berätta vad man tar med sig från övningen.

Sju steg

Och sedan är det dags att ta sitt kliv i trappan. Den består av sju steg. På varje steg finns mellan två och sju övningar, vissa individuella och vissa för grupper.  För varje steg man tar i trappan tränar man olika förmågor, i syfte att bli mer redo för positiv förändring.  De två sista stegen handlar om att prata om och kartlägga beteenden på den egna arbetsplatsen, och att förändra dem så arbetsplatsen blir mer rättvis.

Här kan det bli knepigt, för nu har vi kommit nära vår egen vardag. Våra egna blinda fläckar, fördomar, och orättvisor. Låter det läskigt? Tanken med de olika stegen är att trappan ska förbereda för det. På det sjunde steget ska deltagarna vara vana vid att tala respektfullt med varandra i enlighet med samtalsreglerna, inte minst.

De ska också ha fått en bättre blick för att vi alla är olika. Och för att medmänniskor och kollegor upplever vardagliga situationer på olika sätt.

– Tanken är att gruppen ska komma framåt tillsammans. Trappan är uppbyggd så att de första övningarna skapar samsyn, en grund att stå på. Vad är normer, vad är fördomar? De senare stegen kryper vi längre in på frågan ”Hur ser det ut hos oss?”

På steg sex finns en kartläggning som heter ”Slasktratten” som handlar om att få syn på de informella arbetsuppgifterna. Vem håller koll på att alla mår bra? Vem fixar fikat? Vem städar undan?

Positiv feedback

Upplägget fungerar superbra, enligt den feedback som kommit till Make Equal från användarna.

– Generellt är användarna väldigt nöjda. För många är Respekttrappan en ordentlig ögonöppnare. Övningarna väcker mycket tankar och känslor, och det är en viktig del av processen. Det är också därför som det är så viktigt att skapa en tillitsfull grund för att ha samtal.

Hon har sett att nyfikenheten på Respekttrappan är stor – den tycks ha mycket som lockar. Hon gissar att det kan vara att det finns inslag av lekfullhet, på ett steg får man till exempel quizza. På ett annat använder deltagarna sig själva för att vända och vrida på normer. Hur ser en ledare ut? Hur blir det när män och kvinnor byter plats i stereotypa situationer?

Också det faktum att man som deltagare får sitta ned i samtal som är uppriktiga och på riktigt, som är frånkopplade den jargong som kan finnas på arbetsplatser, är lite speciellt med trappan:

– Vi tror ju att många vill jobba med detta, men inte vet riktigt hur det ska gå till. Det är den feedbacken vi får, ”äntligen har vi hittat ett hur”.

Främja och förebygga

Många andra känner att de befinner sig på en arbetsplats där det inte finns några problem, och därmed ingen anledning att lägga dyrbar tid på sociala aktiviteter. På frågan när det kan vara dags att fundera över att ta itu med jämlikhet och rättvisa på arbetsplatsen kommer svaret snabbt och bestämt.

– Det handlar om att arbeta främjande och förebyggande. Respekttrappan är inte ett åtgärdspaket. Den är byggd för att man ska kunna jobba med inkludering oavsett om det finns problem eller inte.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Lee Ljungberg har arbetat som flygvärdinna i 16 år. Lika länge har hon navigerat mellan olika hudtillstånd, till följd av den utmanande arbetsmiljön i luften. Foto: Maria Lund

Livet i luften – en utmaning för huden

Kabinpersonal. Livet i luften utmanar hudens status. En dränerande cocktail av nattflygningar, stress och arbete genom tidszoner fick flygvärdinnan Lee Ljungbergs hud att slå bakut.

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Adhd i arbetslivet
”Det är bra om cheferna har lite extra koll på oss med diagnos så att vi inte kör på för hårt och går in i väggen”, säger Cindy Wannberg. Foto: Justina Öster

”Våga be om hjälp, fråga och säg ifrån”

Drömjobbet. Många VET vad adhd är, men FÖRSTÅR ändå inte vad det är. Man känner sig ensam och annorlunda, men vill man något ska man jobba för det, tycker Cindy Wannberg. Själv kämpade hon hårt för att uppnå sin dröm – att köra lastbil.

”Struktur, tydlighet och rutiner viktiga vid adhd”

Arbetsliv. Alla med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd, add och autism är olika. Därför är generella råd svåra. Men. Struktur, tydlighet och rutiner är viktiga ledord på jobbet för arbetsgivare som månar om sin personal, betonar personalkonsulten Linnéa Sandvik.

Snabbkoll
Illustration: Mattias Käll

Så mycket får du som jobbar i midsommar

Lön. Många är lediga i midsommarhelgen. Men för vissa andra blir det arbete. Så mycket tjänar transportarbetarna som jobbar när andra dansar runt stången.

Slamsugning
Martin Eriksson spolar ren den nya slambehållaren i källaren på en fastighet. Varmt vatten löser fett bättre än kallt, tipsar han fastighetsägare.

Så sparar du kroppen

Arbetsmiljö. – Ser man en sådan här installation blir man varm i hela själen! Så säger sug- och spolbilsföraren Martin Eriksson. Annat var det förr.

Kultur
Många har en sorts ekonomiskt konto-tänkande, som ifall vi sätter in ”god” konsumtion som jeans i ekologisk bomull på vårt konto så kan vi göra uttag för mer miljöförstörande köp och handlingar. Men så fungerar det inte, menar Nina Wormbs.

Vilka är dina ursäkter?

Miljötänk. Vi vet så mycket om klimatkrisen, ändå lever vi på som förut. Vilka är dina ursäkter för att inte leva mer hållbart?

Ensamhet på jobbet
Sebastian Pöldre, Johanna Söderlund och Filip Pihl är vana vid att man ger varandra ett handtag när det behövs.

Hjälpsamhet bidrar till gemenskap

Arbetsmiljö. Ensamhet är lika skadligt för hälsan som rökning, visar forskning. Sociala aktiviteter på arbetsplatsen kan förebygga det. På Telge återvinning åker man och fiskar tillsammans bland annat. – Vet man att man är saknad när man inte kommer till jobbet, då vet man att man är behövd och då trivs man, säger vd Vesa Hiltula.

Svarta pengar
Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong AB har försett Skatteverket med underlag som visar att ”Peters” företag borde ha betalat löner i Sverige. Foto: Shutterstock

Välkommen till ”Scam trans”!

Åkeri. Ett företag som hyrt ut personal till Börje Jönsson åkeri, Stay fresh och Thomas betong hade hängavtal, men valde ändå att låta pengarna runda ett bosniskt företag och betala svart. Grundaren av Scan trans d.o.o. tycker att Skatteverket behandlat honom ”skitigt”.